Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Jordens inre & yttre krafter

No description
by

Mikaela Bohm

on 20 April 2016

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Jordens inre & yttre krafter

Jordens yttre krafter
Exogena krafter
Jordens inre & yttre krafter
Jordens inre
Jordens inre krafter
Plattektonik och endogena krafter
Endogena processer
Jordartscykeln
Jordens inre och yttre krafter - ett kretslopp
Bergarternas kretslopp
Hur har bergarten bildats?
Inre kärnan (1 260 km )
Fast, 4000-6000 grader, järn och nickel

Yttre kärnan (2 200 km)
Flytande

Manteln ( 2 900 km)
Huvuddelen av jordens volym,
Övre lager = fast
Undre lager = flytande magma

Litosfären
Mantelns övre skikt + jordskorpan
Sönderspruckna plattor (litosfärplattor)

Jordskorpan (5-70 km)
Grunden för liv

Den trögflytande magman i manteln får litosfärplattorna att röra sig.

Kollisionszoner
Vid kollision mellan ocean- och kontinentalplatta tränger sig oceanplattan under kontinentalplattan. På detta vis bildas
djuphavsgrav, jordbävningar
och
vulkaner.
När två kontinentalplattor kolliderar sker istället en veckning och så har exempelvis Himalaya bildats.


Spridningszon

Plattorna glider isär och bildar ny
oceanrygg
(hav) eller
riftdal
(land). Detta är anledningen till att Atlanten blir bredare och bredare.


Förkastningszoner

Plattor glider längs med varandra. Detta skapar
förkastning, friktion
och
jorbävningar
är vanligt. I Kalifornien finns en förkastningszon där den nordamerikanska plattan rör sig söderut och Stillahavsplattan rör sig norrut. Vid två parallella sprickor uppstår
gravsänkor
och
horst
.

Jordytan byggs upp och formas

Horst
Gravsänka
Vulkanisk aktivitet
Veckning
Förkastning
Landssänkning
Landhöjning

Magma - Lava

Stratovulkaner
Konformade
Trögflytande magma
Gas - explosiva

Sköldvulkaner
Lugnare vulkaner
Mer lättflytande magma – mer omfattande lavaflöden

Hotspots
Långt från plattgränserna
Hawaii

Varma källor och gejsrar
Grundvatten hettas upp av ytlig magma
Vulkaner
Nya berg och bergskedjor
Ny oceanbotten
Djuphavsgravar
Jordbävningar
Gravsänkor
Horst
Tsunami
Jordbävningar

I jordskorpan uppstår spänningar som blir så stora att berg spricker och marken börjar skaka.

Geologens verktyg
Seismograf
Instrument som registrerar rörelser i jordskorpan och ett verktyg för att bestämma jordbävningars styrka och läge.

Richterskalan
Skala för att ange kraften i jordbävningsvågorna i jordbävningens centrum (epicentrum). De jordbävningar som har drabbat människor hårdast har vanligen ett värde på 7 eller högre.


Tsunami
Vulkanism
Horst
Två parallella sprickor/förkastningar skapar en landhöjning. Ex. Hallandsåsen.
Gravsänka
Två parallella sprickor/förkastningar skapar en landsänkning. Ex. Röda havet.
Bryter ner bergarter
Mekanisk vittring
Frostsprängning:
Vatten fyller sprickor i berg och när vattnet fryser utvidgar det sig. Då kan isen spränga sönder berghällar och stenar.

Solsprängning:
Berget värms upp och utvidgas under dagen. Under natten sker en temperaturväxling och berget kyls av. Detta skapar spänningar, som får berget att spricka.
Kemisk vittring
Surt vatten
fräter sönder berg och denna form av vittring är vanligast där berggrunden är kalkrik. På detta sätt bildas exempelvis kalkstensgrottor.

Transport & avlagring
Genom de yttre krafterna påverkas landskapen.

Floderna river med sig sten, grus och sand och transporterar detta material från en plats till en annan.

När vattnets hastighet minskar, eller när is smälter, lämnas materialet av på ett annat ställe, kanske i en dal eller på havets botten och avlagras och sedimenteras.
Vittring
Mekanisk vittring
Kemisk vittring

Erosion
Vinderosion
Vattenerosion
Iserosion
Städar och transporterar bort material
Erosion
Vinderosion:
Med vinden transporteras material (t.ex. sand, jord och grus) bort.

Vattenerosion:
Partiklar från botten lossnar och hålls flytande i vattnet. Materialet transporteras bort tills vattendraget når en sjö eller ett hav. Då minskar hastigheten och partiklarna sjunker till botten.

Iserosion:
Glaciärer och inlandsisar rör sig på grund av sin egen tyngd och kan transportera stora stenblock. Isen eroderar fram en slät berggrund och man kan se spår av hur stenarna har skrapat på berggrunden (isräfflor)


T.ex. granit
T.ex. kalksten
T.ex. gnejs
Full transcript