Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Sovjets fall

No description
by

Emma Rubin

on 4 December 2012

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Sovjets fall

Sovjetunionens fall
och nya
maktförhållanden i världen Vad var Sovjetunionen? Sovjetunionen var ett land som bildades 1917. I landet ingick dagens Ryssland, Ukraina, Vitryssland, Georgien, Armenien, Azerbajdzjan mfl. Landet skulle ha en gemensam ledare som satt i Moskva och en av de mest framgångsrika var Josef Stalin. Kalla kriget har egentligen ingen vinnare men skulle man utse en skulle det otvivelaktigt vara USA.
Landet hade utsett sig själva till demokratins
förkämpe och hade segrat över kommunismen.
Som supermakt hade USA tillintetgjort sin enda rival.
Landet lyckades dessutom snabbt att återhämta sig från det stora budgetunderskottet som militärutgifterna orsakade (400 miljader dollar per år under Reagans tid). Men på ett personligt plan efterlämnade
kalla kriget ett mycket mera tragiskt arv.
Omkring 54 000 amerikanska soldater hade dött
i koreakriget och nästan 58 000 i Vietnam.
Många fler hade skadats. I slutet av kalla kriget började Sovjetunionen försvagas. Andra länder som var ockuperade av Sovjet började då göra uppror. De avvecklade den gamla sovjetkontrollerade styrelsen. Ungern var det land som tog första steget. I januari 1989 tillät det ungerska parlamentet andra partier och berättade att det skulle ske demokratiska val år 1990. I maj 1989 öppnades gränsen till Österrike och invånarna kunde röra sig mellan länderna. Det ledde till att tyskar från DDR (Östtyskland) kunde fly till Österrike. Det var nämligen så att, eftersom både DDR och Ungern var kommunistiska länder så tillät det östtyska parlamentet invånare i DDR att resa till Ungern. Men när gränsen till Österrike öppnades, kunde tyskarna från DDR fly över till Österrike. Under 1989 skedde det även förändringar i Polen. I april tillät man Solidaritet att börja verka i landet igen. Solidaritet var ett parti som i grunden bestod av varvarbetare. Arbetarna protesterade mot saker de tyckte var dåliga. De protesterade också mot kommunisterna. I april blev det även tillåtet med andra partier. När det blev val i juni samma år vann Solidaritet med överlägsen majoritet. Den ryska ledaren Michail Gorbatjov åkte i maj 1989 till Beijing för att bättra relationerna mellan Kina och Sovjet. Medan han var där blev han vittne till en stor demonstration. Dagen efter att han hade åkt blev folkmassorna brutalt skingrade av militär. Då fick Gorbatjov klart för sig att det inte bara var i Sovjet och Europa som kommunisterna var pressade. Relationerna mellan USA och Sovjet blev långsamt bättre under den andra halvan av 1989. Under tiden gick förändringarna i Östeuropa allt snabbare. Ett efter ett frigjorde sig de länder som hade kontrollerats av kommunismen och Sovjetunionen under mer än 40 år.
I juli 1989 åkte George Bush, som då var president i USA till Polen och Ungern för att med egna ögon se och uppleva de stora förändringarna där. Glädjen över demokratin påverkare honom och han började att ompröva sin syn på Gorbatjov. Hans tidigare syn på Gorbatjov var att man inte riktigt kunde lita på Sovjet än och att Gorbatjov kanske bara höll på att stärka den sovjetiska ekonomin för att sedan återuppliva kärnvapenhotet. Och man kunde inte vara säker på att han inte blev ersatt av en mer aggressiv och mer