Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Fattigdom handlar om orättvis fördelning av naturresurser.

Utan tillgång till naturresurser saknas möjligheter till grundläggande uppehälle.
by

Jonas Lagander

on 8 January 2013

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Fattigdom handlar om orättvis fördelning av naturresurser.

Det är därför intressant att notera det genomgående tema som genomsyrat alla civilisationer... ... handlar till stor del om orättvis fördelning av naturresurser. Ingen människa kan leva utan tillgång till grundläggande naturresurser, frihet samt kunskap att nyttja resurserna Den viktigaste naturresursen på jorden har alltid varit planetens yta, d.v.s. mark och vatten
- för odling, jakt och fiske. Bistånd i form av mat och kläder har på sin höjd levererat kortsiktig lindring.

Men ändå har detta varit det som hjälporganisationer primärt arbetat med i decennium. Fram tills nyligen... I alla tider har rika skänkt allmosor till de fattiga. Ofta i stor omfattning.

Men att förändra systemen som uppehåller fattigdom... det har de inte försökt med... än så länge...

Så fattigdomen har bestått... Att en politiskt definierad äganderätt som betraktar naturresurser som vilken marknadsvara som helst gynnar rika på ett sätt som åsidosätter demokratiska rättigheter för de fattiga. SIDA startade faktiskt ett forskningsprojekt för att finna en permanent lösning till naturresursproblematiken.

Och de fann samma lösning
som de flesta filosofer
nämnt de senaste 2500 åren.
Skatt på naturresurser
istället för skatt på arbete! De senaste 30åren har klassklyftorna eskalerat enormt i samhället, trots att många också lyfts ur sin fattigdom.

Cirka 8% av världens företag kontrollerar idag 80% av alla tillgångar. På senare år har SIDA och andra biståndsorganisationer istället börjat fokusera på att lösa markkonflikter.

Det är en av de aktiviteter som de sett ge bäst resultat för att minska fattigdomen på lång sikt.

Nu börjar vi närma oss roten av problemet, att få tillgång till naturresurser. I rika länder har det exempelvis genomförts ett stort antal TV-galor som samlat in miljarder till fattiga.

Det har sett bra ut på TV, dessutom hjälpt artister att marknadsföra sig. Men det har inte avskaffat fattigdomen. Inte förändrat grundorsaken till att fattigdom uppstår. Det har bara varit kortsiktig smärtlindring. Skuldavskrivning har varit ett annat populärt sätt att låtsas avskaffa fattigdom. Metoden användes främst förr i tiden när folket inte hade tillgång till internet och därmed inte kunde informera sig om hur verkningslöst det var i det långa loppet. Att avskriva skulder löste inte heller grundorsaken till problemet. Men politiker blev väldigt populära...

Nuförtiden vet de flesta att länder som inte har makten över sina naturresurser snart bygger upp nya skuldberg. Det är alltså inte en långsiktig lösning att med jämna mellanrum skriva av skulder, då har man bara behandlat symtomen.

SVT och UR har sänt flera program i ämnet för er som är nyfiken på fler synvinklar för ämnet.
http://www.ur.se/Tema/Varfor-finns-fattigdom
http://WWW.svt.se/why-poverty Grundproblemet tycks vara Att lösa markkonflikter är utmärkt. Men kan konfliktlösning verkligen ersätta avsaknaden av grundläggande mänskliga rättigheter till naturresurser? Och varför har klyftorna ökat så fort just de senaste åren? Borde vi inte se ett slut på fattigdomen i världen snart? Det påstås ju att fler tar sig ur fattigdom nuförtiden. Tyvärr har de globala välståndsklyftorna aldrig varit större. Neoklassiska ekonomiska teorier har präglat världen de senaste 30 åren, de har gjort stor sak av äganderätten. I de flesta fall har detta varit helt korrekt både ekonomiskt och etiskt. Men när det handlar om naturresurser, främst markyta, vatten och mineraler, har äganderätten skapat stora problem. Detta har snabbat på ökningen av den globala ojämlikheten. I princip samtliga av de klassiska ekonomerna noterade problemen som sammanhänger med ägande av mark och andra naturresurser - exempelvis Adam Smith och David Ricardo.

