Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Nationalekonomiska teorier - Samhällskunskap 2

Se hit samhällskunskap 2! Klicka på pilarna för att komma framåt/bakåt i presentationen. För att komma till tidslinjen - klicka på huset till höger. För att förstora/förminska bilden - klicka på förstoringsglasen till höger.
by

Linnéa Bengtsson

on 14 October 2014

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Nationalekonomiska teorier - Samhällskunskap 2

1700
1800
Nationalekonomiska teorier
Merkantilismen (1550-1750)
Ekonomisk liberalism - marknadsekonomi (1700-1800)
Kritiserade det monopolistiska tänkandet (brist på konkurrens) - Krav på politisk och ekonomisk frihet!

Upplysningens idéer: Individens frihet, yttrandefrihet och tryckfrihet, kritik mot kyrkan. Vetenskap och förnuft!

Makten hos folket, inte kungen och adelsfamiljerna
(Franska revolutionen (1789))

Nattväktarstat: Lag och ordning och en fungerande marknad

Den ekonomiska liberalismens tänkare ställde sig helt bakom dagens dominerande ekonomiska system: marknadsekonomin.
Karl Marx - marxismen (1800)
Ett sätt att förklara ekonomiska system, speciellt det kapitalistiska. Avsikten har inte varit att ge riktlinjer om hur nationalekonomin ska skötas

http://www.so-rummet.se/content/fran-drom-till-terror-avsnitt-2-kommunismens-rotter

Karl Marx och Friedrich Engels Det kommunistiska manifestet (1848) och Marx Kapitalet (1867)

- ideologiska grunden till socialismen och dess två huvudgrenar kommunismen och
socialdemokratin

Karl Marx ställde sig frågorna:
- Vem äger naturresurserna, fabriker och verktyg och vem styr över arbetskraften?

- förklarar hur samhälles ekonomi fungerar. Även samhällets politik, kultur, religion, sociala
system och den historiska utvecklingen i ett samhälle

- och reagerade på utnyttjandet av arbetskraften (mervärde)


Keynesianismen - att stävja konjunkturen (1930-)
Under 1950- och 1960-talen blomstrade den västeuropeiska och amerikanska ekonomin, med låg arbetslöshet och hög tillväxt. Den andra globaliseringsvågen och Keynesianismen



1970-talet vände den ekonomiska konjunkturen med en inledande lågkonjunktur. Höga oljepriser, avslutad återuppbyggnad, Vietnamnkriget (1957-75) och snabbt stigande löner skapade hög inflation. Dessutom hade flera regeringar stora budgetunderskott som inte skapade något utrymme för statliga insatser som kunde öka efterfrågan i landet

Stagflation: ekonomisk stagnation med hög arbetslöshet och samtidigt hög inflation
- Varken Keynes eller Philipskurvan var till hjälp i Sverige och andra länder

Monetarism och Chicagoskolan/Milton Friedman förespråkade en fri
marknadsekonomi. Tilltro att penningmängden kan påverka ekonomin
och framför allt inflationen
Teorier om miljö och ekonomi
1600
Nationalekonomi
Vad ska vi titta närmare på?
Nationalekonomiska teoriers framväxt och genomslagskraft utifrån historiska villkor
och motsättningar, till exempel merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism, keynesianism
och monetarism


I detta moment kommer du få ökad förståelse för kopplingen mellan nationalekonomi
och ideologier

Hur ska ett samhälles ekonomi organiseras? Nationalekonomer = objektivitet?

Frågor om tillväxt, makt, inflytande, ett hållbart samhälle, miljö och
resursfördelning i relation till de ekonomiska teorierna
Hushåll och företag
- Efterfrågan och prisbildning
(Mikroekonomi)


Hushåll, Företag + Bank och Stat
- Arbetslöshet, inflation och lågkonjunktur
(Makroekonomi)



Mål: Få in pengar och ädelmetaller genom export

Hur: Förädlingsindustrin och utrikeshandeln,
"köp billigt - sälj dyrt" Handel: vinst för den ene
och förlust för den andre

Nollsummespel: Om två länder bedriver handel mellan varandra kommer det ena landets handelsvinst vara lika stor som det andra landets förlust på samma handel. Utifrån denna tanke är summan av vinsten minus förlusten alltid noll

Protektionism! Hur?
(Importtullar, importkvoter, monopol osv)

Slaveri, slavhandel och triangelhandel
1900
Monetarismen (1950-)
2000
Lågkonjunktur:
Bildkälla: www.kursnavet.se
Inflation:
Bildkälla:fxtop.com
Prisbildning:
Bildkälla: henkekatte.wordpress.com
http://www.ur.se/Produkter/180581-Har-kommer-kungen-Vad-ar-konjunktur
http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Webb-tv/?q=7bf8c821-8efc-40d5-8281-e4076142bd87

http://www.ur.se/Produkter/180583-Har-kommer-kungen-Vad-ar-inflation
http://www.ur.se/Produkter/180585-Har-kommer-kungen-Vad-ar-pris
Spår av den ekonomiska liberalismen
Vår tro på marknadsekonomin, frihandel och komparativa/relativa fördelar är fortfarande den dominerande tanken om hur samhällsekonomin ska bedrivas

Socialliberalismen - friheter, skolan, svälten och diskriminiering omfördelning?

