Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Filosofi 1

No description
by

Anna Rustén-Bergenwall

on 15 September 2015

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Filosofi 1

Filosofi 1
Vad är filosofi?
700 -480 f.vt
480-350 f vt
Antiken
Arkaisk
Klassisk
Romartiden
350-50 f vt
700 f.vt - 400 vt
Hellenismen
50 f vt - 400 vt
Philosophia = Kärlek till visheten
Philos = kärlek + sophia = vishet
vetenskap - vad
filosofi - varför
frågorna är viktigare än svaren
42
nyfikenheten och upptäckarglädjen en viktig drivkraft
1+1=1?
Tänka utanför invanda mönster
Tänka fritt
Utmana givna svar
Undersöka argument
Se nya perspektiv
Grunden för det filosofiska resonemanget
kritik

både positiv och negativ‏
konsekvens
använda sig av giltiga skäl för sin
argumentering
dra korrekta slutsatser
entydighet
definition av begrepp och termer
systematik
presentation av kända teorier på området
undersökning av flera lösningsmodeller
sammanfattning, avslutning
LYSSNA!
Medeltiden
Renässansen
Barocken
Upplysningen
Romantiken
Realismen
400 - 1400
1400-
1500-1700
1700-t
1800-t
1850-
Naturfilosoferna
625-545 f.Kr
Allt är vatten. Allt som händer kan förklaras om man lär känna vattnets lagar och funktioner.
Metafysik
Etik
Epistemologi
Samhällsfilosofi
Sokrates
Platon
Aristoteles
Cynikerna
Epikuréerna
Stoikerna
Descartes
Spinoza
Leibnitz
Rationalister
Empirismen
Locke
Hume
Berkeley
Rousseau
Kierkegaard
Nietzsche
Teoretisk filosofi
Kunskapsteori
Metafysik
Logik
Själslivets filosofi
Vetenskapsteori
Språkfilosofi
Delområden
Praktisk filosofi
Etik
Estetik
Samhällsfilosofi
Politiskfilosofi
Religionsfilosofi
Antiken
Arkaisktid Naturfilosoferna
Klassisktid Sokrates, Platon och Aristoteles
Hellenismen Livsfilosofiska skolorna
Medeltiden
Augustinus och Thomas av Aquino
Nya tiden
Rationalister
Descartes, Spinoza och Leibniz
Empirister
Locke, Berkley och Hume
Syntes
Immanuel Kant
Filosofins historia
Kant
Marx
Rationalism
Empirism
Kunskapens källa är
förnuftet
Kunskapens källa är
sinnena
Kunskapsteori / epistemologi (kap. 3)
Kunskap är en välgrundad sann uppfattning
1) RATIONALISM - förnuftet
- vi har kunskap ”a priori” → före erfarenheten
- Rene Descartes: "Jag tänker därför existerar jag" (kräver inga sinnesintryck)
- kunskapens grund är förnuftet och begreppslig deduktion*
2) EMPIRISM – erfarenhet, sinnen
- kunskap erhålls endasts ”a posteriori” → genom erfarenhet
- John Locke: människan är en tom tavla (tabula rasa) då hon föds, erfarenheten fyller sedan tavlan
- inget finns i förståndet som inte kommit genom sinnen
Gottfried Wilhelm von Leibniz 1646-1716

Han älskade att uppträda försonande mellan olika åsikter. Han anser att olika teorier, som t.ex. teologiska och mekaniska kosmologin mycket väl kan förenas.
Metafysik
I
dealist och pluralist - världen består av själsliga monader.
Baruch Spinoza 1632-1677
förespråkade tolerans och yttrandefrihet
Monist → Substansen = Gud = Naturen → panteism
substansen är sin egen orsak och förutsätter inget annat.
utsräckthet och tänkandet är olika modus för substansen
Dikten om blomman – modus tänkande
Blomman – modus utsträckt
Determinism – människan styrs av naturlagarna
Frihet är att få utvecklas i enlighet med sin natur
René Descartes(1596-1650)
dualism
Själ och kropp är två olika substanser, kropp-själ problemet.

det metodiska tvivlet
Tvivlar på den materiella världens existens, livet är en dröm eller en illusion (en bedräglig demon)
”Cogito ergo sum” = jag tänker alltså är jag.
det finns en Gud och att Gud är god och aldrig skulle bedra honom.
Empirisk sanningsteori
1) Korrespondensteorin
- påståendet är sant om det motsvaras av verkligheten ("det regnar" vi tittar ut genom fönstet för att kolla)

2) Koherensteorin
- påståendet är sant om det stämmer överens med andra påståenden (ögonvittens berättelser stämmer överens med varandra)

3) Pragmatisk sanningsteori
- påståendet är sant, om det är fungerande och nyttigt i praktiken ("belöning ökar barnens vilja att lära sig")

4) Konstruktivistisk sanningsteori
- vi konstruerar en bild av världen med hjälp av språket och som vi kallar "världen" och som blir "världen" för oss, och där en språkligt sann sats blir en följd av språkbruket människor emellan, inte att språkbilden i någon mening skulle överenstämma med något utanför språket.

