Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Historiesyner och historiska perspektiv

No description
by

Gustav Wigren

on 6 September 2013

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Historiesyner och historiska perspektiv

När vi fastställt några orsaker till varför historisk förändring sker är nästa steg att börja fundera på vilken av orsakerna som egentligen är mest rimlig.

Vilken slutsats vi drar avgörs ofta av vilken historiesyn eller vilket historiskt perspektiv vi har eller använder oss av när vi studerar historien.

Historiesyn och historiskt perspektiv är begrepp som används för att sammanfatta hur man ser på vad som driver på den historiska utvecklingen.

Det finns olika historiesyner och historiska perspektiv som lyfter fram olika anledningar till att samhället utvecklas, dvs. att historisk förändring sker.

Under den här kursen kommer vi framförallt jobba med fem olika historiesyner och historiska perspektiv. Dessa fem är:
Aktörsperspektivet
Strukturperspektivet
Idealistiskt perspektiv
Materialistiskt perspektiv
Eklektiskt perspektiv
Historiesyner och historiska perspektiv
Historiesyner och historiska perspektiv
Aktörsperspektivet
I historiska studier fokuserar aktörsperspektivet på olika aktörer, dvs. historiska individer som gjort något av historisk betydelse.
Vi anlägger ett aktörsperspektiv när vi försöker förstå historiska skeenden genom att fråga:

Hur handlade aktören?
Hur tänkte aktören?
Vilka avsikter hade aktören?
Vilka egenskaper hade aktören?

Enkelt uttryckt fokuserar vi alltså på individerna, deras handlingar, tankar, motiv och egenskaper när vi anlägger ett aktörsperspektiv.

Det här tankesättet växte fram under medeltiden, då allting som hände förklarades med mäktiga aktörers handlingar, avsikter och egenskaper.
Ett bra exempel på detta tankesätt återfinns i sagan om Robin Hood, där den "oäkta" och onda kungen John bekylldes för allt negativt som hände i landet.

Allting blev dock mycket bättre efter att den rättmätige och gode kung Rickard Lejonhjärta återvänt från korstågen och ordnat allting.

Här var det alltså individernas egenskaper, avsikter och handlande som påverkade samhällsutvecklingen.


Aktörsperspektivet har dock stora brister eftersom det är ganska ensidigt och heller inte fångar det viktiga sammanhang som aktörerna handlade i.

De här bristerna blir uppenbara ifall vi undersöker Columbus upptäckt av Amerika utifrån ett aktörsperspektiv.


Vad vet vi om Columbus, hans egenskaper, avsikter och handlingsmöjligheter?
Columbus var en ganska medioker sjöfarare, vilket bevisas av att hans beräkning av avståndet till Indien var helt felaktig.
Columbus målsättning med resan över Atlanten var att hitta en alternativ sjöväg till Indien, inte att hitta en ny kontinent.
Columbus hade aldrig haft möjlighet att göra resan på egen hand utan behövde hjälp av mäktiga finansiärer i form av Spaniens kungahus.

(Dettas drivkrafter kan inte förklaras med hjälp av aktören Columbus)
Tittar vi på vad som faktiskt hände - i form av att Columbus upptäckte en ny kontinent - kan vi se att en fokusering på aktören Columbus, hans avsikter och egenskaper inte ger någon helst förklaring till det historiska skeendet.

Istället framstår upptäckten av Nord- och Sydamerika som ett stort slumpmässigt misslyckade eftersom Columbus varken visste vad han gjort eller lyckats med det han sagt från början.
Ytterligare en brist med aktörsperspektivet är att det inte hjälper oss förstå följderna av Columbus upptäckt av Nord- och Sydamerika.

Hade så varit fallet hade aktören Leif Erikssons upptäckt av Amerika år 1000 fått precis samma följder som Columbus återupptäckt 492 år senare, men de fick det ju inte.

Varför blev det inte så? Aktörerna Eriksson och Columbus åstadkom ju i princip samma sak.
Sammanfattningsvis kan man alltså säga att aktörsperspektivet inte räcker till för att förstå historiska förändringar, vilket framförallt beror på att det är för snävt.

Därför tvingas vi använda oss av andra bredare perspektiv.
Strukturperspektivet
Till skillnad från aktörsperspektivet fokuserar inte strukturperspektivet på individerna utan på de strukturer som dessa individer verkar i.
Den här utgångspunkten har sin grund i antagandet om att människor inte har full handlingsfrihet utan istället påverkas av de strukturer som de verkar i.

"De tror att de simmar dit de vill, men det finns en ström som bär dem i den riktning de följer..."
De strukturer som strukturperspektivet förklarar historisk utveckling utgörs av tidens sociala, ekonomiska, kulturella och politiska sammanhang.
En beskrivning av Columbus upptäckt av Amerika utifrån ett strukturperspektiv skulle alltså kunna se ut så här:
Hur var Columbus upptäckt av Amerika möjlig?
Osmanska riket har börjat ta ut högre tullar på handelsvaror från Kina och Indien, vilket tvingar de europeiska handelsmakterna att söka efter nya handelsvägar till Asien.
Ett Spanien som precis enats ser en möjlighet att bli ännu större genom att erövra nya delar av världen.
Kyrkans män, som har mycket makt, ser en möjlighet att sprida kristendomen till andra världsdelar.
Den vetenskapliga revolutionen har lett till nya kunskaper inom navigation och segling, vilket är oerhört viktigt för att långfärder ska vara möjliga.
Spanska kungahuset har rätt dåliga förkunskaper när det gäller navigation och väljer därför att lita på Columbus, som tidigare avfärdats av portugiserna som inte hade något förtroende för honom eftersom hans slutsatser rimmade illa med den dåtida världsbilden.
Columbus var från den italienska handelsstaden Genoa, som drabbats hårt av sjömakternas långseglatser till Indien. Nu hade de ju fått konkurrens om handeln. Columbus var alltså arbetslös och sökte efter ett nytt jobb.
Alla de här faktorerna bidrar till Columbus ges möjlighet att upptäcka Ameria av misstag.