kommunistisk ledare. När Bush kom hem från sin resa i Polen och Ungern skrev han till Gorbatjov och föreslog att de två skulle mötas. Efter ett tag kom man överens om att ha ett toppmöte på Malta ett år senare. Före toppmötet besökte den sovjetiske utrikesministern Eduard Sjevardnadze USA's utrikesminister James Baker. Han förklarade då att Sovjetunionen skulle förutsätta med START-förhandlingarna trots att USA inte tänkte ge med sig när det gällde SDI. Detta var ett stort framsteg inom relationen mellan de två länderna. START- förhandlingarna var nedrustningsförhandlingar mellan Sovjetunionen och USA. De påbörjades 1985 som en ersättning för de avbrutna SALT- förhandlingarna, vilket var nästan samma sak. SDI är "stjärnornas krig", dvs USAs försvar mot missiler.
Medan det här pågick hade Gorbatjov fullt med med andra saker. I oktober reste han till DDR som firade att det var 40 år sedan landet bildades. Tyskland hade delats 1949. DDR leddes av Erich Honecker, en hårdför kommunist som inte tyckte om Gorbatjovs reformer. Östtyskarna själva ville gärna ha förändringar och dessutom återförenas med BRD (Västtyskland). Gorbatjovs besök startade stora protester och ministern för stadssäkerthet, Egon Krenz avsatte Honecker. Krenz genomförde vissa reformer, men när han hade börjat förändra saker, gick det inte att stoppa förändringarna. Den 9 november 1989, ca en månad efter att Gorbatjov hade rest hem från DDR, tillkännagav regeringen att Berlinmuren skulle öppnas på natten. Tusentals människor samlades för att se muren öppnas.
Oroligheterna spred sig och i november störtades Bulgariens kommunistiska ledare Todor Zjivkov. Strax efter det började Revolutionen i Tjeckoslovakien.
Kommunistledaren Milos Jakes avgick 24 november, det blev val i december och Vaclav Havel blev president. I december skedde även toppmötet mellan Bush och Gorbatjov på Malta. De pratade bland annat om vapen och ekonomiska frågor. Man kom också överens om att hålla ett nytt toppmöte i Washington i mitten av 1990. Samtidigt som toppmötet pågick det uppror i Rumänien och under juldagarna avsattes landets kommunistiske ledare Nicolae Ceausescu. Han avrättades senare tillsammans med sin hustru Elena. Rumänien var det sista landet i Östeuropa, bortsett ifrån Sovjetunionen som gjorde sig fria från kommunisterna. Det var också det enda landet där frigörelsen gick blodigt till. När 1990 började var inte bara den sovjetiska kommunismen hotad utan hela landet var på väg att falla sönder. Sovjetunionen bestod nu bara av 15 sovjetrepubliker och ryssarna var den dominerande folkgruppen. Nästan alla viktiga politiker var ryssar och det fanns vissa stater som inte accepterade det. Estland, Lettland och Litauen ville verkligen bli självständiga när de såg hur andra sovjetkontrollerade stater gjorde sig fria och i mars 1990 ropade Litauen ut sig som självständigt. Gorbatjov kunde dock inte acceptera det. Han ville förändra Sovjetunionen, inte upplösa den. Därför skickade han sovjetiska trupper till landet och ockuperade regeringsbyggnaden. Det gjorde att självständighetsförklaringen drogs tillbaka tillfälligt i juli. Även Estland och Lettland självständighetsförklarade sig, men precis som i Litauen kunde man inte genomföra sina planer fullt ut. Under tiden hade nationalismen blossat upp i Azerbajdzjan och Armenien. Det blev ett stort krig mellan de två och Gorbatjov fick skicka dit trupper.

