Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Första Världskriget

No description
by

Linus Kjellin

on 13 December 2017

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Första Världskriget

Första Världskriget
1914-1918
Kortfattat om kriget
Anteckningar
Kopiera presentationen till ditt eget Prezi-konto och använd lapparna här bredvid för att ta anteckningar!
Utvecklingen och händelserna under det långa 1800-talet ledde fram till den stora katastrofen, det första världskriget. Efter ett århundrade som präglats av relativ fred i Europa startade nu ett krig som skulle resultera i att de militära förlusterna uppgick till ca. 10 miljoner och antalet civila döda ca. 7 miljoner.
Kriget varade från den 28 juli 1914 till den 11 november 1918.
Det var den dittills största militära konflikten som världen hade skådat.
I vissa länder påverkades hela den vuxna befolkningen.
Ny teknologi och nya vapen användes, ofta med förödande resultat. Bland dessa fanns stridsvagnar, militära flygplan samt giftgas.


Upptakten till kriget
Motsättningarna mellan länder och stater förvärrades löpande på grund av den nationalism som spred ut sig, nationsgränserna blev skarpare och vissa drömde om att förena vissa folkgrupper i riken.

Hotet från socialismen bidrog till att nationalismen användes som "motmedel". Imperialismen ledde till att länderna blev rikare och rikare.

Denna rivalitet mellan länderna resulterade i en kapprustning och att militära samarbeten inleddes. Två stormaktsförbund framträdde -
centralmakterna
(trippelalliansen) som främst utgjordes av Tyskland och Österrike-Ungern samt
ententen
som framförallt bestod av Storbritannien, Frankrike och Ryssland.

Misstänksamheten och rivaliteten förvandlade Europa till en bomb som bara väntade på att explodera. När kriget väl bröt ut i juli 1914 trodde de allra flesta att det skulle bli ett kort krig. Det talades om att man behövde "rensa luften" och i England sa man om soldaterna som gav sig ut i kriget att "The boys will be back at Christmas". Så blev det inte...
Kriget tar slut
Kriget bryter ut
Den 28 juni 1914 skjuter Gavrilo Princip, en serbisk nationalist, ihjäl den österrike-ungerske ärkehertigen Franz Ferdinand i Bosnien. Princip tillhörde organisationen "Svarta handen" som ville förena Bosnien-Hercegovina med Serbien.

Denna händelse triggar närapå alla allianser - Ryssland backar upp Serbien, Tyskland ställer sig bakom Österrike-Ungern. Efter en månad av förhandlingar kunde krig inte längre undvikas.

Kom ihåg militärförbunden (trippelalliansen och ententen) - när kriger väl bryter ut är det enorma krigsmakter som direkt blir inblandade! Minns: nationalism och imperialism

Den period som inleder kriget har kommit att kallas för "Svarta veckan", under en vecka
i slutet av juli 1914 så drar samtliga stormakter in varandra in kriget.

Socialdarwinismen spelade även in, tanken om det egna folket som överlägset.
Ingen hade från början förväntat sig ett storkrig. Österrike-Ungern ville reda ut mordet på Franz Ferdinand. Spåren pekade mot Serbien som vägrade samarbeta. När sedan Österrike-Ungern började skramla med vapen blev läget hotfullt. Ryssland började då mobilisera för att stödja sin bundsförvant Serbien. Rysslands mobilisering fick i sin tur Tyskland att känna sig hotat, vilket resulterade i en krigsförklaring mot Ryssland. Detta innebar att Tyskland snabbt måste besegra Frankrike som var Rysslands bundsförvant. När sedan den tyska armén anföll Frankrike via Belgien, var också Storbritannien tvungna att förklara krig mot Tyskland.
Såhär säger SO-rummet:
Krigets omfattning
Krigets fronter och slag
På grund av utvecklingen (industrialiseringen) under 1800-talet så hade de inblandade länderna enorma krigsmaskiner. Den militära taktiken hade dock inte anpassats efter vapenteknologin vilket gav ödesdigra konsekvenser.

Inblandningen i kriget förändrades allt eftersom, Italien (som till en början tillhört trippelalliansen) bytte sida och Ryssland drog sig ur på grund av den revolution som bröt ut i hemlandet år 1917.