5) Konsensusteori
- vad som är sant eller inte sant avgörs inom en grupp av fria, oberoende debattörer: det är sant som en majoritet är överens om.
Logik
Premiss
Syllogism
Axiom
Doxa
Episteme
Deduktion
Induktion
Tautologi

Kunskapsteori
Leibniz är rationalist.
Själen innehåller grunderna till många begrepp och lärosatser, som de yttre objekten endast vid tillfälle uppväcker hos den.
Leibniz skiljer mellan två slag av sanningar: förnuftssanningar och faktiska sanningar. "Förnuftssanningar är nödvändiga och deras motsats är omöjlig, de faktiska sanningarna åter är tillfälliga och deras motsats är möjlig."

Samhällsfilosofi
Maktens tredelning: Lagstiftande, verkställande och dömande
Naturrätten: varje människa har rätt till sitt liv och sina åsikter liksom resultatet av sitt arbete - hans egendom. Tankar som är
grundläggande för 1800-talets liberalism.
Locke skriver: "Den stora och huvudsakliga orsaken till att människor sluter sig samman och underkastar sig en regering är att deras egendom bevaras."
John Locke 1632-1704
”An Essay Concerning Human Understanding”
Kunskapsfilosofi
Medvetandet är i början tomt, som en oskriven tavla (tabula rasa). Inget finns i medvetandet som inte kommit in genom våra sinnen.
Idéer
Sensationer
syn, hörsel, smak, lukt, känsel

Impressioner
känslor, tankar, vilja
Egenskaper
Primära
utsträckning, form, soliditet, antal, moment (rörelse/vila)

Sekundära
färg, lukt, smak
George Berkeley 1685-1753
Antirealism – Tingen är precis som vi förnimmer dem
Att vara är att förnimmas eller förnimma ”esse est percipi aut percipere”
Enlig Berkley är alla egenskaper sekundära, dvs existerar endast i medvetandet (jfr smärta eller hunger)
”det är sällsamt att begrunda en värld där inga förstånds varelser finns” det går inte att beskriva något utan att hänvisa till någon förnimmbar egenskap
David Hume 1711-1776
Han var en historiker, nationalekonom och filosof. Hume var den första filosofen som formulerade den naturalistiska filosofin under moderna tiden. ”Avhandling om människans natur”
Tillbaka till omedelbara intryck, vi ska göra oss av med falska föreställningar.
Intryck – omedelbar förnimmelse (äppel = sammansatt intryck)
Idé – minnet av den omedelbara förnimmelsen (begreppet äppel = sammansatt idé) → enkla eller sammansatta
Jag = sammansatt intryck av ögonblicksbilder
empirismens problem, kausalitet = vana
Thales
Hobbes
vetenskapsfilosofi, snabb översikt
- Vetenskapen mål är att ge en verklighetstrogen bild av världen

- Utgångspunkter:
- allt ska ifrågasättas
- strävan efter objektivitet (forskarens åsikter får inte påverka resultaten)
- vetenskapen är självkorrigerande dvs. man närmar sig sanning
- självständighet – vetenskapssamfundet ska själv rätta sina fel
- vetenskapen utvecklas och gör framsteg
- man uppnår inte slutgiltig och absolut sanning

- Problem:
- vetenskapssamfundets motiv, förhandskunskap och auktoriteter
- popularisering av resultaten
Begreppsliga sanningar
analytiska sanningar, om vi förstår vad orden i en sats betyder kan vi sluta oss till att satsen är sann.
Ex. Alla ungkarlar är ogifta män.
Alla gymnasister är skolelever.
Logik
Deduktion:
Kalle är människa
Alla människor är dödliga
Kalle är dödlig

Induktion:
Hittills har alla människor som levat förr eller senare dött →
Människor är dödliga

Felaktig slutledning:
Alla ostar är gula
Månen är gul
Månen är en ost

Upplysningen i frankrike
Immanuel Kant 1724-1804

Kunskapsteori
Kants kunskapsteori utgör en slags blandning mellan empirismen och rationalismen.

”Das Ding an Sich” ,Tinget i sig, världen såsom den är oberoende av hur vi upplever den
”Das Ding für mich”, Tinget för mig, den subjektiva upplevelsen av världen
Från detta ”ting” hämtar subjektet de sinnesintryck som det gör till sin upplevelse, genom att använda sina två åskådningsformer tid och rum och tolv förståndskategorier




