Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Jag VÄLJER att PÅVERKA: Brukarundersökning inom missbruks- och beroendevården. Individ- och familjeomsorgen. Malmö stad

No description
by

Paul Noble

on 17 July 2013

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Jag VÄLJER att PÅVERKA: Brukarundersökning inom missbruks- och beroendevården. Individ- och familjeomsorgen. Malmö stad

En presentation av brukarundersökningen
inom missbruks- och beroendevården
Jag VÄLJER att PÅVERKA
en del av något
STÖRRE
En tydlig fokus på brukarmedverkan finns bl.a. i:
lagtexten
Socialstyrelsens föreskrifter kring socialtjänstens kvalitetsarbete
som hörnsten i eveidensbaserad praktik
i viljeriktningar på både nationell- såväl som kommun- och landstingsnivå.
Kommunstyrelsens uppdrag till stadskontoret:
- Att genomföra en brukarundersökning
som ett led i arbetet...
- att utveckla former
för brukarinflytande inom
missbruksvården.
Frågeställningar

Hur uppfattar brukarna i Malmö stad de insatser för missbrukare som man får?

Vilka brister upplever man i missbruks- och beroendevården, och vilka förbättringsområden bör fokuseras för att bättre anpassa verksamheten till brukarens behov?

Hur ser brukarna på brukarinflytandet, och hur kan detta inflytande öka inom missbrukas- och beroendevården i Malmö stad?
1
1 +
___
3
___
Fas 1: Kvantitativ ansats
Skriftlig standadiserad enkät
Fas 2: Kvalitativ ansats
Uppföljande och fördjupande
diskussioner i form av
fokusgrupper
Urval - totalt 929 personer
varit aktualiserade
för missbruksproblematik
Alla under maj månad 2011 som:
varit under utredning
för missbruksproblematik
hade en befintlig insats för
missbruksproblematik antigen
inom dygnsvård eller öppenvård
Personligt utskick
Stadsdelsreceptionerna
SRF:s behandlingsverksamheter
Internet
Medborgarkontorerna
Brukarorganisationer
Fas 1: Enkätundersökningen
Förankring
& Delaktighet
Kill
your
darlings
HUR?
VEM?
Totalt 161 personer

80% av respondenterna hade öppenvårdskontakt, deltog i öppenvårdsbehandling eller i dyngsvård (utom tvångsvård)

20 % av respondenterna befann sig tidigare i vårdkedjan

Några få fall hade dyngsvård jämlikt LVM

75% hade kontakt med socialtjänsten gällande sitt missbruk i över 1 år.

50% hade kontakt med socialtjänsten gällande sitt missbruk i över 3 år.
VAD?

Att man vill dela med sig av sin kunskap
Att man uppfattade initiativet till undersökningen som positiv
Att man är nöjd och vill ge något tillbaka
Att man är missnöjd och vill förändra
VARFÖR?
Fokusgrupperna:
- oväntad bra respons
- 73 intresserade
- 13 fokusgrupper
- 3 telefonintervjuer
Having a new idea is one thing
and there is certainly a lot of room
to develop new ways to find the right ideas,
but on their own, concepts can only ever be
exciting. We are interested in how we move beyond
enthusiasm into

