Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Medborgarrättsrörelsen i USA

No description
by

Stefan Larsson

on 25 April 2013

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Medborgarrättsrörelsen i USA

Medborgarrätssrörelsen i U.S.A 1955-1968 1. Bakgrund/orsaker 2. Förlopp 3. Följder Dagens presentation 1776 år självständighetsförklaring "Vi ser dessa sanningar som självklara: att alla människor är skapade jämlika; att de av sin skapare har tilldelats vissa oförytterliga rättigheter och att rätten till liv, frihet och strävan efter lycka finns bland dessa"

Gällde inte alla (svarta, kvinnor, fattiga) Slaveriet "startade" när Columbus upptäckte Amerika år 1492 Afrikaner skeppades över Atlanten till Amerika för att bli slavar åt Amerikanerna Inbördeskriget 1861 - 1865 Började när elva sydstater "skrev sig ut ur landet" p.g.a att slaveriet skulle avskaffas Nordstaterna vann = frihet åt slavarna Sydstaterna gav inte slavarna den jämnställdhet som hade lovats


Medborgarrättsrörelsen under -60 talet sågs som en kamp för att fullborda det arbete som inte avslutats under inbördeskriget 100 år tidigare Lynchning - en företeelse som förkom främst i den amerikanska södern under tidigt 1900-tal.

Lynchning = en olaglig avrättning som oftast utörs av en mob (en samling av människor) Jim Crow-lagarna: Bakgrund

Jim Crow - började användas som en allmänt nedsättannde benämning på en svart person i USA under första delen av 1800-talet. Uttrycket uppstod när den engelskfödde sångaren Thomas Dartmouth "Daddy" Rice med svartmålat ansikte började uppträda med sången "Jump Jim Crow". I en rad sketcher i de så kallade minstrelshowerna, som oftast innbar att vita uppträde sminkade som svarta, som växte fram under 1830-talet förekom sedan den lantlige Jim Crow. Uttrycket, som kom att bli synonymt med rassegregation, användes bland annat på raslagarna i USA. JIM CROW-LAGARNA

Lagarna innebar bland annat att:
Vita och svarta toaletter
Avskiljt mellan vita och svarta i restauranger, parker, tågvagnar, telefonhytter, biografer.
Svarta hade heller inte rätt att sitta på de vitas platser i bussarna.
Men i södern var de också oskrivna ettikettsregler: svarta personer fick inte se vita i ögonen, svarta fick inte prova kläder i affärer eftersom vita då inte ville köpa dem Civil Rights Movement
Blev vald som symbol för medborgarrättsrörelsen
Vägrade ge upp sitt säte i bussen till en vit man - blev arresterad och fängslad.
Hon hade tidigare också blivit avslängd bussen av samma chaufför
Inledde den 381 dagar långa buss bojkotten där svarta slutade att åka buss.
Till slut kom lagändringen att segregation på stadsbussar var olagligt och förbjöds. Rosa Parks "People always say that I didn't give up my seat because I was tired, but that isn't true. I was not tired physically, or no more tired than I usually was at the end of a working day. I was not old, although some people have an image of me as being old then. I was forty-two. No, the only tired I was, was tired of giving in. I knew someone had to take the first step and I made up my mind not to move. Our mistreatment was just not right, and I was tired of it."
-Rosa Parks Little Rock nine - 1957
Nio svarta studenter som blev de första att bli intergrerade i en "vit" skola, efter det att lagen ändrats 1954 av högsta domstolen.
Starkt motstånd mot intergrering.
Guvernören satte in Nationalgardet för att hindra dem komma in i skolan
President Eisenhower kallade då in ett förband med falskärmsjägare för att försökra sig om att "de nio" skulle ta sig till skolan på ett, för dem, säkert sätt.
Dessa elever (mellan 15-17 år) fick utstå trakasserier och hot under hela denna tid.
Blev en viktig del i intergrationen av svarta i amerikanksa skolor. http://vetamix.net/video/gloria-ray-karlmark-svensk-texning_3755 Martin Luther King Ledare för medborgarrättsrörelsen
En rörelse som byggde på olika icke-våldsaktioner.
Kämpade under början av 1960-talet för lika rösträtt för svarta och vita och jämställdhet i samhället.