Utrikeshandel
- Sverige är ett exportberoende land

Frihandelsavtal: EFTA, NAFTA, ASEAN, EU

Tullunionen EU
(Gemensam valuta och centralbank)


Bildkälla: Kommers
Spår av merkantilismen idag?
Handelsbalans: landets export minus dess import av varor och tjänster

Positiv handelsbalans är fortfarande ett nationalekonomiskt mål. Varför?

Statens skyddande av inhemsk industri osv.

EU:s protektionistiska jordbrukspolitik
- http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/mj%C3%B6lkkor-blir-kassakor-2528538
Det är arbetsdelning som skapar välstånd!
(den godaste, bästa, vackraste...)

Arbetsdelningen knyts samman och samverkar på
marknaden - konkurrens!

Den osynliga handen: rationalitet och egennytta.
de mest effektiva företagen – producerar de bästa
varorna till lägsta pris. Företag som inte är lika
effektiva kommer därmed att konkurreras ut och
svepas bort av den symboliska osynliga handen
(rullande band - massproduktion)

Staten ska inte lägga sig i och störa. Men - utbildning,
investeringar, förhindra monopol och karteller..

Grundtanken i marknadekonomin
- Egennyttan – det som är ekonomiskt bra för den
enskilde är också bra för allmännyttan – hela
samhällets ekonomi
Adam Smith (1723-1790)
Ricardo förespråkade ökad frihandel mellan länder - enligt teorin: komparativa fördelar

= en utländsk maknad helt enkelt!
England Portugal England + Portugal

Tyg arbetskostnad
(timmar) 100 90 190
Vin arbetskostnad
(timmar) 120 80 200
Total arbetskostnad
(timmar) 220 170 390



England Portugal England + Portugal

Tyg arbetskostnad
(timmar) 200 - 200
Vin arbetskostnad
(timmar) - 160 160
Total arbetskostnad
(timmar) 200 160 360
David Ricardo (1772-1823)
Bildkälla: www.blupete.com
Bildkälla: sv.wikipedia.org
Handlar du alltid egennyttigt?

Egennyttigt: Kort/lång sikt?

Vad händer med inkomstskillnaderna, klassanalys?

"The survival of the fittest?"
Bildkälla: Kommers
http://www.so-rummet.se/content/samhallsekonomiska-teorier-och-deras-historia-merkantilismen
Bildkälla: so-rummet.se
Marknadsekonomi?
Liberalismen: marknaden är grunden för det ekonomiska livet. En marknad är en mötesplats för köpare och säljare, t.ex. torghandel eller en aktiebörs

Marknadsekonomi: här avgörs vad som ska tillverkas - utbudet- av konsumenternas efterfrågan, utan inblandning från från staten

- Priset avgörs här: Företagen vs. konsumentena (pris och
kvalitet) - se prisbildning (4)

- Fri konkurrens: de som inte klarar konkurrensen konkurs

För att marknadsekonomin ska fungera måste det finnas ett fungerande rättsväsen som skyddar företagens och privatpersonernas egendom, samt att kontrakt och avtal hålls
Planekonomin - kommunismens system
Den socialdemokratiska vägen (1900)
Materialistiska historieuppfattningen
Spår av marxismen idag?
Konjunkturteorin
Keynesianismen i praktiken
Nykeynesianismen och Phillipskurvan
Penningpolitik och åtstramningspolitik
Monetarismen i praktiken
Basen bestämmer hur samhället organiseras i stort, och
styr överbyggnaden. Den avgör politisk, juridisk
organisation, bestämmer också religion och kultur

Det som påverkar basen, den ekonomiska organisationen är produktionsförhållandena och produktivkrafterna

- Produktionsförhållandena; handlar om vem som äger
naturresurser, kapital, fabriker etc. Det är det som skapar
olika klasser och formar basen

- Produktivkrafterna: är de tekniska hjälpmedel i form av
redskap och maskiner, som producerar olika varor. När
produktivkrafterna har utvecklats tillräckligt mycket blir
produktionsförhållanden ålderdomliga och det växer fram
ett nytt samhälle med en ny bas och en ny överbyggnad

Feodalsamhället: Bönder. borgare, präster adel. Adel, kyrkan kungen ägde produktionsfaktorerna

Industriella revolutionen: Ny teknik, ångkraft osv bidrog till att det gamla samhället rasade. Franska revolutionen.
- Nya produktionsförhållande nya samhällsklasser:
kapitalister (pengar, fabriker, naturres.) och proletariatet
= Det kapitalistiska samhället
Klassamhället och hierarkier

Hur gick det egentligen för de
kommunistiska staterna?