IMPACT
.
Egen regi
A
B
Undersökningens olika faser
Uppstarts- och
förankringsfasen
Riggningsfasen
Genomförande fas 1
Genomförande fas 2
Analys- och
rapporteringsfasen
Återkopplingsfasen
Uppföljningsfasen
TANKE
HANDLING
Skapa delaktighet
väcka intresse i undersökningens resultat
motiverad symbolisk handling
skapa ett bra frågeunderlag
”Har man haft ett missbruksproblem själv så har man ju den kunskapen, den erfarenheten, som kanske många inte har. Och då kan det kanske bara..alltså påverka lite om man får berätta om det, vad man tyckt har varit bra, vad har varit mindre bra så att säga, vad är bra att satsa resurserna på…”
”Jag har själv bara haft kontakt med en stadsdel, men när jag var i behandling så var vi indelade i olika grupper, och då fanns där folk från olika stadsdelar. Då visade sig att olika stadsdelar verkar ha olika mycket pengar, det handlar mycket om pengar i alla fall. Där fanns många inom min behandling som inte fick mer än tre månaders behandling, ingen hjälp till någon bostad. Det ser olika ut beroende på vilken stadsdel man pratar om faktiskt.” (Intervju 9)
”Det fungerar inte med semestervikarier. Man bygger upp något med sin socialsekreterare och det går då inte att byta hur som helst. Det går inte att få tillit till en ny person på ett par veckor. Det tar till att börja med lång tid att öppna sig som missbrukare, det tar dessutom tid innan man själv erkänner för sig själv och kan säga att man är missbrukare. Så jag rekommenderar ingen att hoppa in som semestervikarie. Man borde kanske istället ha två socialsekreterare som täcker upp för varandra, så när den ena är på semester finns den andra där och har kunskaper i ärendet och kan därmed täcka upp, och vice versa. Finns där någon som är insatt i min bakgrund och i mitt ärende så kan det absolut fungera som en tillfällig ersättare. Vi missbrukare, vi har väldigt svårt att känna tillit, så det är ett problem.” (Intervju 4)
Delade ärenden
”Jag känner inte att jag har något inflytande eftersom de inte har tid att lyssna på mig.” (Intervju 2)
Arbetsbelastning kontra rättsäkerhet
”Ja jag tycker att man skulle satsa mer på en socialsekreterare som har hand om helheten. För när man hamnar på socialen är man väldigt skör av olika anledningar. Om man mår dåligt tar det för mycket på en att ha många olika kontakter.” (Intervju 2)
Helhetssyn kontra fuktionsuppdelning
De organisatoriska förutsättningar
för missbruksvård

