Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Neuropsykiatri AT-dag

No description
by

Jens Nyman

on 21 December 2017

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Neuropsykiatri AT-dag

Singh, I. (2008). Beyond polemics: science and ethics of ADHD. Nature Reviews Neuroscience, 9(12), 957-964.
ADHD
Utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser inom psykiatrin
Föreläsningens upplägg
Psykiatri vs Neuropsykiatri
DSM-5
Psykiatri
vs
Neuropsykiatri

Vetenskapligt perspektiv
Kort om DSM-5 och kapitlet om Utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser
Fokus på Autism och ADHD
Behandling och stöd
Fokus på hjärnans struktur och funktion samt dess relation till olika psykiatriska störningar
Medicinsk subspecialitet
Symtomkluster med fungerande i fokus
Diagnoser som betonar en funktionsmässig variation
Lishman, W. A. (1992). What is neuropsychiatry?. Journal of Neurology, Neurosurgery & Psychiatry, 55(11), 983-985.
Kendler, K. S. (2013). A history of the DSM-5 Scientific Review Committee. Psychological Medicine, 43(09), 1793-1800.
Förändrad beslutsprocess rörande förändringar - scientifically driven consensus
Bejakande av samvariation och dimensionalitet
Mellan klinisk population och normalpopulation
Inom den kliniska populationen (svårighetsgrad)
Mellan syndrom (samsjuklighet)
Ny struktur och nya kapitel
Harmonisera med kommande ICD-11
GAF försvinner - ersätts av WHODAS
Autism
Dimensionell diagnos
Över- och underkänslighet för sensorisk stimulans tillkommer som kriterium
Skattning av svårighetsgrad avseende båda områdena
Språknivå är inte längre diagnostisk markör
Ingen ålder specificeras - debut under utvecklingen
ADHD
Samma diagnostiska kriterier rörande uppmäksamhet samt hyperaktivitet och impulsivitet som i DSM-IV, med
tillägg av exempel ur ett livstidsperspektiv
Ingen exklusion för autism
Dimensionell ”specifier” för svårighetsgrad: lindrig, medelsvår, svår
Breda svårigheter rörande vardagliga göromål - teori om exekutiva nedsättningar som grund
2 subtyper
Hög grad av samvariation mellan de utvecklingsrelaterade funktionsavvikelserna
70% av barn med ADHD har mer autistiska drag än normalpopulationen
Mulligan, A., Anney, R. J., O’Regan, M., Chen, W., Butler, L., Fitzgerald, M., ... & Nijmeijer, J. (2009). Autism symptoms in attention-deficit/hyperactivity disorder: a familial trait which correlates with conduct, oppositional defiant, language and motor disorders. Journal of autism and developmental disorders, 39(2), 197-209.
Prevalens och etiologi
Livstidsprevalens på minst 1%
Baird, G., Simonoff, E., Pickles, A., Chandler, S., Loucas, T., Meldrum, D., & Charman, T. (2006). Prevalence of disorders of the autismspectrum in a population cohort of children in South Thames: the Special Needs and Autism Project (SNAP). The lancet, 368(9531), 210-215.

Brugha, T. S., McManus, S., Bankart, J., Scott, F., Purdon, S., Smith, J., ... & Meltzer, H. (2011). Epidemiology of autism spectrum disorders in adults in the community in England. Archives of general psychiatry, 68(5), 459-465.

Troligen högre dock, svensk studie pekar mot 2,5%
Lundström, S., Reichenberg, A., Anckarsäter, H., Lichtenstein, P., & Gillberg, C. (2015). Autism phenotype versus registered diagnosis in Swedish children: prevalence trends over 10 years in general population samples. bmj, 350, h1961.

Könsskillnader?
4:1
6:1
2:1
Fombonne, E. (2003). Epidemiological surveys of autism and other pervasive developmental disorders: An update. Journal of Autism and Developmental Disorders, 33(4), 365–382.

Fombonne, E. (2009). Epidemiology of pervasive developmental disorders. Pediatric Research, 65(6), 591–598.