Under våren 1917 hade kriget påverkat USA's intressen vilket innebar att de drogs in i kriget efter det att tyskarna fört ett ubåtskrig som fick stora konsekvenser för både handeln och civiltrafiken.
Kriget utspelade sig längs fronter, vid västfronten (Nederländerna, Belgien och norra Frankrike) höll den brittiska och franska armén emot tyskarna vilket resulterade i ett skyttegravskrig.

Vid östfronten (mot Ryssland) drog den tyska armén fram, de kom långt in i Ukraina. Detta berodde bland annat på att den ryska armén var dåligt utrustad samt saknade en organiserad ledning.

Båda sidorna hamnade i ett dödläge, detta försökte man lösa genom att bland annat få in fler stater på sin sida eller genom annan strategisk krigföring.

En annat perspektiv på kriget är hemmafronten, här kom
kvinnorna ut i arbetslivet och nya typer av jobb växte fram.
Detta var en viktig faktor som drev på frågan om rösträtt.
Ett vanligt antagande, baserat på beräkningar under åren omedelbart efter krigets slut, är att antalet militära dödsfall uppgick till omkring 10 miljoner – mellan 6,7 och 7 miljoner döda i strid och omkring 3 miljoner döda i sjukdomar och av umbäranden i krigsfångenskap. Antalet civila döda brukar uppskattas till mellan 6,5 och 7 miljoner, men det finns historiker som sätter antalet betydligt högre, allt beroende på vad man räknar som dödlighet i krig. Första världskriget sammanföll ju med folkmordet på armenierna i Osmanska riket (som driver upp dödssiffran betydligt, om vi räknar med de döda i statistiken) och med spanska sjukan. Den senare slukade tiotals miljoner människoliv, och det är omöjligt att avgöra exakt hur många av de influensadöda som skall räknas som krigsoffer och hur många som skulle ha dött även kriget förutan.
Så här säger historikern Dick Harrison:
Ententen kunde till slut, med hjälp av USA, anfalla och tvinga tillbaka tyskarna som slutligen kapitulerade. Året är 1918.

Den 11 November klockan 11:00 upphör striderna i Frankrike, världen jublar och en brittisk soldat skriver i sin dagbok att ”det här måste väl ändå bli det sista krig som någonsin kommer att utkämpas mellan civiliserade länder”

Tyskland gavs skulden för krigsutbrottet och tvingades betala ett enormt krigsskadestånd. De blev fråntagna landområden samt kolonier och militären avväpnades.

Vid ett möte på slottet Versaille utanför Paris i maj 1919 antogs fredsvillkoren. Detta har kommit att kallas för Versaillesfreden, utkomsten av denna fred anses vara en starkt bidragande orsak till utbrottet av det andra världskriget 20 år senare.
Under kriget skedde enorma slag, ett exempel är slaget vid Somme 1916 där 600 000 allierade (engelska och franska) och 500 000 tyska soldater miste livet.
Krigsslutet innebar att Tyskland fick betala ett krigsskadestånd på 138 miljarder guldmark. Något som i förlängningen skulle leda till en annan katastrof.
Fördjupning om
allianser
Tyskland hade under 1800-talet växt fram som en av de absolut starkaste stormakterna i Europa. Sedan enandet 1871 dominerade de den europeiska politiken.
Från början var Ryssland allierade med Tyskland, men när Tysklands nye kejsare Wilhelm II (1890) tog makten startade en tid av osäkerhet. Ryssland allierade sig då med Frankrike.
Ryssland, Frankrike och Storbritannien bildar tillsammans ententen, alliansen var tänkt att vara defensiv
Österrike-Ungern, vid denna tid en dubbelmonarki, hade lagt beslag på Bosnien och Hercegovina där många serber bodde. Samtidigt hade staten Serbien sprungit ur Osmanska rikets sönderfall. Många drömde om ett storserbien.
I Ryssland fanns en typ av nationalism som kallas panslavismen, detta gjorde så att Ryssarna inte bara kunde se på när Österrike-Ungern hotade Serbien. Tyskarna reagerar på samma sätt och vill i sin tur beskydda Österrike-Ungern.
Fördjupning
om fronterna
Fördjupning
om slagen
VÄST
ÖST
Ryssarna var fler till antalet men tyskarna var både bättre utbildade samt hade bättre utrustning.