I Ryssland hade Boris Jeltsin blivit en frontfigur. Han hade tidigare varit partichef för kommunistpartiet, men blev avskedad av Gorbatjov. Han gjorde dock snart politisk comeback och valde en annan politisk inriktning än Gorbatjov. Jeltsin ansåg bland annat att Sovjetunionen behövde upplösas och inte längre kunde vara en nation. 1990 blev Jeltsin ordförande i Rysslands högsta sovjet och blev då Gorbatjovs viktigaste motståndare.

Den 3 oktober 1990 återförenades Tyskland efter förhandlingar och möten mellan DDR, BRD, Sovjetunionen, USA, Frankrike och Storbritannien.
Men trots återföreningen och alla firanden den skapade, tog det några år innan Tyskland verkligen var en nation igen. I slutet av 1990 fick Gorbatjov problem. Nationalismen slet sönder Sovjetunionen och Gorbatjov fick hård kritik. Därför bestämde Gorbatjov sig för att återgå mer till det gamla sättet att styra och de gamla reglerna. Han införde strikta åtgärder för att bevara kontrollen över landet. Han sa bland annat att militären skulle skjuta skarpt om demonstranter gick till attack. Detta ledde till att Eduard Sjevardnadze avgick från sin poster som utrikesminister den 20 december. Han varnade också för att Sovjetunionen höll på att bli en diktatur igen.
I början av 1991 blev Gorbatjovs problem värre och värre. Alla sovjetrepublikerna försökte ett efter ett att göra sig fira och den sovjetiska ekonomin gick snabbt nedåt. Jeltsin tog varje tillfälle att påpeka fel med Gorbatjovs styre. Därför var Gorbatjov mycket pressad från alla sidor.
Då fick Gorbatjov en ide. Ha föreslog att en central regering skulle styra landet men att alla sovjetrepubliker skulle ha rätt att bestämma över sina egna angelägenheter. Den 17 mars 1991 röstade man och 76% av befolkningen tyckte att det var en bra ide. Nu krävdes det bara ett avtal för att genomföra planerna, men då krävde Jeltsin att ytterligare en fråga skulle finnas på röstsedeln. Frågan var: Skulle Ryssland ha en egen president? Svaret blev ja och Jeltsin valdes till rysk president. Visst han hade inte lika mycket makt som Gorbatjov, eftersom han var president för hela Sovjetunionen, men Jeltsin hade blivit demokratiskt vald och det hade inte Gorbatjov. Jeltsin var nu i en bättre position för att utmanat Gorbatjov. Sommaren 1991 var kalla kriget nästan slut. Gorbatjov hade gjort mycket för att få slut på konflikterna, men han kunde inte hålla ihop Sovjetunionen längre. Han hade stora problem med ekonomin och sökte hjälp. Men han ansökan fick avslag.

I juni började det gå rykten om att kommunister tänkte störta Gorbatjov. Upprorsmännen slog till 19 augusti, när Gorbatjov befann sig vid svarta havet. Stridsvagnar rullade ut på gatorna och Sovjetunionens vice president tog makten. Jeltsin ställde sig då på en stridsvagn och sa att kuppen var olaglig. Det räckte för att opinionen skulle vända sig mot kuppmakarna. När Gorbatjov återvände till Moskva den 22 augusti hade Jeltsin kontrollen. Gorbatjovs drömmar om att återuppliva Sovjetunionen hade förstört när kuppen misslyckades. Många republiker och de baltiska republikerna insåg hur svag unionen var och bröt sig sedan loss. Den 24 agusti avgick Gorbatjov som generalsekreterare för kummunistpartiet och fem dagar senare förbjöds partiet. De enskilda sovjetrepublikerna fanns fortfarande kvar, men det var inte säkert hur de skulle förhålla sig till varandra. Jeltsin löste problemet tillsammans med ledarna för Ukraina och Vitryssland. De möttes i Minsk, Vitrysslands huvudstad den 8 december och löste upp formellt Sovjetunionen. Sedan bildade de OSS (Oberoende staters samvälde) en lös sammanslutning för att samordna försvar och ekonomi. Sammalagt 12 av de 15 sovjetrepubliker anslöt sig till OSS, men de baltiska ländrna höll sig utanför.

Gorbatjov avgick som president för sovjetunionen 25 december 1991. Man halade då den sovjetiska flaggan för sista gången. Efter Kalla kriget var Sovjetunionen en förlorare och hade sedan inte blivit en nation. På 90- talet hade Ryssland haft allvariga problem som bland annat den dåliga ekonomins följder som gjorde att människor och även militären vänta på sin lön. Staten har inte råd att underhålla kärnvapnen. Det ledde bland annat till att brottsligheten har ökat enormt som utnyuttjar landets svaghet. USA och Jeltsin (Rysslands då varande president) förtsatte att samarbeta för nedrustning. 1993 skev de under START 2 avtalet som innebar för båda sidorna att begränsa sitt innehav av kärnvapen, markrobotar och stridsspetsar. I världen finns det ingen global organisation som har ersatt den stabila rivaliteten mellan supermakterna. I dag kämpar många nationer för att hitta sin position i världen under dessa nya, farliga och oförutsägbara förhållanden. Sedan kalla krigets slut har inte ett våldsamt krig försvunnit utan idag pågår det fortfarande många väpnande konflikter. Hotet om kärnvapenkrig finns fortfarande kvar. Trots motgångaran är världen stabilare än under kalla kriget.