Mattila, M. L., Kielinen, M., Linna, S. L., Jussila, K., Ebeling, H., Bloigu, R., et al. (2011). Autism spectrum disorders according to DSM-IV-TR and comparison with DSM-5 draft criteria: An epidemiological study. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 50(6), 583–592. e511.

Mycket oklarheter rörande etiologi
Hög grad av ärftlighet - 60-90 % hos enäggstvillingar
Miljöpåverkan?
Epigentiska faktorer
Tordjman, S., Somogyi, E., Coulon, N., Kermarrec, S., Cohen, D., Bronsard, G., ... & Ginchat, V. (2014). Gene× Environment interactions in autism spectrum disorders: role of epigenetic mechanisms. Frontiers in psychiatry, 5, 53.

Kooij, S. J., Bejerot, S., Blackwell, A., Caci, H., Casas-Brugué, M., Carpentier, P. J., ... & Gaillac, V. (2010). European consensus statement on diagnosis and treatment of adult ADHD: The European Network Adult ADHD. BMC psychiatry, 10(1), 67.
Prevalens och etiologi
Sammanställningar av studier från flera olika länder pekar mot att förekomsten av ADHD hos barn är ca 5-6%
Diagnosen kvarstår i många fall i vuxen ålder, dock tycks symtom i många fall ändra karaktär under utvecklingen
Polanczyk, G., de Lima, M. S., Horta, B. L., Biederman, J., & Rohde, L. A. (2007). The worldwide prevalence of ADHD: a systematic review and metaregression analysis. American journal of psychiatry, 164(6), 942-948.

Polanczyk, G. V., Willcutt, E. G., Salum, G. A., Kieling, C., & Rohde, L. A. (2014). ADHD prevalence estimates across three decades: an updated systematic review and meta-regression analysis. International journal of epidemiology, 43(2), 434-442.
Förekomsten av ADHD hos vuxna ligger kring 3%
Simon, V., Czobor, P., Bálint, S., Mészáros, Á., & Bitter, I. (2009). Prevalence and correlates of adult attention-deficit hyperactivity disorder: meta-analysis. The British Journal of Psychiatry, 194(3), 204-211.

