Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Det internationella systemet och dess aktörer

No description
by

Joel Tedgård

on 19 May 2016

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Det internationella systemet och dess aktörer

DET INTERNATIONELLA SYSTEMET OCH DESS AKTÖRER
Några värderingar finns som alla stater i princip kan ansluta sig till: Folkrätten
Brist på gemensam värdegrund
- I alla samhällen fattar institutioner beslut å medborgarnas vägnar
Brist på överordnad beslutande myndighet
Alla stater har sin suveränitet. Detta innebär att ingen annan - inte heller FN - får blanda sig i länders enskilda inre angelägenheter
Staterna motsätter sig underordning, då det kan skada deras intressen om man lämnar över beslutandemakten till ett överordnat organ.
Brist på överordnad beslutande myndighet
Förhållandet mellan staterna i det internationella systemet brukar beskrivas som anarkistiskt, d.v.s. utan styre.
Brist på överordnad beslutande myndighet
- Det finns ingen internationell polis som kan kopplas in om det skulle behövas

- FN har dock, sedan 2005, möjligheten att ingripa i länders interna angelägenheter om folkmord, etnisk rensning eller krigsförbrytelser hotar civilbefolkningen

- Detta kräver dock att FN:s säkerhetsråd lyckas fatta ett sådant beslut
- Inom ett lands gränser har staten ensamrätt på användning av fysisk makt
Brist på internationell kontroll
Varje stat förbehåller sig rätten att bestämma vem som får komma in i landet

Sådana beslut fattas av suveräna, nationella myndigheter, inte av andra stater eller internationella organ.
Alla stater är suveräna. Formellt är alla jämställda.
Suveräna stater
Sveriges överordnade beslutande myndigheter
4. Det internationella systemet har osäkra beteenderegler och normer.
3. Det internationella systemet delar få gemensamma värderingar.
2. Det internationella systemet saknar, i motsats till det nationella, ett organ som har ensamrätt på legitim användning av våld.
1. Det internationella systemet saknar, i motsats till det nationella, en erkänd överordnad beslutande myndighet.
Tydliga skillnader mellan det nationella och internationella politiska systemet:

Ett exempel på ett sådant samspel, kan vara det mellan östersjöländerna om problemet med överfiskning och övergödning i Östersjön.

De beslut som tas utgör en del av det internationella politiska systemet.
Samspel mellan olika aktörer
Samspelet mellan stater och andra aktörer, exempelvis om fördelningen av resurser inom världssamfundet
Internationell Politik
Men en sak är alla överens om: Man vill undvika kärnvapenkrig
Många ledare tar bara hänsyn till egna nationella intressen.
I internationell politik är dessa värderingar inte lika självklara.
Brist på gemensam värdegrund
I Sverige:
- Demokrati
- Mänskliga rättigheter
- Social jämlikhet
- Respekt för miljö och
kommande generationer
m.m.
De flesta samhällen bygger på gemensamma värderingar.
Brist på gemensam värdegrund
Internationell politik är samspelet mellan olika aktörer.
Samspel mellan olika aktörer
North Atlantic Treaty Organization (1949-)
FN var tänkt som världspolis men istället skapades försvarsallianser
Om en stat utsätts för våld får staten klara sig själv.
Brist på internationell kontroll av det lagliga våldet
- Säkerhetsrådet har enligt FN-stadgan möjlighet att fatta beslut som övriga medlemmar måste följa. Rådet försöker även medla i konflikter och komma på bra diplomatiska lösningar.

- De kan skicka fredbevarande styrkor.

- Eller uppmana övriga medlemstater att ta till ekonomiska sanktioner mot utvalda stridande parter.
Säkerhetsrådet
- Varje medlem i säkerhetsrådet har en röst. De fem ständiga medlemmarna (USA, Kina, Ryssland, Storbritannien och Frankrike) har en så kallad”vetorätt”.

- Det innebär att dessa länder har den slutgiltiga rösten i många frågor. I FN stadgarna står det att för att ett beslut ska kunna tas måste dessa ständiga medlemmar vara eniga kring detta.
Säkerhetsrådet
- Är som en regering där 15 medlemsstater ”styr tillsammans”. Dock är det fem ständiga medlemmar. (USA, Kina, Ryssland, Storbritannien och Frankrike).

- Övriga 10 väljs av Generalförsamlingen i en tvåårsperiod där man en gång om året väljer ut 5 nya länder som ska ingå i säkerhetsrådet.
Säkerhetsrådet
- Har individer och inte stater som medlemmar.

- Ideella organisationer som bedriver opinions- eller hjälparbete kring någon hjärtefråga - ex. miljö eller mänskliga rättigheter

- Kan påverka stater i frågor där de själva är specialiserade.
NGO (Non Governmental Organizations)
- Är som Sveriges riksdag. Alla medlemsländer har representanter som deltar i generalförsamlingen (GF).

- GF kan däremot inte stifta lagar eller fatta beslut som är bindande. GF beslutar i regel bindande beslut kring budget.