Begreppen finns där oberoende av enskilda upplevelser och skapas antingen av vårt medvetande eller finns medfödda. Kant skriver: "Åskådningar utan begrepp är blinda". Åskådningar är de omedelbara upplevelserna.
apriori
aposteriori
analytiska
syntetiska
Alla ungkarlar är ogifta män.
Kroppar har utsträckning.
Varje orsak har en verkan.
Det kortaste avståndet mellan två punkter är en rät linje.
5 + 7 = 12
Några ungkarlar är rödhåriga.
Metaller utvidgar sig vid värme.
Kant var professor i Königsberg.
Plikt etiken
Enligt Kant styrs vi främst av vår natur och våra böjelser. Verkligt fri är människan bara då hon följer högre principer, även om de strider mot de naturliga impulserna.
Det är det kategoriska imperativet som är det viktigaste. Det är sedlighetens imperativ och moralitetens högsta princip. Kant formulerar det kategoriska imperativet på flera olika sätt. Två av dessa sätt är särskilt framträdande. "Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag." och "Handla så att du aldrig behandlar mänskligheten i såväl din egen som i varje annan person bara som ett medel utan alltid tillika som ett ändamål."
Jean-Jacques Rousseau, 1712-1778
schweizisk-fransk författare, politisk filosof och autodidakt kompositör, som verkade under upplysningen. Han fick stor betydelse inom politik, pedagogik och litteratur.
Samhällets uppgift är
1) att garantera medborgarna de grundläggande fri- och rättigheterna
2)att fördela tillgångarna rättvist, dvs antingen så lika som möjligt bland medborgarna, eller utifrån differens-principen - ojämlikt men till fördel för den sämst ställda gruppen
Varje medlem i samhället ska ha den största möjliga frihet som är förenlig med att alla andra har samma frihet.
Det gäller de traditionella fri- och rättigheterna som t ex yttrandefrihet, religionsfrihet, rättssäkerhet och lika rösträtt.
differensprincipen
social och ekonomisk ojämlikhet kan accepteras om det är till allas fördel. Det betyder att skillnader i lön kan accepteras om det gynnar den minst bemedlade gruppen i samhället. Om ett samhälle har stora skillnader men den grupp som har sämst, har det bättre än den sämst ställda gruppen i ett samhälle med fullständig jämlikhet, så ska man välja det ojämlika samhället.
Det måste finnas en ekonomisk gräns under vilken ingen ska behöva leva.
Alla ska ha tillgång till utbildning så att social rörlighet är möjlig.
John Rawls 1921-2002
Den andra principen
Den första principen
I Nozicks stat skulle en liten grupp som genom legala förvärv tillskansat sig merparten av en stats tillgångar, inte behöva dela med sig även om en majoritet av befolkningen lever under mycket svåra förhållanden.

Han inser dock att »historien inte skrivits av korgossar«. Tjuvar, våldsverkare och bedragare har haft ett betydande inflytande över hur ägandet fördelats, därför finns också ett tredje problemområde: korrigering av orättvisa med avseende på ägande som skett illegalt.
Robert Nozick f. 1938
Libertarianism - Den minimala staten
Statens funktion bör inskränkas till den minimala att skydda liv och egendom

”Våra huvudsakliga slutsatser gällande staten är att den minimala staten, begränsad till funktionerna att skydda mot våld, stöld, bedrägeri, kontraktsbrott osv., är berättigad; att varje mer omfattande stat kränker människors rättighet att inte bli tvingade att att utföra vissa handlingar och är orättfärdig samt att den minimala staten är såväl inspirerande som berättigad.”

Individens suveräna rätt att bestämma över sig själv är utgångspunkten.
Det ena är hur ickeägda ting övergår till att bli ägda, t ex förvärv av land etc. Om detta förvärv har skett på ett lagligt sätt kan inte staten sedan träda in och genomföra någon form av omfördelning.
Frågan om äganderätten central. Nozick koncentrerar sig på hur ägandet uppstår. Härvid finns två problem.
Det andra är frågan om överförandet av egendom från en ägare till en annan. Om detta har skett på ett legalt sätt kan inte staten gå in och ändra detta förhållande.
Rawls teori om rättvisa


Kommnitaristerna förkastar tanken att en enstaka generell regel om rättvisa eller jämlikhet skulle kunna vara alla samhällens främsta princip. De menar att det är inom specifika grupper och samhällen som regler växer fram och att dessa regler kan se olika ut i olika samhällen. Ett välfungerande samhälle måste präglas av en enighet på djupet, inte bara vara ett resultat av att alla lyder de stiftade lagarna. De menar att harmoni är ett samhälles främsta värde. Dessutom kräver olika områden av samhällslivet olika regler.
Kommunitarism
ett tankeexperiment som belyser de grundläggande rättviseprinciper som ett samhälle bör vila på.

Okunnighetens slöja innebär att deltagarna i tankexperimentet inte känner till vilken position han eller hon kommer att uppnå i det kommande samhällslivet och inte heller har de någon kunskap om vilka andra förutsättningar de kommer att få, såsom kön, utbildning, etnicitet och bakgrund. Detta kallas ursprungspositionen.

Givet dessa premisser finner Rawls att samtliga personer i ursprungspositionen måste välja att acceptera följande grundläggande rättviseprinciper:
Okunnighetens slöja
Charles Taylor f. 1931
Moderna samhällsteorier
Kaptalet (Das Kapital): Klasskamp → revolution

Historie filosofi, dialektisk materialism
Karl Marx utvecklade tillsammans med Friedrich Engels (1820-1895) den dialektiska materialismen, som förenar materialism med materialistisk dialektik. Hegel tillämpade den dialektiska logiken på historien och samhällsutvecklingen. Marx historiefilosofi kallas även historisk materialism. Marx kändaste verk är Kapitalet och Det kommunistiska manifestet. Marx tog intryck av så väl Hegel som Herakleitos.
Leviathan: Människan egoistisk, samhällsfördraget ger skydd mot andra människor. Hobbes utvecklade en materialistisk filosofi, där naturen, människan och staten förklarades i termer av rörelser och mekaniska orsaksrelationer. I sin statslära utgår han från att människan främst strävar efter att bevara sig själv. I ett tänkt naturtillstånd skulle detta leda till allas krig mot alla, och människorna har därför överlämnat makten till en överhet, Leviathan. I gengäld för sin förlorade frihet har människorna fått säkerhet och möjlighet att skapa ett civiliserat samhälle.
Thomas Hobbes 1588-1679
I en rättrådig stat vet alla sin plats och fyller sin funktion. Barnuppfostran var alldeles för viktigt för att skötas av enskillda föräldrar. Barnen borde alltså så tidigt som möjligt skiljas från sina föräldrar och fostras av staten. Endast barn till föräldrar med gynnsamma anlag skulle tillåtas växa upp.
Huvud
förnuft
vishet
härskare
filosofer
Bröst
styrka
mod
väktare
soldater
Underlivet
begär
måttfullhet
näringsidkare
bönder
Kroppsdel
egenskap
dygd
uppgift
person
Platons samhällsfilosofi
Presenteras i "Staten" som är en utopi, en idealbild av staten.
Staten ska uppbyggas som människokroppen.
Om samhällsfördraget:
Absolut jämlikt samhälle, styrs enligt "allmänviljan"