Fayyad, J., De Graaf, R., Kessler, R., Alonso, J., Angermeyer, M., Demyttenaere, K., ... & Lépine, J. P. (2007). Cross–national prevalence and correlates of adult attention–deficit hyperactivity disorder. The British Journal of Psychiatry, 190(5), 402-409.
Larsson, H., Dilshad, R., Lichtenstein, P., & Barker, E. D. (2011). Developmental trajectories of DSM‐IV symptoms of attention‐deficit/hyperactivity disorder: Genetic effects, family risk and associated psychopathology. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 52(9), 954-963.
Komplex etiologisk struktur - trait, extremvariant av normalfördelade funktioner
Hög grad av ärfltlighet
Miljöfaktorer påverkar, exempelvis exponering för alohol/droger under fosterlivet, för tidig födsel, lågfödselvikt, extrem neglekt
Faraone, S. V., Perlis, R. H., Doyle, A. E., Smoller, J. W., Goralnick, J. J., Holmgren, M. A., & Sklar, P. (2005). Molecular genetics of attention-deficit/hyperactivity disorder. Biological psychiatry, 57(11), 1313-1323.
Thapar, A., Cooper, M., Eyre, O., & Langley, K. (2013). Practitioner review: what have we learnt about the causes of ADHD?. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 54(1), 3-16.
Övrig samsjuklighet
Inom öppenpsykiatrin:
ca 20% av patienterna inom öppenvården i en svensk kontext uppfyller kriterierna för ADHD
Nylander, L., Holmqvist, M., Gustafson, L., & Gillberg, C. (2009). ADHD in adult psychiatry. Minimum rates and clinical presentation in general psychiatry outpatients. Nordic journal of psychiatry, 63(1), 64-71.
Ångest och depression:
ca 10% av ungdommar med ADHD drabbas av depression i sina tidiga vuxenår
Obehandlad ADHD ger ökad risk för missbruk
McIntyre, R. S., Kennedy, S. H., Soczynska, J. K., Nguyen, H. T., Bilkey, T. S., Woldeyohannes, H. O., ... & Muzina, D. J. (2010). Attention-deficit/hyperactivity disorder in adults with bipolar disorder or major depressive disorder: results from the international mood disorders collaborative project. Primary care companion to the Journal of clinical psychiatry, 12(3).
Chen, M.H., Su, T.P., Chen, Y.S., Hsu, J.W., Huang, K.L., Chang, W.H., Chen, T.J., Bai, Y.M., 2013b. Higher risk of developing mood disorders among adolescents with comorbidity of atten- tion deficit hyperactivity disorder and disruptive behavior dis- order: a nationwide prospective study. J. Psychiatr. Res. 47 (8), 1019–1023.
Autism
Stor svensk studie (n=19 000):
-95% (!) av alla med en autimspektrumstörning hade minst en psykaitrisk svårighet till
-50% hade 4 eller fler samvarierande psykiatriska svårigheter
Ökad risk för för tidig död
Hirvikoski, T., Mittendorfer-Rutz, E., Boman, M., Larsson, H., Lichtenstein, P., & Bölte, S. (2016). Premature mortality in autism spectrum disorder. The British Journal of Psychiatry, 208(3), 232-238.
Lundström, S., Reichenberg, A., Melke, J., Råstam, M., Kerekes, N., Lichtenstein, P., ... & Anckarsäter, H. (2015). Autism spectrum disorders and coexisting disorders in a nationwide Swedish twin study. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 56(6), 702-710.
I en studie (n=399) på personer med "Mood disorders" noterades att ca 5% av personer med egentlig depression, och ca 17% av patienterna med bipolär sjukdom, hade ADHD
Theory of Mind
Omfattande användning, ofta automatiserad förmåga men kan också göras explicit och medveten
Stegvis utveckling med tidig start i barndomen
Utvecklas utifrån biologiska förutsättningar i i samspel med den sociala omgivningen
Bedöms moment-to-moment i samspel samt med standardiserade test
Figur-bakgrund / detaljfokus vs helhet / lokalt vs globalt processande
Farmakologisk behandling
Utredningsresultaten ligger ofta som grund för rekommendationer efter utredning och diagnostisering
Psykologisk behandling i 3 nivåer
ADHD
Kognitivt stöd
Samhällsinsatser
Socialstyrlesen förordar multimodal behandling
Autism
Få evidensbaserade behandlingsmetoder för vuxna som riktas mot kärnsymtom
Psykoedukation i grupp på NPF-mottagningen
Att tänka på...
Många av dessa personer har mindre marginaler och påverkas mer av stress och press än andra, lämna utrymme om det behövs
Stor risk för missförstånd - viktigt att ta ansvar som vårdpersonal
Kom ihåg att dessa personer riskeras att feltolkas då många inte upprätthåller gängse sociala koder, det som ser ut som ex. ointresse behöve inte vara det
Ofta stimulikänsliga personer och många uppvisar inte heller en habituerande effekt över tid - gör gärna ansträningar för att anpassa miljön
Samhällsstöd
omfattas av LSS, personkrets 1