Individens Columbus främsta bedrift var alltså att han råkade befinna sig på rätt plats vid rätt tidpunkt.
Strukturperspektivet ger oss alltså en helhetsbild av de faktorer som kan driva på historisk utveckling.

Det finns dock en stor nackdel eftersom det lätt blir så att individerna försvinner och att all utveckling tillskrivs strukturerna.
Människan och dess handlingar och val blir alltså ointressanta. Till skillnad från individer kan dock inte strukturer, såsom politiska och ekonomiska intressen, handla och därför räcker det alltså inte att enbart titta på historien utifrån ett strukturperspektiv.

Då är nämligen risken att vi missar den betydelse som Columbus faktiskt hade. Ett skäl till att han nådde Amerika var till exempel att han var en oerhört envis och passionerad person, men det är ju inte något som vi får reda på ifall vi bara tittar på strukturerna.
Det här kan leda till en deterministisk historieskrivning, där allt som hänt nästan verkar ödesbestämt.

Vi förvandlar alltså historien till en strut, där allt som hänt samlas in och sedan leder till det samhälle vi har idag.
Både aktörs- och strukturperspektivet har alltså uppenbara brister och för att kunna föklara historien bör man därför kombinera dessa två synsätt.
Detta kan man göra genom att fundera på ifall man eftersträvar en bakomliggande eller utlösande orsak till det historiska skeende man studerar.

Man funderar helt enkelt på vilken förklaringsnivå man vill åt.


Bakomliggande orsaker
Samhällsstrukturen ser ut på ett visst sätt, vilket leder till att det finns förutsättningar för Columbus att göra sin resa.
Utlösande orsaker
Columbus var en enveten person som lyckades vinna stöd för sin resa.
Varför upptäcker Columbus Amerika?
Enkelt uttryckt kan man säga att ens efterssträvade förklaringsnivå avgör vilket perspektiv man vill åt.

"Är det Columbus och det konkreta händelseförloppet kring hans resa vi vill veta mer om? Då studerar vi orsakssammanhangen på en nivå, där handelsmönstrens tid vid medeltidens slut (strukturerna) bara utgör en bakgrund. Är det de historiska omständigheterna kring seglatsen och vilka konsekvenser den fick som vi är intresserade av? Då måste vi flytta oss till en annan förklaringsnivå, där Columbus personlighet, avsikter och handlingar hamnar i bakgrunden. Olika orsakssammanhang blir på så vis mer eller mindre betydelsefulla beroende på vilken förklaringsnivå vi väljer."
Alltså; förklaringsnivån avgör vilket perspektiv vi utgår i från när vi skriver historia. Enkelt uttryckt blir det så här:

Bakomliggande orsaker = Strukturperspektivet
Utlösande orsaker = Aktörsperspektivet
När vi funderat kring vilken förklaringsnivå vi vill åt måste vi också börja fundera kring vilka orsaker som egentligen är rimligast när vi förklarar historiska förändring.

Det här innebär att vi skapar en förklaringshierarki genom att vi bestämmer vilka orsaker som egentligen är viktigast.

I arbetet med att skapa förklaringshierarkier har historiker ofta varit uppdelade i två läger, som förespråkat olika perspektiv.

Det första av dessa perspektiv är den historiematerialistiska synen medan det andra är den idealistiska synen.
Två historiesyner
Historieidealism
Historieidealister menar att historisk utveckling förklaras med hjälp av de idéer och tankesätt som funnits hos samhällets eliter, såsom kungar, vetenskapsmän, präster osv.

Här handlar det alltså om ett aktörsperspektiv.


Historiematerialism
Historiematerialister menar att samhällets sociala och ekonomimska förhållanden, dvs. samhällstrukturen, påverkar människorna som i sin tur driver på den historiska utvecklingen.

Här handlar det alltså om ett strukturperspektiv.


Historiematerialism och historieidealism är alltså två ytterligheter, som länge sågs som oförenliga och historiker brukade tillhöra den ena eller den andra skolan.
På senare tid har dock den historievetenskapliga debatten nyanserats och historiker har blivit mer och mer benägna att kombinera olika perspektiv när de studerar det förflutna.

Det här har utmynnat i ett nytt historiskt perspektiv, som kallas för det eklektiska perspektivet.
Strukturernas betydelse
Idéernas betydelse
Samhällstrukturens betydelse
Aktörernas betydelse
Eklektiskt historieperspektiv
Uppgift:

Välj ut en historisk händelse eller ett historiskt skeende och samla in information om det du valt att studera.

Fundera sedan kring vilka bakomliggande och utlösande orsaker du kan hitta i de texter du använder.

Därefter ska du fundera på ifall texterna präglas av en idealistisk eller materialistisk historiesyn.

Uppgiften redovisas genom en mindre presentation för dina klasskamrater.

Full transcript