Rousseau anser att folkviljan är den yttersta grunden för all samhällsmakt. Folket i hans idealstat är lagstiftare. Eftersom folket skall lyda lagarna bör också folket skriva lagarna. Målet för varje lagstiftningssystem är, enligt Rousseau, frihet för varje medborgare och jämlikhet så att ingen medborgare är så rik så att han kan köpa en annan medborgare och ingen så fattig att han tvingas sälja sig.Rosseau föredrar direktdemokrati, han förkastar däremot den representativa demokratin.

Rousseau föredrar en liten stat framför en stor stat. Han menar att förvaltningen av en stor stat försvåras av stora avstånd. Dessutom blir förvaltningen mer betungande med en stor befolkning. Han menar också att "politikerföraktet" blir större inom en stor stat.
Jean-Jaques Rousseau (1712-1778)
Kunskapsteori
Mill är en radikal empirist, han menar att all kunskap måste grunda sig på sinneserfarenhet. Det finns ingen a priori kunskap, utan all kunskap är a posteriori. Även logiken och matematiken har sin grund i erfarenheten.

Etik
Mill är teleolog (konsekvens etik), vilket betyder att han menar att en handlings moraliska värde enbart avgörs av dess konsekvenser, motiven bakom handlingen eller vilka plikter eller regler handlingen ger uttryck för är inte väsentligt. Han är också hedonistisk utilitarist.
John Stuart Mill 1806-1873
Karl Marx 1818-1883
enhet
mångfald
totalitet
realitet
negation
begränsning
ting
orsak
gemenskap
möjlighet
tillvaro
nödvändighet
Herakleitos
Demokritos
Parmenides
Augustinus
Thomas Hobbes 1588-1679
Jean-Jaques Rousseau (1712-1778)
Livsfilosofiska skolorna
Läran om verkligheten
VAD består allting av?
Vilken är SUBSTANSEN
eller
finns det flera SUBSTANSER?
Monism = en substans
IDEALISM
verkligheten består av idé eller ande,
också materian är i grunden andlig
MATERIALISM
allt som existerar är materia
Dualism = två substanser
Ide + materia
Pluralism = flera substanser
• Är verkligheten ändlig eller oändlig?
• Är verkligheten reell eller ideell?
Ideell existens
sådant som inte föds till tid-rymd verkligheten
utan som existerar som eviga ideer
Reell existens
varelser som föds till och försvinner ur tidsrymden
(fysisk och psykisk verklighet)
Hur ska man leva?
Vad är gott, vad är ont?
Vad är rätt, vad är fel?
Vad är samvetet?
1) ett resultat av uppfostran?
2) Guds röst i människan?
3) en medfödd förmåga (liksom förmåga att glädjas)?
Människan har förmågan att göra moraliska val
- har djur, varför - varför inte?
Egoism – altruism – universalism
Grymhet – likgiltighet - okunskap
bestialisk - pragmatisk - idealiserad - tanklös
Meta etik
Normativ etik
Praktisk etik
Är människan god eller ond?
Vad är ondska?
Willhelm av Occham
Thomas av Aquino
Filosofin gick ut på att förklara att
kristendomen är den sanna filosofin
Återupptäckten av antikens filosofi
Empiriska metoden
Vetenskapliga framsteg
Ontologi
läran om "varat"
Uppror mot auktoriteter
Rationalism - orubblig tro på förnuftet
Upplysning – kunskap är vägen ut ur nöd och förtryck
Kulturoptimism - all utveckling är god
Tillbaka till naturen - människan är av naturen god
Humaniserad kristendom -
allt oförnuftigt skulle rensas ur religionen
Mänskliga rättigheter
FRIHET JÄMLIKHET BRODERSKAP
Voltaire, Rousseau och Montesquieu
Galileo Galilei Johannes Kepler
Introduktion till filosofiskt tänkande (FI1)
Filosofisk etik (FI 2)
Kunskap och verklighet i filosofin (FI 3)
Samhällsfilosofi (FI 4)
c. 585-525 f.Kr.
Luft - Förtätning -> vatten, förtunning-> eld
Konstans princip – materians mängd är konstant, den bara ändrar form.
”Materian har en strävan och en själ.”
Den Miletiska skolan
c. 610-546 f.Kr.
Apeiron 'gränslöst', en kvalitetslös och oförgänglig materia, allt och inget bestämt.
Förändring beror på en verkan mellan motsatspar, ex. varmt och kallt, vått och torrt.
Den förste naturfilosofen att ställa upp en universell naturlag.
Anaximandros
Anaximenes
Naturens ordning är matematisk. Alltings usprung är talen, kosmos är ett tal.
Försökte förklara hela världen med hjälp av enkla matematiska principer.
Matematiken var för dem av mystisk-religiös karaktär.
Människan har en odödlig själ - återfödelse. Man bör sträva till att rena sin själ. Detta nås genom att teoretiskt studera kosmos.
Pythagoréerna
Pythagoras, 580-495 f.Kr
Allt befinner sig i rörelse (panta rei) och ingenting varar för evigt.
Världen präglas av ständiga motsatser (motsatserna är nödvändiga, den första dialektikern, se Hegel o Marx).
"Krig är alltings fader"
Trodde på ett världsförnuft som är alltings grund. Otrevlig, överlägsen, föraktfull.
”Man kan inte bada i samma flod två gånger.”
c. 540-480 f.Kr.