Till och med traditionellt betraktade motpoler som Karl Marx och Milton Friedman har sedan dess varit överens om att markägande och extraktion av naturresurser skapar orättmätiga privilegier som bör beskattas (eller på annat sätt avskaffas). Den som populariserade kunskaperna kring naturresursernas förhållande till samhällets fattigdom var Henry George.

Hans bok "Framåtskridandet och fattigdomen" från 1880 blev en internationell bestseller. George var på den tiden lika känd som Milton Friedman är idag.

Egentligen upptäckte han inget nytt. Han skrev bara ner det som varit självklart under antiken. Fattigdom ... Lösningen på detta har varit känd i hundratals år men inte implementerats av politiker. Det är dags att ändra detta nu! Att samsas om jordens naturresurser har varit centralt i alla kulturer. Den kanske äldsta nedskrivna texten om naturresursdelning kan vara det som bl. a. Apastamba i antika Indien formulerade. Fritt översatt:

Individer som gör ägandeanspråk på folkets naturresurser ska betala för sitt monopoliserande oavsett om resursen används eller ej.

Det var själva "undanhållandet av naturresursen från övriga samhället" som var motiveringen. Dvs, äganderätten var något som hyrdes
från samhället. omkring år 500 f.kr Platon influerades starkt av samma tankar. I dialogen som kallas "Lagarna" finns att läsa hur han såg på äganderätten omkring år 400 f.kr.
En engelsk översättning formulerar det såhär:

“Let the apportionment be made with this understanding that the citizen who receives his plot must consider it as common property of the whole State: since this land is his fatherland he should tend it even more diligently than a mother her children – in as much as being a goddess she is mistress over mortals” Kungar baserade länge sin beskattning på naturresursdelnings-principer.

I Sverige fanns konceptet Grundregal som gick ut på att de människor som ville äga mark eller bryta mineraler skulle betala för sig.

Men konceptet korrumperades. På den här tiden handlade det om att betalningen skulle tillfalla kungen som använde pengarna för att själv leva gott. 1500-talet Konceptet naturresursdelning hade förvandlats till ren utpressning från överklassen. Mycket lite av den insamlade skatten återgick till folket som kompensation för att de förlorat naturresurser till privata ägare.

Reaktionen blev... Demokrati ...att folket tog avstånd från allt som påminde om aristokrati. De avfärdade gamla skatter och införde nya system som utgick från en ny tankekonstruktion... kallad solidaritet. Det ansågs mer solidariskt att beskatta sitt arbete istället för att beskatta naturresurser. 1600-1800 -talet Den stora vågen med nya skatteprinciper världen över förändrade de ekonomiska förutsättningarna för alla i samhället.

Med skatt på arbete så blev arbete dyrare relativt naturresurser. Detta skapade en våg av nytänkade och innovationer för att automatisera produktionen. Nu var det arbete som var viktigast att effektivisera bort om man önskade maximera sin avkastning.

Så det var ju positivt att automatiseringen sparkades igång! Men inkomstskatter skapade dessutom nya problem, marknadsmisslyckanden. Detta via snedvridningar på marknaden som skatter på naturresurser inte skapat.

Så nu började akademiker intressera sig för ekonomi för att lösa dessa nya problem. De klassiska ekonomerna slog tidigt fast att de gamla skatterna på naturresurser var bättre på flera sätt.

Men folket hade bestämt sig, de ville inte ha skatt på naturresurser. Delstaten Pennsylvania är en av de få platser på jorden som har hög skatt på naturresurser. De har klarat sig undan många av de ekonomiska kriser som övriga delstater i USA lider av. Henry George Sedan dess har ekonomi varit
"Läran om hushållande med resurser i ett tillstånd av knapphet."