FN bildades 1945 för att bland annat bevara freden, men kalla kriget förhindrade FN:s arbete genom att parterna i konflikten försökte hindra varandra från att få sin vilja fram i FN. Det gjorde USA och Sovjetunionen när de använde sin vetorätt i Säkerhetsråden för att förhindra förslag som inte passade dem.

FN har varit mindre splittrat och organisationen har ökat sina fredsbevarande insatser sedan kalla kriget upphörde. Kina som världens var en världens mest mäktiga kummunistiska stat blev allt mäktigare efter att Sovjetunionen fallit. Det är bland annat av dess kärnvapen och ekonomiska reformer som genomfördes på 1980- talet. Landet blev allt mäktigare i samband med detta men också för att tillväxten och ekonomin blev allt bättre och handlandet med USA. Den växande ekonomin

Kina, folkrepubliken hade från 1953 fram till 1978 en planekonomi i sovjetisk modell som skulle vara i fem år. Där Statsplanekomissionen hade ansvar för att utarbeta planen för den kinesiska ekonomin och där statsägda företag hade övertaget ekonomin. Deng Xiaoping (Kinas dåvarande ledare) initierade 1978 marknadsorienterade förbättringar som uppmuntrade bönder på landsbygden att starta industrier. De som bodde i städerna uppmuntrades att starta privata företag vilket gjorde en framväxt av många nya företag inom tjänstesektorn och man välkomnade också utländska investeringar. Vad det gäller levnadsstandaren så är skillnaden stor mellan bönder och stadsbor. Den ekonomiska liberaliseringen under 80-talet som i sin tur ledde till en snabb höjning av köpkraft och standard i landsbygdsområden. Tio år framåt har Kinas ekonomi växt kraftigt. Orsaken till den hastigt ökande ekonomin var bland annat den enorma penningflöden från västvärlden till Kina.
Landet är en av de mest snabbaste växande ekonomi globalt sett och är idag andra största ekonomi efter USA. Enligt beräkningar kommer Kina bli världens största ekonomi redan år 2025. Innan Sovjets fall var Kina ett både stort och fattigt land som omvärlden inte brydde sig om. Idag har landets växande ekonomi gett ett stort inflytande som ändrat på många förutsättningar. Ett par amerikanska presidenter tillbaka i tiden var Kina ett stort, fattigt land som omvärlden inte brydde sig om. I dag har Kinas växande ekonomi gett ett inflytande som ändrat på alla förutsättningar. Kina är snart den globala tillväxtmotorn som skall rädda världen och det det innebär att Kina kommer att växa på ett en mängd olika områden. ex. innovation och fondförvaltning. De nuvarande bolagen växer om blir allt rikare. Det investerades framför allt i infrastruktur. Det gjorde att Kinas aptit på råvaror ökade. Det stimulerade världsekonomin generellt. Ett ökat antal Kinesiska investeringar utomlands. t. ex. Volvo men även andra dolda investeringar. Volvo som några andra ägs i dag av ett kinesisk företag via ett svensk bolag. I dag söker bankrutta företag någon slags hjälp som Saab och länder som Spanien och Grekland hos Kina. Källförteckning


http://www.ne.se/lang/kina/n%C3%A4ringsliv (2012-11-06 16.17)

http://www.dn.se/nyheter/varlden/kinas-makt-i-varlden-vaxer-med-valstandet (2012-11-13 11.18)

http://urplay.se/165863 (2012- 11-09 20.21)
slutet på kalla kriget- Christine Hatt glirups utbildning ab 2002
Full transcript