Likabehandling inom socialtjänsten
Socialsekreterarens egenskaper
Kunskaper om droger
"Varje dag kommer det nya generationer och nya droger. De måste ha denna kompetens.
Det finns så mycket annat än de fyra huvuddrogerna."(Anhörig 1)
Kunskap om missbruk
som sjukdom
” Jag måste ändå säga att de flesta har haft ganska bra kunskap om missbruksproblematiken, framförallt då de har sett helheten och inte bara fokuserat på själva missbruket. För det är många delar som flyter ihop där den ena påverkar det andra. Mår man inte bra så självmedicinerar man, så det är så mycket som spelar roll. Jag tycker nog att jag har träffat bra folk, speciellt när de genomskådar mig och säger; ”ja snacka går ju, men nu får du se till att göra annorlunda också”. (Intervju 6)
Kunskap om brukarens
livssituation
”Sen tycker jag att när det gäller kunskap,
så skulle ALLA som jobbar inom socialen följa
med mig en vecka, utan handväska, utan telefon,
utan pengar, ingenting. Följa med mig en vecka som
bostadslös när det börjar bli kallt ute.
Första natten kanske går, men sen….” (Intervju 5)
Tålmodig och hoppingivande
”Jag kände att hon var intresserad av mig, inte bara som en människa, utan mer djupgående. Hon visade intresse och ville att det skulle gå bra för mig. Och det betydde jättemycket för mig. För när jag ville sluta så hade jag varit i missbruket så länge och jag visste inte hur jag skulle gå tillväga. Det är både jobbigt och skrämmande när man vill sluta och jag visste att antingen måste jag sluta eller så tar jag livet av mig själv. Men när jag träffade min socialsekreterare så kände jag att hon trodde på mig och det var viktigt eftersom jag inte trodde på mig själv. Det är viktigt att träffa någon som tror på en. Jag visste bara att jag ville sluta, men jag visste inte hur.” (Intervju 9)
Förstående och fördomsfri
”De förstår mig när jag säger att ’nu så pallar jag inte mer och därför gjorde jag såhär..’ Det är ingen som dömer mig och säger; ’hur kunde du vara så jävla dum? Nu får du inte det bara för det’ och bla bla bla. Jag menar; vi löser inga problem genom att stänga dörrarna för mig va.” (Telefonintervju 2)
Lyssnande och empatisk
”Jag kan ju bara tala för mig och jag har haft en helt enormt bra socialsekreterare. När man är i missbruket och har kommit så långt att man mår jättedåligt både fysiskt och psykiskt och därmed har bestämt sig för att vilja sluta, då är det jätteviktigt i sin första kontakt med socialtjänsten att där är någon som tror på en. Att där finns någon som lyssnar på en och att denna människa visar någon slags empati.”
(Intervju 9)
Lyhörd och flexibel
”Jag har känt att när jag har kommit in till socialsekreteraren så har jag fått en siffra, jag har bara varit ett annat nummer som kommer och kräver en massa och ses som en belastning. Det gäller att kunna slå sig fram, men det är under förutsättning att du själv pallat det och inte bara ger upp och känner att man inte är värd något.” (intervju 7)
- En grupp endast med kvinnor
- En grupp endast med män
- Elva blandade grupper, varav en endast
med anhöriga.
En brukaranpassad vårdkedja
”Motivation är en färskvara. När man märker att en missbrukare är tillräckligt motiverad för att ta tag i sin situation, ja det är då som man måste gå in med hjälp och stöd direkt. Inte en massa byråkrati först.” (Intervju 1)
Ansökan/anmälan och det första samtalet
”Missbrukare kan vara väldigt duktiga på att manipulera, övertyga och vrida och vända på saker, så därför tror jag att de måste checka av vilka som är mogna och motiverade för behandling. Det är ju inte ett så stort krav att be en komma tillbaka imorgon. Om jag vill ha behandling, då kommer jag tillbaka dagen efter.” (Intervju 13)
Insatser vid sidan av - eller före- missbruksbehandling
/../ ”Efter behandling kommer man ut, ja då finns det inget boende för oss. Nähä, ’var ska jag då ta vägen?’ ’Ja vi har Vallhem eller Stadsmissionen’. Det är ju inte klokt! De kan lägga en halv miljon på min behandling, sen ska jag bo ihop med andra missbrukare och börja knarka. Grattis! Vad är det för vits med behandlingen då? (Intervju 7)
Information om stöd och hjälp
”Ett problem som jag vet att jag skrev i enkäten,
är att det oftast tar en väldig tid från det att man
har sökt hjälp till att man får den. Många gånger
får man vara glad att man överlevde väntan.”
(Intervju 6)