Något som Europa löste genom att kolonisera omvärlden, skaffa sig mer naturresurser. Eftersom vi sedan dess fokuserat på att skaffa oss mer naturresurser, genom att expandera, har vi inte riktigt behövt rätta oss efter konceptet "knapphet". När resurserna varit knappa har vi helt enkelt rest lite längre för att hämta resurserna. Detta har möjliggjorts av revolutionen inom energi. Vi har alltså "fuskat" bort konceptet "knapphet". Vi har därmed trott att teknologi kan lyfta oss ur knappheten i all oändlighet. Att oändlig tillväxt är möjligt på en ändlig jord. en av kontinenterna Kolonialismen avskaffade det som tidigare ansågs självklart, att alla människor delar på jordens naturresurser.

Filosofin om naturresursdelning blev helt utrotad. Nu gällde det att roffa åt sig så mycket naturresurser som möjligt. Denna ideologi har vi än idag.

De folk som blev av med sina naturresurser under kolonialismen har försatts i fattigdom som de ännu inte lyckats ta sig ur eftersom omvärlden fortfarande tar naturresurserna utan att betala för sig. 1800-talet Kommer du ihåg?: Hong Kong Även andra platser på jorden tog till sig av kunskapen. Hong Kong är nuförtiden en av de friaste ekonomierna. De har 2-17% skatt på arbete och placerar sig därmed som en av de bästa platserna i världen för entreprenörer.

Detta är möjligt eftersom de får in ca 40% av skatteintäkterna från en sorts leasing av mark som har avdragsrättighet för en viss mängd renovering och byggnadskostnader varje år. På så vis stimuleras byggandet. Kina har väldigt höga grundavdrag, det krävs höga inkomster från arbete innan det börjar beskattas. De har istället hög skatt på naturresurser och det finns starka skäl att misstänka att deras starka ekonomi är stark just eftersom de använder sig av naturresursskatter. Det var en kort historielektion... nu till vad som pågår idag för att hjälpa människor ur fattigdom. Klickbara länkar:
http://www.unhabitat.org/pmss/getElectronicVersion.aspx?nr=3224&alt=1
http://www.unhabitat.org/pmss/getElectronicVersion.aspx?nr=3177&alt=1 Och de är inte ensamma i sin analys. Flera stora ekonomiska tankesmedjor har vänt sina rekommendationer upp och ned. Bokstavligt talat! Nu förordar de fastighetsskatt som ett av de bästa verktygen för att lösa bostadsbristen, bostadsbubblor, arbetslösheten och fattigdomen!

FN, OECD, IFS, IMF säger alla att vi måste beskatta naturresursen mark mycket mer för att minska fattigdomen och för att använda naturresursen mark effektivare. Det går nämligen inte att expandera mycket mer nu. Vi kan inte kolonisera mer. Alla kontinenter är redan koloniserade och nu finns bara alternativet "att använda de tillgängliga resurserna effektivare". Så hur skulle ett system för naturresursdelning kunna se ut idag?

Jo, det skulle exempelvis kunna vara skatt på naturresurser som i första hand finansierar staten. En markvärdesavgift är ett lämpligt första steg. Exploateringsavgifter på naturresurser det andra. Det som blir över kan delas ut som en medborgarlön.

Medborgarlön har nämligen en lång rad goda ekonomiska egenskaper som kompletterar egenskaperna hos skatt på naturresurser.