- GF är mer som ett ”globalt forum”. Alltså ses GF som en möjlighet för alla stater att få sin representation.
Generalförsamlingen
- Till exempel NATO (North Atlantic Threaty Organization)

- "Kollektivt försvar"

- 28 medlemsländer - huvudsakligen Noramerika och Europa

- NATO-länderna står för 70% av världens försvarsutgifter
Militära Allianser
- De största medieföretagen, som CNN och Fox News har en stor dagordningsmakt.

- De informerar människor och hjälper dem att skaffa uppfattningar. Ibland även påverka människor att skapa åsikter.

- Detta gör massmedia till viktiga aktörer i internationell politik
Medieföretag och nyhetsbyråer
- Internationella organisationer med stater som medlemmar

- Deras mål och syfte kan variera, men handlar ofta om att underlätta handel eller skapa fred och säkerhet

- WTO (World Trade Organization) -försöker stimulera och övervaka den internationella handeln

- NAFTA - Nordamerikanska frihandelsorganisationen

- IMF och Världsbanken - arbetar med globala ekonomiska problem och utvecklingen för U-länder

- OECD - samtalsklubb kring ekonomiska frågor för "rika" länder
Mellanstatliga oganisationer
Intergovernmental Organization (IGO)
- Stora företag som är verksamma i flera länder

- Behöver inte ta hänsyn till nationsgränser

- Kan påverka stater eftersom de är så stora arbetsgivare - kan ex. ställa krav på skattelättnader och infrastruktursatsningar
Multinationella företag
”Vi, de förenade nationernas folk, beslutna att rädda kommande släktled undan krigets gissel…”
FN Stadgan. 1945
192 medlemsstater. De flesta stater i världen är medlemmar. FN grundades 24 Oktober 1945.
FN
(Förenta Nationerna)
- Den måste erkännas som stat av andra stater
- Ett geografiskt avgränsat område

- En befolkning

- En styrande makt av något slag

De viktigaste aktörerna i Internationell politik är staterna. Vad är en stat?
Baader-Meinhof-gruppen. Aktiva under slutet av 1960- och 1970-talet
Usama Bin Ladin. F.D. ”ledare”
för terrororganisationen Al-Qaida
Terroristorganisationer
Kan vi komma på områden i världen som inte räknas som stater?
AKTÖRER I DET INTENATIONELLA SYSTEMET
Det internationella systemet - fortsättning
- Globaliseringen är kanske den starkaste tendensen i internationell politik de senaste 40 åren.

- Denna innebär en ökad interdependens - ökat beroende mellan världens människor

- IT-utvecklingen har bidragit stort till denna globalisering som bl.a. har ökat utbytet av handel och idéer

- Även konflikter har blivit mer en global angelägenhet
Hård och mjuk makt
För att som stat kunna påverka sin omvärld finns det olika former av makt. Ofta pratar man om hård eller mjuk makt

Hård makt handlar om militär och ekonomisk makt

Mjuk makt handlar mer om vilka världen en stat representerar. Sverige kan sägas ha mjuk makt vad gäller spridande av demokrati och rättvisa.

Katolska kyrkan är en institution med mycket mjuk makt - har möjlighet att påverka många människor genom sina åsikter.
MONO-, BI och MULTIPOLÄRA SYSTEM
- Man talar om olika typer av internationella system beroende på hur många stormakter som finns

- Monopolära system:
- Endast en stormakt som dominerar det internationella systemet. Denna stormakt har hegemoni

- Skapar stabilitet och fred

- Brukar upplösas inifrån - romarriket
BIPOLÄRA SYSTEM
- Två stormakter som kämpar om makten

- Övriga länder ställer sig på varsin sida

- Upphör genom krig eller genom att den ena makten faller samman

- "Kalla kriget"

- MAD (Mutually assured destruction) räddade världen från undergång?
MULTIPOLÄRA SYSTEM
- Ett flertal ganska jämnstarka stormakter som kämpar hegemonin

- Ostabilt och stor risk för krig

- Ex. 1914-1945

- Brukar leda till försvarsallianser och bipolära system
Etniska grupper
- En etnisk grupp = en grupp som delar religion, språk, kultur och historia

- I de flesta stater finns flera olika etniska grupper - ibland leder detta till problem (Jugoslavien/Spanien) i andra fall inte (USA)

- Etniska grupper kan vara en maktfaktor i internationell politik, ex. i sökandet efter ett eget land
- Använder våld eller hot om våld för att nå politiska mål.

- Vilka dessa politiska mål är kan självklart variera
FRÅGOR:
1. Ge exempel på områden som inte fullt ut uppfyller definitionen av en stat.
2. Ge 6 exempel på internationella organisationer och förklara vad de sysslar med.
3. Vad innebär de s.k. milleniemålen och när ska de vara uppfyllda?
4. Beskriv säkerhetsrådets möjligheter att påverka världen.
5. Förklara och exemplifiera:
a) etnisk grupp
b) NGO
c) MNF
d) monopolärt respektive bipolärt system
Full transcript