Kognitivt stöd
Behandling och stöd
Utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser (Neurodevelopmental disorders)
Intellektuella funktionsnedsättningar
Kommunikationsstörningar
Autism
ADHD
Specifika inlärningssvårigheter
Tics
Andra utvecklingsrelaterade
funktionsavvikelser
Alexitymi är vanligt förekommande
Central coherens
Se bl.a: Lundström, S., Chang, Z., Råstam, M., Gillberg, C., Larsson, H., Anckarsäter, H., & Lichtenstein, P. (2012). Autism spectrum disorders and autisticlike traits: similar etiology in the extreme end and the normal variation. Archives of general psychiatry, 69(1), 46-52.
Se bl.a: Leekam, S. R., Nieto, C., Libby, S. J., Wing, L., & Gould, J. (2007). Describing the sensory abnormalities of children and adults with autism. Journal of autism and developmental disorders, 37(5), 894-910.
Se bl. a: Bird, G., & Cook, R. (2013). Mixed emotions: the contribution of alexithymia to the emotional symptoms of autism. Translational psychiatry, 3(7), e285.
Studeras ofta via False belief tasks
Baron-Cohen, S., Leslie, A. M., & Frith, U. (1985). Does the autistic child have a “theory of mind”?. Cognition, 21(1), 37-46.
Ögonkontakt kan vara väldigt obehagligt för vissa - överdriv inte betydelsen av denna
Social motivation finns ofta! Det kan vara förmågan att etablera relationer som är nedsatt
Se bl.a: Vanvuchelen, M., Van Schuerbeeck, L., Roeyers, H., & De Weerdt, W. (2013). Understanding the mechanisms behind deficits in imitation: Do individuals with autism know ‘what’to imitate and do they know ‘how’to imitate?. Research in developmental disabilities, 34(1), 538-545.
Exekutiva funktioner
Demetriou, E. A., Lampit, A., Quintana, D. S., Naismith, S. L., Song, Y. J. C., Pye, J. E., ... & Guastella, A. J. (2017). Autism spectrum disorders: a meta-analysis of executive function. Molecular Psychiatry. (N=6816)
Nedsättningar avseende exekutiva funktioner bidrar till vardaliga adaptiva svårigheter
Rosenthal, M., Wallace, G. L., Lawson, R., Wills, M. C., Dixon, E., Yerys, B. E., & Kenworthy, L. (2013). Impairments in real-world executive function increase from childhood to adolescence in autism spectrum disorders. Neuropsychology, 27(1), 13.
But what is even more relevant to patients, their treating mental health professionals, and the respective national health care system, is the impact of ADHD, in terms of well-being, functioning, and impairment.
We found that, compared with patients who did not have ADHD, patients with ADHD had higher CGI-S scores (were more ill), which is an indicator of functional disability, as well. This observation was affirmed in that they reported more problems performing their usual activities on the EQ-5D, and more disability overall. The SDS results indicate that, on average, patients with ADHD have moderate to severe impairments in work, family, and social functioning, while the impairment of the other outpatients without ADHD is between mild and moderate. The high level of impairment may be related to the fact that ADHD is causing a chronic impairment in multiple domains, in contrast to episodic impairment in depression and impairment limited to one or a few domains as is usually the case with anxiety disorders [18]. In addition, the fact that ADHD starts in childhood and can lead to multiple occurrences of failure and social distress could give reason to the observed developments.
Kofler, M. J., Rapport, M. D., Sarver, D. E., Raiker, J. S., Orban, S. A., Friedman, L. M., & Kolomeyer, E. G. (2013). Reaction time variability in ADHD: a meta-analytic review of 319 studies. Clinical psychology review, 33(6), 795-811.
Varierad reaktionstid framstår som ett stabilt drag hos personer med ADHD
Liknande prevalens inom psykiatrin i internationella jämförelser
Deberdt, W., Thome, J., Lebrec, J., Kraemer, S., Fregenal, I., Ramos-Quiroga, J. A., & Arif, M. (2015). Prevalence of ADHD in nonpsychotic adult psychiatric care (ADPSYC): A multinational cross-sectional study in Europe. BMC psychiatry, 15(1), 242.
Chang, Z., Lichtenstein, P., Halldner, L., D'onofrio, B., Serlachius, E., Fazel, S., ... & Larsson, H. (2014). Stimulant ADHD medication and risk for substance abuse. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 55(8), 878-885.
Emotionell dysreglering tycks vara en vanligt förekommande svårighet i den bredare fenotypen
Barkley, R. A. (2015). Emotional dysregulation is a core component of ADHD. In R. A. Barkley (Ed.), Attention-deficit hyperactivity disorder: A handbook for diagnosis and treatment (pp. 81-115). New York: Guilford Press.