”Jag var så trött på allting så jag var på väg att ge upp i princip, och så jag gick in på soc och pratade med dem. Jag hade inte en aning om att jag hade chans att komma in på behandling. Och då fick jag chansen. Hon sa till mig att ’gå ut i receptionen och skriv in dig på en behandling.’ ’Herre gud, vaddå? Uppfyller jag alla kriterier?’ ’Ja, du har missbrukat
i 10 år på gatan så det är väl klart att du gör!’
Alltså, allting vände fullständigt.” (Intervju 12)
Information om brukar- och
anhörigeorganisationer
”Jag tycker att det hade varit jättebra om det fanns någon inom socialen som fungerade som en slags sökmotor, som höll reda på alla organisationer som finns. Själv vet jag inget om sånt. Jag har dock börjat höra om det lite grand nu när jag är nykter. Jag skulle också vilja att det fanns en blankett eller broschyr som socialsekreterarna delade ut. Det hade varit väldigt värdefullt för mig, att träffa andra som jag.” (Intervju 5)
”Vi blev inte erbjudna något anhörigstöd, men när sonen kom in på Avenboken blev vi så glada och ansåg nog oss inte behöva något stöd. Men jag tror nog att det hade varit mycket bra för mig. För det var mycket tankar och funderingar som snurrade dygnet runt när min son flyttade från behandlingshemmet till sin egen lägenhet. ’Vad gör han nu?’ ’Vem träffar han nu?’ ’Varför svarar han inte i telefonen?’ Som förälder kan man ju inte heller ringa till honom 10 gånger om dagen bara för att höra hur det är. Och då hade det varit bra för mig som förälder att kunna gå till någon som lyssnade på mig och som gav mig råd.” (Anhörigintervju 2)
/../ ”Men framförallt tycker jag att soc borde vara mer lyhörda när man påtalar att man inte har varit nöjd med ett behandlingshem /../ Jag har ju erfarenhet av olika behandlingar, och då tycker jag att socialsekreterare borde lyssna på vad jag har att säga, både när det gäller brister och fördelar (Intervju 6).
” Min socialsekreterare plockade fram tre olika alternativ som jag fick möjligheten att besöka. Sen fick jag fatta ett eget beslut utifrån vad jag kände för och tyckte skulle passa mig bäst. Det kändes väldigt bra. Dels att få den hjälpen av någon som kan och vet och som kan komma med tips om vad man bör tänka på vid detta val. Så det var kanonbra att få välja själv.” (Intervju 5)
Beslut
Information om klagomålshantering
och överklagan
”Överhuvudtaget berättar inte socialsekreterare för en hur man ska gå tillväga om man vill överklaga ett beslut. Dessutom är det så omständigt att göra det och det kan dessutom ta sex till sju månader. (Intervju 1)
”Jag har struntat i att överklaga, för det skickas ju inte till en tredje instans som kollar vad socialsekreteraren och chefen har sysslat med. Men så borde det gå till om man nu ska överklaga.” (Intervju 5)
Utsluss och uppföljning
/../ ” Man blir så bekväm på behandlingshemmen. Man har folk runt sig hela tiden och man kan gå ut och ta en macka om man känner sig hungrig. Allting är serverat på ett fat! Sen när man ska flytta ut, då är man ensam och det blir en stor skillnad. Därför är det viktigt att man tränar på den biten också, så att man inte bara släpps ut; ’Ja ha det så bra och sköt om dig. Hoppas att du klarar dig’. (Intervju 9)
”Man bygger upp ett stort självförtroende under behandling, men om man inte har någon sysselsättning efteråt och bara sitter i sin lägenhet, ja då är det jättelätt att trilla dit igen. Jag räfsar heller rabatter så att jag har något att göra om dagarna, så att jag känner när jag kommer hem att jag har varit med i något sammanhang.” (Intervju 9)
/../ och när behandlingen var slut, så var de måna om att boka in mig en dag i veckan under en period, och sen fasades det ut så att det blev varannan vecka och sedan en gång i månaden. Sen kände vi båda att vi var i mål och var klara.” (Intervju 5)
Idag är det ju så att man ska ha en socialsekreterare för boende, en för ekonomin, en för missbruk etc. och ofta är det så att den ena inte ens vet vad den andra gör och ändå jobbar de på samma byrå och går dagligen förbi varandra (…) jag tycker att man skulle satsa mer på en socialsekreterare som har hand om helheten.
"Det är livsviktigt när man kommer ut från behandling att någon
ser till att man inte bara försvinner (…) det är katastrof att låta
folk genomgå behandling och bli nyktra och sedan bara bli släppta
på gatan (…) jag har mött dessa som har blivit bara utsläppta på gatan,
men fått smaka på ett annat liv, de har ju inte ens ett trevligt missbruk längre." (Intervju4)
- Åldersspridning från 23år till 64 år
- Nästan samtliga stadsdelar representerade
- Respondenterna hade sitt ursprung både i Sverige och från utlandet.
- 56% män och 44% kvinnor
Full transcript