Det socialdemokratiska arvet

Omfördelning

Internets betyelse för klassamhället?

Blandekonomi

Nyväckt intresse efter finanskrisen (2008)

Stora multinationella företag - Konkurrens?
- Titta på bilden! Det här är Unilever...
Marx tankar om det kapitalistiska samhället
I den kapitalistiska ekonomin skulle konkurrensen leda till:

- att de kvarvarande kapitalisterna fick en
monopolställning

- samtidigt skulle även arbetarna slås ut då
kapitalisterna inte behövde lika många arbetare

- och en sjunkande efterfrågan på arbetare skulle
pressa ned lönerna till ett existensminimum

- vilket leder till revolution mot kapitalisterna!

- och proletariatets diktatur som innebar att en stark stat
kunna skulle tvinga kapitalisterna att överlämna makten
och ägandet av industrierna och alla andra viktiga
produktionsfaktorer, till staten omfördelning

- och ett klasslöst samhälle skulle sedan uppstå utan
staten

Revolution som medel för samhällsförändring

Organisera samhällsekonomin efter planekonomins principer

Sovjetunionen infördes planekonomi under 1920-talet. De östeuropeiska staterna som Polen och Östtyskland samt Kina, Nordkorea och Kuba skapade planekonomiska system efter andra världskriget


All egendom som industrier, naturresurser och mark skulle ägas av staten och privat egendom var i princip förbjuden

Detta innebar att staten avskaffade marknadsekonomin

Alla priser och allt utbud av varor och tjänster kontrollerades av staten. Staten detaljstyrde alla företag och angav vilka produktionsmål som skulle uppnås. Det var sedan staten som fördelade alla ekonomiska resurser i samhället

Syftet var att alla medborgare skulle få den del av de ekonomiska resurserna efter Marx valspråk: ”Av var och en efter hans förmåga, åt var och en efter hans behov”

Det sovjetiska systemet bestämde 22 miljoner priser, 460 000 lönenivåer, mer än 90 miljoner arbetsuppgifter/ersättningar för mer än 110 miljoner anställda

Ineffektivitet, brist/överskott, svart marknad, ojämlikhet
Planekonomi
Fler fördelar och nackdelar - Digilär!
Bildkälla: galago.se
Hammaren och skäran, bildkälla: wikipedia.se
Liknande inställning till samhällsekonomin som kommunismen

Staten skulle äga och styra företagen men företagen skulle inte beslagtas via en revolution, utan genom reformer!

I Sverige skulle socialdemokratin till stor del forma landets ekonomiska system under 1900-talet, ofta kallad blandekonomi, en marknadsekonomi med vissa inslag av planekonomi

Statens järnvägar (SJ), Televerket (1850-) och från och med 1930-talet ökade den offentliga sektorn då den fick monopol på skola, sjukvård och omsorg. Tanken var att välfärden skulle vara allmän
Bildkälla: Socialdemokraterna.se
Bildkälla: postvagnen.se
Bildkälla:Unilever.com
Bildkälla: www.theguardian.com
Bildkälla: www.digilär.se
Ideologi Nationalekonomi
Bildkälla:wikipedia.se
Bildkälla: www.digilär.se
Hur samhället sedan skulle styras var dock oklart!
1990- ?



Den stora depressionen: Wall Street-kraschen (1929), USA:s aktiebörscentrum, drabbades av ett kraftigt aktiekursras

- USA: En tidigare allt för hög förväntan på stigande aktiekurser hade lett till att stort antal
människor lånat pengar för att köpa aktier. När aktierna blev mer eller mindre värdelösa stod
människor som hade tagit lån för aktieinköp med stora skulder - Konkurser och arbetslöshet (25 %)
- http://www.finanshistoria.n.nu/stora-depressionen-1929
http://www.gd.se/kultur/borskrasch


Lågkonjunktur som spred sig till Latinamerika och Europa. Tyskland (1932) hade en arbetslöshet på 43 %, vad hände sedan? I Sverige - Kreugerkraschen


Depressionen visade att den klassiska ekonomiska liberalismens teorier om att samhällsekonomin på egen hand kan skapa en jämvikt med efterfrågan och utbud inte stämde