Allt som är har alltid varit. Förändring i tillvaron är omöjlig.
Uppfattningen att ingen förändring är möjlig bygger på antagandet att det som finns till existerar med nödvändighet och det som inte existerar inte kan existera.
Parmenides ansåg vidare att det existerande inte kan upplevas med sinnena, utan endast tänkas.
Insåg dock att naturen hela tiden förändrades men valde ändå att lita på förnuftet (införde paradoxer, motsägelser (ett logiskt resonemang som leder till en omöjlighet).
Var mera intresserad av frågor om kunskap. Vad är kunskap? Hur får vi kunskap? De första rationalisterna.
Lärjunge till Parmednides. Genom sina berömda paradoxer försökte han indirekt bevisa att Parmenides hade rätt. Zenons paradoxer, av vilken den kändaste handlar om Akilles och sköldpaddan, återges i Aristoteles Fysik. Paradoxen om Akilles och sköldpaddan går ut på att Akilles aldrig kan springa förbi sköldpaddan om denna har ett försprång. Varje gång Akilles kommer dit sköldpaddan senast var har sköldpaddan hunnit en bit framåt. Zenon vistades en tid i Aten, där han undervisade bland andra Perikles. Paradoxerna är bevis på att vi lever i en drömvärld.
Zenon (ca 495-455 f.Kr.)
Dualism, reinkarnation. 4 arké, de fyra rötterna: jord, vatten, luft och eld.
Bindämnet är kärlek.
Människor ser det de ser därför att jorden i en människas öga känner igen jorden i tingen och så vidare. Skulle ögat sakna något av de fyra grundämnena skulle man inte se hela naturen.
Primitiv evolutionsteori där han sade att människor och djur utvecklats från kringspridda kroppsdelar som sedan kombinerades slumpmässigt och endast de livsdugliga av dessa överlevde.
Empedokles
Istället för fyra element finns det en obegränsad mängd element. Allting kan delas upp i mindre delar (helheten finns i varje liten del=frön). Allt är i allt, med vilket han menar att allt som något kan bli, har dessa beståndsdelar i sig, men var i KAOS och när nous, sinnet, kom in i kaos så blev det ordning. För att en rörelse ska uppkomma hos ett objekt, så måste en yttre kraft (nous=sinne) påverka det.
Anaxagoras
Allting är uppbyggt av små osynliga byggstenar som är oföränderliga och beständiga för evigt. Dessa kallar Demokritos för atomer (odelbar). Trodde enbart på det materiella, det kroppsliga (materialist). Man kan inte bevisa att det finns någon mening i atomernas rörelser, allt sker dock inte av en slump utan de följer naturlagarna (mekanistiskt synsätt).
Är fri vilja möjlig i en materialistisk världsbild?
Sokrates (f.Kr 470-399).
Var Platons lärare, de flesta texter vi har om Sokrates är skrivna av Platon.
Han samtalade istället för att undervisa (=sokratisk dialog).
Sokratisk metod (=förlossningskonst eller barnmorskemetoden).
Sokrates ville “dra ut filosofin ur människorna”.

”Den som vet att han ingenting vet är den visaste av alla”
”Ett outforskat liv är inte värt att leva”
”Den som vet rätt gör rätt”
Sokrates sökte normer, värden som är sanna för alla människor.
Det evigt sanna, sköna och goda.
Hans hustru var den ilskna Xanthippe. Sokrates anklagades för gudlöshet och att ha korrumperat Athens ungdom vid 70 års ålder. Filosofen försvarade sig själv men fanns skyldig med 281 mot 220 röster och dömdes till döden. Efter att ha tagit farväl av sin hustru och barn talade han med sina väner och elever om själens odödlighet och sedan tömde han en giftbägare som en soldat full av ursäkter gett honom.
Platon (f.Kr 427-347)
Grundade en egen Akademi (filosofi, matematik och gymnastik).
Platon och kvinnan
Aristoteles (f.Kr 384-322)
Platons elev vid Akademin. Aristoteles var intresserad av förändringarna i naturen dvs. Naturprocesserna. Antikens stora systembyggare, en ordningens man (grundade och systematiserade vetenskaperna).

Aristoteles kritik av Platon: Aristoteles menade att Platons idévärld inte förklarar något, utan bara tillför en nivå, varför kunde det inte bakom idéerna ännu finnas idéerna idéer?

"Endast det som kommer från våra sinnen kan existera i vårt medvetande men vi har även ett medfött förnuft som dock är tomt innan vi har fått några sinnesintryck”.
Aristoteles delar in verkligheten i form och materia. Materian är ämnet tinget är bildat av medan formen är tingens egenskaper. Materian strävar efter att förverkliga en inneboende potentitalitet (möjlighet). Varje förändring i naturen är en omformning av materian från potentialitet till aktualitet (verklighet).
Ex. Hönsägget har en inneboende potentialitet att aktualiseras till en höna (men inte en gås)
Slutsats:Tingets form talar om för oss något om tingets möjligheter men även om tingets begränsningar.