Striderna började med att Ryssland anföll Tyskland den 13 augusti 1914. Tyskarna slog dock tillbaka och tog upp emot 100 000 ryska krigsfångar.

Österrike angrep både Serbien och Ryssland, dock utan större framgångar. De som led störst nederlag var dock ryssarna som förlorade runt en miljon man under 1914.

Kriget på östfronten var rörligt, till skillnad mot västfronten där kriget i praktiken stod helt still.

Det osmanska riket (i synnerhet Turkiet och Egypten) stred mot sin långvariga fiende Ryssland.

Den 13 november 1917 sökte Ryssland vapenstillestånd hos tyskarna. Freden i Brest-Litovsk slöts den 3 mars 1918 mellan Ryssland på ena sidan och Tyskland, Österrike, Bulgarien och Osmanska riket på den andra.

Detta avtal upplöstes dock senare samma år.
Gränsförändringar
(Text från historia123.se)
Polen återskapades av territorium som tidigare kontrollerats av Tyskland, Ryssland och Österrike.


Övriga stater som brutit sig ut ur det sönderfallande
Ryssland (Finland, de baltiska staterna) erkändes.


Tyskland tvingades återlämna Alsace och Lorraine till Frankrike.


Det tyskspråkiga Österrike ville bli en del av Tyskland, men detta tilläts inte, eftersom det skulle ha stärkt Tyskland.

Serbien fick stora områden från Habsburgarna, och bildade staten Jugoslavien. Kroater, bosnier och slovener tilläts inte få något självbestämmande.


Osmanska riket bröts sönder. England och Frankrike lade beslag på områdena i Mellanöstern, som i praktiken blev nya kolonier. Detta ledde till att den sista sultanen avsattes, och arvtagarstaten Turkiet blev en republik.


Ur resterna av det habsburgska riket uppstod tre arvtagarstater: Österrike, Ungern och Tjeckoslovakien.
Västfronten utgjordes av skyttegravar som sträckte sig från engelska kanalen till Schweiz.

Både tyskarna och fransmännen hade planer för kriget, Schlieffenplanen respektive Plan 17. Längs västfronten uppstod ett stillestånd på grund av jämlikhet i respektive sidors styrkor samt den moderna krigföringen.

En viktig taktik i skyttegravskriget var att gräva tunnlar under fiendens skyttegravar och sedan spränga en eller flera sprängladdningar för att åstadkomma ett brott i fiendens försvarsverk.

Levnadsförhållandena i skyttegravarna var hemska, hygienen var på många sätt icke-existerande och råttorna hade gott om mat från likhögarna som växte.


VERDUN
SOMME
Ägde rum mellan den 21 februari och 18 december 1916. Det längsta slaget under kriget.

Tyskarnas syfte bakom slaget var att utmana fransmännen och få dem att lida stora förluster. Att man valde staden Verdun var för att den var historiskt viktig för fransmännen.

Tyskland attackerar med full kraft och den inledande artilleribeskjutningen varade i nio timmar.

Under de följande månaderna blir tappet mycket stort för båda sidorna, man drev med andra ord varandra till enorma förluster.


Slaget vid Somme påverkades i allra högsta grad av
händelserna vid Verdun. Redan innan 1916 hade fransmännen och britterna planerat för en stor offensiv.

Syftet nu blev dock att lätta på trycket vid Verdun.

Britterna anfaller tyskarna vid floden Somme under 1916 för att jälpa sina franska allierade som var uppbundna i slaget vid Verdun.

Britterna gick in aggressivt men med en föråldrad strategi och taktik. Detta ledde till stora förluster.

Under detta slag användes stridsvagnar för första gången. Det var britterna som satte in dem och en av de största vinsterna var den psykolgiska skräck de ingjöt hos motståndarna.

Förlusterna blev stora även för tyskarna då de fått order om att ta tillbaka förlorad mark, det blev då deras tur att avancera vilket ledde dem rakt in i kulspruteelden.
Full transcript