En ekonomisk depression innebär att det är en riktigt djup lågkonjunktur med knappt någon efterfrågan på varor och tjänster. Det skapar sjunkande priser och löner och ökad arbetslöshet
Ekonomisk depression
Den här presentationen följer Digilärs elektorniska läromedel och innehåller material som finns att hämta på so-rummet.se
Bildkälla: www.digilär.se
Ivar Kreuger var under 1920-talet Sveriges mest framgångsrika affärsman. Tändsticksimperiet Kreuger & Toll var världsledande

När New Yorkbörsen brakade ihop åkte Kreugerkoncernen med i fallet. Det visade sig snabbt att Kreuger hade belånat stora delar av företaget vilket i sin tur drabbade banker som hade lånat ut pengar som nu inte gick att få tillbaka

Både den svenska ekonomin och politiken drogs med i Kreugerkraschen

1932 fick hela Kreugeraffären en tragisk vändning: Ivar Kreuger hittades död på ett hotellrum i Paris.
Kreugerkraschen
Bildkälla: sok.riksarkivet.se
John Maynard Keynes (1883-1946)
Keynes: Problemet i en lågkonjunktur var den låga efterfrågan på varor och tjänster och boven till den höga arbetslösheten

- Staten går in och påverkar för att släta ut konjunktursvängningarna

- Dalar: sänkt skatt, ökade bidrag, offentliga arbeten, t.ex. vägbyggen
- Toppar: höjd skatt, sänkta bidrag


= Gasa och bromsa med hjälp av finanspolitik


Bildkälla: www.digilär.se
USA: Franklin D Roosevelt (president 1933–45) nödhjälpspaket The New Deal - infrastruktur och den offentliga sektorn. Obamas stimulanspaket

Stockholmsskolan: Beredskapsarbeten
- multiplikatoreffekten 1000 arbeten 2000

Tongivande 1930-1970-talet

Kritiker: Rubbning av utbud och efterfrågan och utrikeshandel och globaliseringen?
Bildkälla: wikipedia
Bildkälla: Digilär
Mål: minska arbetslösheten och undvika inflationen

Phillipskurvan visade sambandet mellan inflation och arbetslöshet

- när arbetslöshet minskar ökar istället inflation
och när arbetslösheten ökar blir inflationen
lägre


Bildkälla: Digilär
Friedman: Expansiv finanspolitik bidrar på lång
sikt till hög arbetslöshet och inflation




Inflationen: största hindret för tillväxt - högre löner och prishöjnngar. Inflationsbekämpningen måste därmed gå före åtgärder för att få ned arbetslösheten

Staten: budgeten hårt reglerad så att det inte skapas några underskott


Aktiv penningpolitik: det främsta styrmedlet - Riksbankens ränta. Sänkt ränta kan leda till att företagens investeringar ökar då lånen blir billigare. En stark och oberoende riksbank skulle kontrollera penningmängden


Mål är att bekämpa inflationen och medlet är åtstramningspolitik. Om man ska sätta in Keynes i det mer socialliberala ideologiska facket var Milton Friedman klart närmare den klassiska ekonomiska liberalismen.
Ronald Reagan (president 1981-1989) och Margaret Thatcher (premiärminister 1979–90) omsatte teorin till praktik. Nyliberal politik som just skar ned på den offentliga sektorn och minskade statens ekonomiska inflytande










Kritik: Konsekvenserna av åtstramningar av statsbudgeten? Övertro på riksbankens chans att påverka penningmängden i ett samhälle (utrikeshandel/globalisering)

Friedmans teorier fick ett genomslag i Sverige under 1990-talet (läs på digilär!). Riksbanken självständig 1999

Ekonomins betydelse i politiken och budget - regeringars inflationsmål. Eurokrisen - nedskärningar av den offentliga sektorn har setts som receptet på att vända kriserna i bland annat Grekland och Spanien

Bristand flexibilitet på arbetsmarknaden

http://www.svtplay.se/klipp/2396240/ar-ladan-verkligen-tom
Gomorron Sverige 14/10- Nyhetspanelen
Penningpolitik?
Bildkälla:www.riksbank.se
Vad ska staten prioritera?

Milton Friedman 1912-2006
http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Webb-tv/?q=945e1117-32eb-425c-ae54-c82c1cabd837
Inflation
http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Webb-tv/?q=7bf8c821-8efc-40d5-8281-e4076142bd87
http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Webb-tv/?q=945e1117-32eb-425c-ae54-c82c1cabd837
Styrränta?
Riksbanken?
http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Webb-tv/?q=dd5993e5-5aef-45c6-a5e3-a25cd532ae39
"They are casting their problems at society. And, you know, there's no such thing as society." – Intervju i Women's Own in 1987
Bildkälla: usnews.se
Full transcript