Aristoteles syn på orsaksförhållandet
Finns 4 olika orsaker.
materiell orsak = tings materiella sammansättning (lerklump)
verkande/kausal orsak = yttre faktorer som leder till förändring. (konstnären)
formell orsak = det som bestämmer ett tings inre natur. (planen i konstnärens huvud)
final/teleologisk orsak = ändamålet med skeenden i naturen. (estetisk njutning)
Detta kallas för en teleologisk (ändamålsenlig) världsbild.
Kallas även för den ”Nikomachiska etiken”.
Utgångspunkt: Vad är människans arttypiska goda? Jo, ändamål som är goda i sig (egenvärde)
T.ex lyckan eller att leva ett lyckligt liv skall ses som ett övergripande mål.
Hur når man dit då? Jo, genom ”läran om den gyllene medelvägen” (en väg mellan olika ytterligheter).

M.h.a karaktärsdygderna (rättvisa, mod, vishet och måttfullhet) är det möjligt att leva ett gott liv. s. 264
Etik – dygd etik
Aristoteles och kvinnan s. 258
Aristoteles menade människans form kommer från mannen. Kvinnan är bara kärlet som erbjuder formen materia. Tyvärr kom kristendomen att anamma Aristoteles nedvärderande syn på kvinnan istället för Platons jämlika.

Aristoteles och själen
Aristoteles menar att själen är kroppens form, på så sätt är det meningslöst att tala om en odödlig själ i Aristoteles filosofi.
Annat
Metafysik
Antisthenes c. 400 f. Kr, Sokrates elev
Sokrates: ”Tänk att det finns så mycket som jag inte behöver”Den som inget vill ha har ju allt han önskar.
Verklig lycka är att göra sig kvitt alla begär efter materiella ting, politisk makt och hälsa.
Inte ens lidande och död bekymrade cynikerna
Diogenes, Alexander den store
Cynisk = okännslig för andras lidande
Epikuros c. 300 f.kr. Trädgårdsfilosoferna – träffades i en trädgård.
Det högsta goda är förnuftigt vald njutning. Lustkalkyl, planera sin lycka.
Även själsro (ataraxia) är något man bör sträva efter.
Det största onda är smärtan (fysisk och psykisk)
De traditionella dygderna är nödvändiga förutsättningar för ett lyckligt liv.
Människans själ består av atomer varför man ej behöver frukta döden. ”Så länge vi finns är döden inte här. Då döden kommer finns vi inte längre till.”
Epikuros säger också att man bör kultivera sina behov på ett enkelt vis, på ett sådant sätt som passar ens egna behov.
Zenon c. 300 f. Kr. Samlade sina lyssnare i en stoa = pelargång
Vi bör leva i harmoni med oss själva, förnuftet och naturen (den vise)
Detta tillstånd nås genom dygderna
Ingen skillnad mellan ande och materia. Det finns bara en natur. Monism
Yttre motgångar skall ses som god träning
Allt som sker är förutbestämt (fatalist eller ödestro). Människan måste därför lära sig att försona sig med sitt öde. Ingen idé att beklaga sig över motgångar eller yvas över lyckliga tilldragelser
Den stoiska ideala människan är tillräcklig i sig själv p.g.a själsfriden.
Stoisk = en människa som inte låter känslorna ta överhanden.

Plotinus (204 – 270)
det Ena, Sinnet och Världssjälen
negativ inställning till den materiella världen som först introducerades av Platon. Den empiriska verkligheten har helt fråntagits sin myndighet i Plotinus system. Enbart idéernas värld är verklig, därför att den är perfekt och evig.
Först av allt i verkligheten är det Ena. Det flödar över (emanerar) av existens; allt som finns är del av dess gränslösa rikedom. Ur detta överflödande uppstår det som vi betraktar som verkligheten. Det Ena, säger han vidare, är cirkelns mittpunkt och allt strålar ut mot periferin utan att mittpunkten rubbas. Allt rör sig, allt dansar, bara mittpunkten är stilla. Bara mittpunkten är absolut verklig. Som en eld (det ena, det verkliga) ljuset från elden (existensen som emanerar)
I utflödet är det första som uppstår nous, Sinnet. Utan uppehåll skådar Sinnet det Ena, Allt skådar det som är högre och som i sin tur är vänt mot det som föregår
Men Sinnet är fullkomligt och kan därför inte ha något att göra med det påtagliga och oformliga, materien. Ur Sinnet uppstår alltså en reflektion, Själen. Själen är den sfär i vilken kosmos tar form och blir fysiskt. Själen blir liksom två: en högre del som ständigt skådar sitt ursprung och en lägre del som förskingrar sig i det materiellas mångfald och dunkel.
Nyplatonismen
Augustinus (354-430)
• De eviga ideerna (idévärlden) finns hos Gud som skapar världen ur intet
• Det onda är frånvaro av Gud,
• Mellan Gud och världen finns en oöverskridlig klyfta
• Människan gick förlorad i syndafallet, men Gud har bestämt att några ska bli räddade
• Alla ska leva som om vi hörde till dem som ska bli räddade
• Vi har fri vilja men Gud har i förväg sett vilka som ska bli räddade
Thomas av Aquino(1225-1274)
• Medeltidens mest lysande tänkare, förenade Aristoteles filosofi med kristendom
• livlösa ting – växter – djur – människor – änglar – Gud
• Försökte förena den gudomliga uppenbarelsen med filosofins sanningar (skolastiken)
• All användning av förnuftet skall underställas religionens mål
• Kristendomens mysterier (ex läran om treenigheten) förklaras med gudsbevisen.
William av Ockham (1285–1349)
engelsk teolog och filosof, franciskan utbildad i Oxford
viktigast var Ockhams bidrag till filosofin (språkfilosofi, kunskapsteori och metafysik).
nominalist, det finns en stark empiristisk tendens i hans tänkande
Ockhams rakkniv
Renässansen (pånyttfödelsen) ägde rum under 1300-1500-talet. Då återupptäcktes den antika kulturen, filosofin och vetenskapen.
Man började bygga upp en "ny vetenskap byggd på observationer, orsaksförklaringar och matematik".
Vetenskapen måste bygga på observationer och empirisk induktion. Man börjar med undersökningar och experiment.
Efter renässansens vetenskapliga framsteg fanns det behov att samla alla nya tankar i sammanhängande filosofiska system.
Ett filosofiskt system är en filosofi som är uppbyggd ända från grunden och som försöker ge svar på alla stora filosofiska frågor.
Under de följande 150 åren kom två frågor att dominera filosofin
1) Den sanna kunskapen
2) Förhållandet mellan kropp och själ
http://www.kunskap.org/platon/staten/den_underjordiska_grottan.html
Motsats mellan omvärlden och idealen. Om saker skulle stå rätt till i världen skulle Sokrates inte ha kunnat dömas till döden.
Kropp och själ, själen är en del av idévärlden, och kan minnas idéerna, själen längtar tillbaka till idévärlden.