Merwood, A., Chen, W., Rijsdijk, F., Skirrow, C., Larsson, H., Thapar, A., ... & Asherson, P. (2014). Genetic associations between the symptoms of attention-deficit/hyperactivity disorder and emotional lability in child and adolescent twins. Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 53(2), 209-220.
Kofler, M. J., Raiker, J. S., Sarver, D. E., Wells, E. L., & Soto, E. F. (2016). Is hyperactivity ubiquitous in ADHD or dependent on environmental demands? Evidence from meta-analysis. Clinical psychology review, 46, 12-24.
Hyperaktivitet tycks till stor del medieras av kontextuella faktorer så som kognitiva/miljömässiga krav
Deberdt, W., Thome, J., Lebrec, J., Kraemer, S., Fregenal, I., Ramos-Quiroga, J. A., & Arif, M. (2015). Prevalence of ADHD in nonpsychotic adult psychiatric care (ADPSYC): A multinational cross-sectional study in Europe. BMC psychiatry, 15(1), 242.
Antshel, K. M., Hier, B. O., & Barkley, R. A. (2014). Executive functioning theory and adhd. In Handbook of executive functioning (pp. 107-120). Springer New York.
Framkommer breda svårigheter rörande dessa förmågor vid Autism
Hall, P. A. (2016). Executive Function. Encyclopedia of Behavioral Medicine, 1-2.
"Executive functions (EFs) are a set of interrelated neurocognitive abilities/processes that arise from a distributed network within the cortex, with important nodes in the prefrontal and parietal regions. These cognitive operations are minimally reducible to the ability to inhibit prepotent responses, manipulate information in working memory, and maintain mental flexibility. These core abilities in turn potentiate a variety of behavioral tendencies that include the capacity to avoid impulsive responding, the ability to remain mindful of and effectively pursue goals, the ability to resist distraction, and the capacity to delay gratification."
van Heijst, B. F., & Geurts, H. M. (2015). Quality of life in autism across the lifespan: A meta-analysis. Autism, 19(2), 158-167.
Markant sänkt livskvalitet sett över hela livet
Fysisk aktivitet
Den Heijer, A. E., Groen, Y., Tucha, L., Fuermaier, A. B., Koerts, J., Lange, K. W., ... & Tucha, O. (2017). Sweat it out? The effects of physical exercise on cognition and behavior in children and adults with ADHD: a systematic literature review. Journal of Neural Transmission, 124(1), 3-26.
Individer med ADHD presterar bättre än personer med Autism, men sämre jämfört med neurotypiska kontroller, vid test av social kognition
Bora, E., & Pantelis, C. (2016). Meta-analysis of social cognition in attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD): comparison with healthy controls and autistic spectrum disorder. Psychological medicine, 46(4), 699-716.
Quinn, P. D., Chang, Z., Hur, K., Gibbons, R. D., Lahey, B. B., Rickert, M. E., ... & D’Onofrio, B. M. (2017). ADHD medication and substance-related problems. American journal of psychiatry, 174(9), 877-885. (N=3 000 000!)
Evidens för effekt över kortare tidsspann rörande kärnsymtom, dock uppvisar ca 50% endast en 30% symtomreduktion eller mindre
Verkar också finnas en effekt på symtom rörande emotionell instabilitet
Moukhtarian, T. R., Cooper, R. E., Vassos, E., Moran, P., & Asherson, P. (2017). Effects of stimulants and atomoxetine on emotional lability in adults: A systematic review and meta-analysis. European Psychiatry.
Svårtolererade biverkningar för ett flertal som leder till minskad compliance
Effekt över längre tidsperioder är fortfarande bristfälligt studerat
De Crescenzo, F., Cortese, S., Adamo, N., & Janiri, L. (2017). Pharmacological and non-pharmacological treatment of adults with ADHD: a meta-review. Evidence-based mental health, 20(1), 4-11.
Psykoedukation
Hirvikoski, T., Lindström, T., Carlsson, J., Waaler, E., Jokinen, J., & Bölte, S. (2017). Psychoeducational groups for adults with ADHD and their significant others (PEGASUS): A pragmatic multicenter and randomized controlled trial. European Psychiatry.
Gruppbehandling - DBT-influerad färdighetsträning. Finns visst stöd för effekt på kärnsymtom, dock fortfarande lång väg kvar
Individuell KBT - strukturerad färdighetsträning samt anpassade evidensbaserad behandlingsprotokoll, ofta inriktade på samsjuklighet
Hesslinger, B., Tebartz van Elst, L., Nyberg, E., Dykierek, P., Richter, H., Berner, M., . . . Ebert, D. (2002). Psychotherapy of attention deficit hyperactivity disorder in adults. European Archives of Psychiatry and Clinical Neuroscience, 252, 177-184.