Viktiga händelser som Dr King ledde:
Bussbojkotten i Montgomery 1955
Marchen mot Washington 1963, där han häll det världskända talet "i have a dream" inför över 200,000 åskådare precis framför Lincoln monumentet. jag har en dröm, att en vacker dag skall nationen resa sig och förstå... att alla människor är skapade lika... Jag har en dröm om att en dag skall mina fyra små barn leva i en nation där de inte skall bli bedömda av sin hudfärg, utan enligt innehåll av sin karaktär. Lagen säger att:
Alla har lika rätt att rösta
Om delstater vill ha särskilda kunskapskrav för att få rösta, ska de vara samma för svarta och vita
Lagen förbjuder också all form av segregering på offentliga platser och i allmänna lokaler samt rasdiskriminering på arbetsplatser.
Den förbjuder också diskriminering p.g.a. kön, religon eller födelseland.
Lagen är en av hörstenarna i det intergrerade USA
Följder: Lagen som kom -64 banade också vägen för de efterföljnde lagarna -65 & -68 som bl.a. förbjöd diskriminerande tester för de som skulle få rösta och förhindrade diskriminering vid bostadsaffärer. Civil Rights Act, -64 Följder/resultat: Mördades på ett hotell i Memphis, Tennesse 1968 av en man vid namn James Earl Ray. http://www.popularhistoria.se/artiklar/medborgarrattsrorelsen-i-usa/ Sammanfattning Bakgrund/orsaker

Självständighetsförklaringen - "alla jämlika"
Inbördeskriget -ej det resultat som var tänkt, de svarta fick inte den jämställdhet som de lovats
Jim Crow-lagarna - ledde till starkt missnöje och ansågs som icke konstitutionella Sammanfattning Förlopp

Bussbojkotten 1955 - Rosa Parks tände genom sitt agerande gnistan i medborgarrättsrörelsen. Dr. King var med och organiserade.
Little Rock Nine - Lagändringen 1957 som tillät intergrering av svarta i vita skolor. Viktig språngbräda för den fortsatta intergreringen av samhället.
Marschen mot Washington - ledd av Dr. King. "I have a dream". Dr. king blev en ännu starkare symbol och inspirerar till forsätt kamp.
Civil rights act 1965 - den viktigaste av de lagar som blev följden av medborgarrättsrörelsens kamp för jämställdhet. (fick också följdlagar -65 & 68) Under 1970-talet, efter att flera viktiga ledare och språkrör blivit mördade och splittringarna inom den militanta falangen av den svarta medborgarrättsröelsen ökar, minskar succesivt protesterna och rörelsens aktiviteter minskar drastiskt. Men vad hade man egentligen uppnått? Lämnar ett permanent avtryck i amerikansk historia, dessa avtryck innefattar bl.a. :

Öppna former av rasism avvtar
Den statligt stötta segregationspolitiken är över. (fanns dock kvar i delar av det amerikanska samhället.
Våld mot svarta minskar
Svarta börjar kunna söka och vinna politisk uppdrag Andra följder:

Trots rörelsens framgångar fortsätter rasdiskriminering och förtryck mot svarta vara en betydande faktor i det amerikanska samhället.
Rörelsen framgångar till trots menar många att desegregationen egntligen inte medförde några betydande förändringar för individen (framförallt för de fattiga) En annan viktig följd är att den amerikaska medborgarrättsröelsen under -50 & 60-tal fungerar, precis som tidigare liknande rörelser (franska & amerikanska revolutionen t.ex.), som en modell för hur andra grupper såsom till exempel de homosexuella och latinamrikanska grupper kan vinna sin frihet och rätt till jämställdhet. Vill du veta mera?? Tips på andra relevanta händelser/rörelser:

Black Panthers
Malcom X
Fredoom Riders
Murders of Chaney, Goodman, Schwerner Det här valet hade många "för första gången" och många berättelser som kommer att berättas i generationer. Men en som jag tänker på i kväll är den om en kvinna som röstade i Atlanta. Hon är likadan som de miljontals andra som stod i kö för att göra sin röst hörd i det här valet, med ett undantag: Ann Nixon Cooper är 106 år gammal.
Hon föddes endast en generation efter slaveriet; en tid innan det fanns bilar på vägarna flygplan i skyn; när en kvinna som hon inte kunde rösta utav två anledningar... därför att hon var en kvinna och på grund av sin hudfärg. Och i kväll tänker jag på allt det hon sett genom sitt århundrade i USA, såväl sorg som hoppfullhet; utvecklingens kamp; de stunder då vi fått höra att vi inte kan, och de människor som fortsatte att framhärda med den amerikanska trossatsen: Jo, vi kan!
Under en tid då kvinnors röster tystades och deras hopp avfärdades, fick hon vara med om att se dem resa sig och sträcka sig mot valurnorna. Jo, vi kan!
När det misströstades och depressionen härjade i landet fick hon se en nation erövra sig själv med en ny uppgörelse, nya jobb och en ny känsla av ett gemensamt ändamål: Jo, vi kan!
Publiken: Jo, vi kan!
Obama: När bomberna föll över vår hamn och tyranniet hotade vår värld, blev hon ögonvittne till en generation resa sig mot storhet, och en demokrati hade räddats. Jo, vi kan.
Publiken: Jo, vi kan!
Obama: Hon var där för att ta bussen i Montgomery, vattenslangarna i Birmingham, en bro i Selma, och en predikare från Atlanta som sa till människorna att "We Shall Overcome" (Vi kommer att klara det). Jo, vi kan. Utdrag ur Barack Obamas Yes we can-tal vid presidentvalet 2008
Full transcript