Enligt Platon är det som är evigt och oföränderligt de andliga eller abstrakta mönsterbilderna som alla fenomen är skapade efter. Detta kallas för Platons idévärld. Undersökte det eviga och oföränderliga i naturen, i samhällslivet samt i moralen. Försökte hitta en sann verklighet m.a.o vad är evigt sant (kunskapsteori), vad är evigt gott (moralfilosofi eller etik).

Platon säger att det finns ett bestämt antal former = idéer som existerar ovanför eller bakom allting vi ser omkring oss. Dvs det finns bakom alla människor, hästar och grisar en idé, en människans idé samt en hästens idé och grisens idé.

Platon drar följande slutsats:” Det måste finnas en slags verklighet bakom
sinnesvärlden”= idévärlden. I Platons grottanalogi (liknelse) förklaras Platons idévärld.
Platons metafysik s. 63
Platon menade att en stat där bara männen utbildas och bestämmer är som en människa som bara använder ena armen. Enligt Platon har kvinnan samma förutsättningar som mannen, det är bara hennes position i samhället och i hemmet som håller henne tillbaka.
Varje skeende har både en mening och en orsak, den första orsaken = gud
Tänka kritiskt
Dra korrekta slutsatser
Den västerländska filosofin föddes i Grekland c. 700 f.Kr.
Det ökade välståndet lämnade utrymme för att intressera sig för frågor som berörde mer än att klara dagen.
Dessa första filosofer kallas för naturfilosofer, de var föregångare till moderna naturvetare.
De försökte ”tänka ut” svaren på ”de stora frågorna”. De ville ersätta vidskepelse och religion med naturliga och rationella svar.
De intresserade sig främst för det kosmologiska problemet – läran om världens uppkomst.
VAD består allt av? VAD är alltings början? VAD orsakar förändring?
Finns ondska och godhet?
Vad kan vi veta?
Vad är kunskap?
Vad är sanning?
Kan vi erhålla säker kunskap om något?
Hur får vi kunskap?
Vi kan alltid tvivla på kunskapen, varför?
Naturrätt: "Människan föds fri och överallt är hon i bojor." Rosseau menar att det enda naturliga är familjen. Människans främsta mål är att överleva. Innan människan blir vuxen sker denna överlevnad genom familjen. När hon blir vuxen är hon därmed sin egen herre, menar Rosseau. Det politiska samhället är en avbild av familjen. Ledaren är fadern och folket är barnen. Vad som skiljer är att fadern drivs av kärlek till barnen medan ledaren drivs av nöjet att befalla.