Kombinationen får bort fattigdom ännu snabbare. Samtidigt knyter vi vårt samhälle till jordens resurser på ett sätt som skapar rättvisa och trygghet för alla. Och är inom kort även självklart i vår kultur Källa:
http://www.omilosmeleton.gr/pdf/en/indology/EPAI.pdf "The earth ...is common to all beings enjoying the fruit of their own labour; it belongs...to all alike"; therefore, "there should be left some for everyone".
"If any person holding land does not exert himself and hence bears no produce, he shall, if rich, be made to pay what ought to have been produced". Frukten av eget arbete skulle däremot tillfalla arbetaren till fullo. Arbete skulle inte beskattas. http://www.senado.gov.br/senadores/Senador/esuplicy/english/english.asp Det kan vara intressant att veta att den brasilianska orten Santo Antonio do Pinhal är en av de som redan har testat medborgarlön med gott resultat. Brasilien är därför inte långt ifrån att införa det på fler ställen.

Om medborgarlönen dessutom främst finansieras med pengar från naturresurser, folkets natur, så finns det inga moraliska spärrar. Då betalar de som använder jordens naturresurser för sitt privilegium samtidigt som arbetare slipper beskattas när de skapar nytta. Detta delvis eftersom rika delen av världen fortfarande hämtar naturresurser från fattiga länder utan att betala det resurserna egentligen är värda. Neoklassisk nationalekonomi tar inte heller hänsyn till bankernas och skuldsättningens roll i samhället. Därför klarar den inte av att exempelvis förutse finanskriser eller bostadsbubblornas effekter på ekonomin.

Och länder i syd har enorma skulder till länder i nord... som inte går att betala tillbaka utan skuldavskrivning, frimarknadsreformer och naturresursdelning. Neoklassicismen tar ingen hänsyn till detta. Äganderätten har ofta formulerats på ett sätt som innebär att det som ägs privat, inte tillhör alla människor. Vi har alltså återupptagit de idéer som kungar hade under medeltiden.

Några nämnvärda undantag har varit
Hong Kong, Singapore,
Shanghai och
Estland.
De definierade äganderätten
som något privatpersoner hyr
från samhället. Och det är nu främst dessa platser på jorden som benämns som riktigt fria ekonomier. De införde skatt på naturresursen mark istället för att helt fokusera skattesystemen på resursen arbete. Och vi ser nu att det har börjat växa fram en
Demokrati 2.0 -rörelse. Occupy Movement är en del av denna förändringssträvan.

Skatt på naturresurser istället för skatt på arbete är blott en av många saker som behöver åtgärdas. Men det är en mycket viktig pusselbit som krävs som grund för att alla andra pusselbitar ska kunna falla på plats. Den första som vill leka med bollen ger de andra var sin kula.
Det måste vara tidsbegränsat. Exempelvis 5 minuter. Naturresursdelning kan läras ut på följande sätt.
Börja med att dela ut n kulor till de som vill vara med i leken.
n = antal spelare i gruppen
Kulorna motsvarar pengar och bollen är en resurs som gruppen ska dela på. Efter tiden gått ut får någon av de andra göra samma sak, ge kulor för att få bollen nästa period.
Bollen går därmed över. Om nu alla i gruppen gjort likadant har vi återkommit till utgångsläget. Istället för ett fast pris (en kula till alla i gruppen) kan ni införa auktion. Den som bjuder högst får leka med bollen nästa period.

Pengarna kan läggas i en pott som delas ut lika så fort potten är tillräckligt stor för att delas lika till alla i gruppen.

Två bollar att auktionera ut varje period är nästa nivå. Vill ni göra det riktigt krångligt kan ni hitta på ett sätt att köpa och sälja mat som produceras med hjälp av resursen som delas. Då får ni byta ut bollen/bollarna mot lappar med bilder på. Exempelvis dessa fyra resurser: Det borde resultera i att spelarna bjuder mindre för mark som producerar mindre frukt. Ni behöver då även representera frukterna och se till att alla spelare äter minst en frukt varje period. Den teknologiska utvecklingen förenklade transporter och ökade konsumtionen.
För att mätta efterfrågan av naturresurser koloniserade Europa resten av världen.
Full transcript