Hirvikoski, T., Waaler, E., Alfredsson, J., Pihlgren, C., Holmstrom, A., Johnson, A., . . . Nordstrom, A. L. (2011). Reduced ADHD symptoms in adults with ADHD after structured skills training group: Results from a randomized controlled trial. Behaviour Research and Therapy, 49, 175-185.
Castells X, Ramos-Quiroga JA, Rigau D, et al. Efficacy of methylphenidate for adults with attention-deficit hyperactivity disorder: a meta-regression analysis. CNS Drugs. 2011;25(2):157-169.
Philipsen, A., Jans, T., Graf, E., Matthies, S., Borel, P., Colla, M., ... & Sobanski, E. (2015). Effects of group psychotherapy, individual counseling, methylphenidate, and placebo in the treatment of adult attention-deficit/hyperactivity disorder: a randomized clinical trial. JAMA psychiatry, 72(12), 1199-1210.
Psykologisk behandling av samsjuklighet
Färdighetsträning
Sammanfatta avslutningsvis de centrala budskapen, gärna skriftligt i punktform
Gör ansträngningar för att anpassa kommunikation
(ex. undvik långa utläggningar och sidospår)
Eftersträva konkreta frågor om svepande frågor tycks svåra att svara på
(ex. undvik: Hur har veckan varit? Istället: Har du haft ont i huvudet senaste veckan?)
Anpassa tempot till personen
Undvik hemuppgifter eller gör stora ansträningar för att diskutera hur dessa ska genomföras
Hadjikhani, N., Johnels, J. Å., Zürcher, N. R., Lassalle, A., Guillon, Q., Hippolyte, L., ... & Gillberg, C. (2017). Look me in the eyes: constraining gaze in the eye-region provokes abnormally high subcortical activation in autism. Scientific Reports, 7.
Tam, F. I., King, J. A., Geisler, D., Korb, F. M., Sareng, J., Ritschel, F., ... & Ehrlich, S. (2017). Altered behavioral and amygdala habituation in high-functioning adults with autism spectrum disorder: an fMRI study. Scientific Reports, 7(1), 13611.
Triad blir dyad: socio-kommunikativa svårigheter och begränsade, repetativa beteenden
Exempelvis: Baron-Cohen, S., Wheelwright, S., Hill, J., Raste, Y., & Plumb, I. (2001). The “Reading the Mind in the Eyes” Test revised version: a study with normal adults, and adults with Asperger syndrome or high-functioning autism. The Journal of Child Psychology and Psychiatry and Allied Disciplines, 42(2), 241-251.
Happé, F., & Frith, U. (2006). The weak coherence account: detail-focused cognitive style in autism spectrum disorders. Journal of autism and developmental disorders, 36(1), 5-25.
Cook, R., Brewer, R., Shah, P., & Bird, G. (2013). Alexithymia, not autism, predicts poor recognition of emotional facial expressions. Psychological Science, 24(5), 723-732.
Se exempelvis: Safren, S. A., Sprich, S., Mimiaga, M. J., Surman, C., Knouse, L., Groves, M., & Otto, M. W. (2010). Cognitive behavioral therapy vs relaxation with educational support for medication-treated adults with ADHD and persistent symptoms: a randomized controlled trial. Jama, 304(8), 875-880.
Grundläggande svårigheter rörande ffa:
-uppmärksamhet
-hyperaktivitet
-impulsivitet
Möte med miljö som ej förmår anpassa och kompensera för svårigheter via exempelvis strukturering, planering, organisering och hantering av distraherbarhet
Funktionsnedsättning
Upprepade erfarenheter av misslyckanden i centrala sammanhang i livet
Känsloreaktioner i form av skam, skuld, ilska, frustration, nedstämdhet, oro, ångest
Negativa tankar kring sig själv sina prestationer och framtiden
Full transcript