"Varje människa har av naturen rätt till allt hon behöver, men den positiva handling som gör henne innehavare av några som helst ägodelar utestänger henne från allt annat."Rousseau anger hur man får besittningsrätt till egendom. Egendomen får inte ägas av någon. Man får bara ta så stor del som man behöver för att överleva. Slutligen får man överta egendom genom arbete och odling vilket är det enda rätta sättet för att andra skall respektera sitt innehav av egendom.
Samhällsfilosofi
Mill är liberal och han har argumenterat för en omfattande individuell frihet. Han är en av de första som ställer frågan om var gränsen för samhällets berättigade inblandning i den individuella friheten går. Mill menar att individen bör ha rätt till oinskränkt frihet över sig själv. Det enda verksamhetsområde som man som individ är ansvarig för inför samhället är det som berör andra människor och det enda syfte för vilket ett samhälle kan utöva tvång över någon av dess medlemmar mot dennes vilja är att förebygga oförrätt mot andra. När en persons handlingssätt inte påverkar någon annans intressen, de intressen som bör betraktas som rättigheter, bör det råda fullständig frihet.
Marxism
Det är viktigt att skilja mellan marxism i vidare mening och Marx egna tankar. Gemensamt för alla marxister är uppfattningen att samhället präglas av motsättningar baserade på klasstillhörighet vilka driver samhället framåt genom revolutionära språng. Samhället utgörs av en bas och en överbyggnad, där basen utgörs av den producerande arbetarklassen och överbyggnaden av de härskande klassernas maktmedel (politik, juridik m.m.). För att uppnå målet, ett klasslöst samhälle, måste proletariatet organiseras i en arbetarrörelse och ta kontroll över produktionsmedlen.
Enligt marxismen pågår en klasskamp mellan kapitalisterna och proletariatet. Kapitalisterna är den klass som äger produktionsmedlen, det vill säga fabriker, maskiner, hus, mark med mera. Proletariatet är arbetarklassen som bara äger sitt eget arbete. Det viktigaste i klasskampen är vem som äger produktionsmedlen. Proletariatet tvingas sälja sitt arbete och göra varor åt kapitalisterna. Sedan säljer kapitalisterna varorna för mer pengar än vad de betalar i lön för arbetet. På så vis uppstår ett mervärde eller en vinst. Att på detta sätt utnyttja arbetarna kallar marxismen utsugning. Till slut kommer arbetarna att göra revolution och ta makten över produktionsmedlen. Utvecklingen kommer att leda vidare till det klasslösa samhället där all egendom ägs gemensamt och fördelas åt var och en efter vad han eller hon behöver.

Det goda samhällets grund:
1. Frihet: tanke-, yttrande-, verksamhetsfrihet mm.
2. Jämlikhet: mellan kön, ras, samhällsklass...)
3. Välstånd och effektivitet: grundläggande behov, rätt till arbete och självförverkligande
4. Stabilitet: tillståndets kontinuitet, trygghet inför krig, sjukdom...

Samhällsfördraget skyddar individen från andra människor → grunden för ett rättvist samhälle
Centrala problem: Rättfärdigandet av staten, Samhällskontraktet, Naturrätten, Utilitarismen, Demokrati, Fördelning av resurser

Klassiska traditioner
Liberalism: individens frihet, främst genom tilldelning av individuella rättigheter och lika möjligheter
Konservatism: betonar samhällets komplexitet och intar en försiktig hållning till radikala förändringar
Marxism: avskaffa privategendomen och socialisera produktionsmedlen
Totalitarism: absolut monarki, fascism, nazism, stalinism, maoism och även teokratiska
Paradox: Självmotsägelse, En tanke som verkar logisk men leder till en omöjlighet. T.ex "Jag ljuger" eller "Detta är lögn"
Achilles och sköldpaddan
Använda fantasin
Nicolaus Copernicus Tycho Brahe
Anna Rustén-Bergenwall
Hurdant är ett gott samhälle?
Frihet
Positiv frihet
Negativ frihet
Frihet är frånvaro av yttre tvång.
Individens obegränsade rätt att utöva sin personliga frihet
Frihet är möjligheten att välja, för att det ska finnas valfrihet måste det finnas alternativ.
Rättvisa
Distributiv rättvisa
Retributiv rättvisa
Hur ska tillgångarna i samhället fördelas mellan individerna?
Hur ska balansen återställas då orättvisa skett?
Tillgångarna är begränsade, vilken fördelning är rättvis?
Enligt behov
Enligt förtjänst
Jämn fördelning
Slumpmässig
De som tar för sig
Vad är ett rättvist straff?
Varför bestraffas förbrytare?
allmänprevention
straff fungerar avskräckande eller moralbildande för allmänheten
individualprevention
straffen hindrar brottslingar från att begå nya brott genom att lära dem rätt och fel eller rehabilitera
inkapacitering
hindrar brottslingar från att begå nya brott genom att hålla dem skilda från allmänheten
proportionalitet
straff ska vara i proportion till det begångna brottet samt för till straff för andra brott
vedergällningsteori
straffets ändamål är att tillfoga brottslingen ett lidande för brottet
hämnd
straffet ska ge brottsoffren en känsla av återbetalning
Straffideologi
Rawls
Nozick
Ägande
Hur uppstår ägande?
Är det rätt att endel äger mycket och andra lite/inget?
Omfördelning av egendom
Genom beskattning
Genom arv
Genom stöld
Vem övervakar och garanterar ägande?
Vad kan man äga?
Makt
Betvingande makt
A kan genom våld eller teror tvinga B till lydnad
Belöningsmakt
A har något som B behöver eller vill ha. Ekonomisk makt
Formell makt
A har en formell position ovanför B (ex. chef)
Expertmakt
A har expertis som B lyssnar till (ex. läkare)
Referentiell makt
A har egenskaper som B beundrar och därför följer
Förmåga att få någon annan göra det man vill
Determinism
Våra val förutbestäms av naturlagar
Fatalism
Vår framtid är förutbestämd av ödet
Indeterminism
Vi skapar själva våra val och vårt liv
Kompatibilism: determinism + frivlja = möjligt
Inkompatibilism: determinism + fri vilja = omöjligt
Libertarianism: det finns ingen determinism
Skepticism: Fri vilja är omöjligt oberoende av determinismen
Tack och förlåt till alla som frivilligt och ofrivilligt bidragit med material
Full transcript