Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Vad äter din hud?

Om kemikalierna i din vardag.
by

Ila Nordman

on 7 April 2015

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Vad äter din hud?

Vad äter din hud?
Shampo
Balsam
Nagellack
Hudkräm
Smink
Tvål
Deodorant
Duschtvål
Hårfärg
Parfym
Solskydd
Hårstyling
Tandkräm
Din hud väger 4-5 kg och har en yta på nästan 2 m2.
Huden skyddar dig från bakterier, uttorkning och skadliga solstrålar, men har också en hög absorberingsförmåga
Den reglerar din värme, bildar D-vitamin och lagrar vatten och fett.
I huden sitter vårt känselsinne som registrerar beröring, tryck, smärta, vibration, kyla och värme,
Varje dag utsätts vi för tiotusentals kemikalier, varav forskarna bara har koll på ungefär 5%!
Varje dag bär en kvinna i medeltal 13 produkter, vilket ger 260 kemikalier. Använder hon parfym dubblas antalet till 520!
1/4 av dessa vet vi ännu inte effekterna av. Ännu mindre vet vi om effekterna då de blandas med varandra, den s.k. "Cocktail-effekten".
Vissa kemikalier är hormonliknande och lurar kroppen att de är t.ex. kvinnligt könshormon, andra är cancerframkallande eller starkt allergena.
Ca 12 miljoner djur testas i Europa om året.
Det är idag förbjudet att sälja djurtestad kosmetika inom EU.
Det är dock tillåtet att testa för allergi, cancer, giftighet och om produkten skadar foster eller reproduktionsförmågan.
Alternativen idag är forskning på odlade mänskliga celler, datormodeller och kemiska analysmetoder.
Produkterna kan ävern innehålla ämnen som kommer från djur, såsom:
kalvars och grisars bindväv, klövar, mular och brosk
fett från fårens talgkörtlar
fett som tas tillvara när minkar flås
tuppkamsextrakt, m.m.
En stor del av det vi sätter på våra kroppar hamnar slutligen i våra hav.
Reningverken tar hand om mycket saker, men kemikalierna är mycket svårare. De slinker genom och lagras sen i våra djur och i vår natur.
Att produkten är "biologiskt nedbrytbar" betyder inte att den är LÄTT att bryta ner!
Hur behandlar vi vår natur?
Hur behandlar vi våra djur?
Ditt viktigaste organ: huden
Miljölagstiftningen haltar, miljödata saknas för en massa kemikalier och forkarna känner väldigt lite till om kemikaliernas följder i våra hav - speciellt inte på lång sikt.
I Sverige sköljs ca 16000 ton kemikalie-cocktail ut i havet varje år och belastar miljön hårt.
Många konstiga saker händer:
Östersjöns sälar och strömmingar blir magrare.
Algblommningen ökar.
Snäckor och fiskar blir tvåkönade.
Havsbottnar och sjöfåglar dör.
Shampo består av:
Ca 90% vatten och negativt laddade tensider.
Tensiderna (t.ex. natriumlaurylsulfat/SLS) tvättar bort allt naturligt fett från hårbotten, därför tillsätts olja eller silikon.
Positivt laddade katjontensider
Ofta en skvätt glansmedel såsom silkesprotein eller fett
Avhärdare såsom EDTA som mjukar upp kalkrikt vatten. Det är bra om man bor i södra Sverige, men vi i Finland har inte det, så det är helt onödigt för oss!
UV-absorberare som skyddar mot blekning av den heta solens strålar sommartid
Konserveringsmedel
Förtjockningmedel
Färg
Parfym
Shampo är ofta basiskt, vilket gör att "fjällen" på hårstrået öppnas så det blir risigt och strävt och vi behöver då balsam för att fixa riset.
Balsamets viktigaste uppgifter:
Balsam slätar över hårstråets spretande "fjäll" efter shamponeringen.
Silikoner och oljor från balsamet lägger sig som ett lager över fjällen så håret känns lent igen tills nästa gång man tvättar håret.
Positiva katjontensider tar bort statisk elektricitet.
Så om man istället använder ett shampo med neutralt laddade tensider så behöver man inget balsam!
Mjäll
Gamla döda hudceller lossar hela tiden från vår hud, likaså hårbotten. Det märker vi knappt av, förrän det lossar för mycket.
Vår hud är (och ska vara) täckt av jästsvampar och personer med mjäll har lite mera jästsvampar i sin hårbotten.
Under puberteten ökar ofta fettproduktionen i huden och då kan mjäll uppstå.
Mjäll kan också bero på att man torkar ut hårbotten genom att tvätta för ofta, permanenta håret eller använda andra kemikalier som den inte gillar.
Mjäll kan också uppstå vid stress eller under kalla, torra vintrar.
15-20% av befolkningen har mjäll, men 40% TROR sig ha mjäll.
Det allra giftigaste mjällmedlet i shampon är zinkpyrition.
Zinkpyrition hindrar tillväxten av mikroorganismer. Därför brukade man använda det under båtbottnar för att hålla bort alger från båten, men detta förbjöds för enskilda konsumenter 2001.
När zinkpyrition kommer ut i haven skadar det fiskar och levande organismer. Man har också hittat höga halter i ytvattnet kring hamnar.
Zinkpyrition förhindrar alltså jästsvamparna i hårbotten att växa.
Zinkpyrition har förbjudits i krämer och smink och sånt som man lämnar kvar på huden, men inte i mjällshampo.
2003 släpptes det ut fem gånger mera zinkpyrition i våra hav från mjällshampon som från båtbottenfärger.
Bättre val:
Byt till ett mildare shampo och tvätta håret mera sällan.
Undvik stylande hårprodukter.
Inspireras av No Poo (No shampoo) och tvätta håret med bara vatten eller använd lite soda, honung, ägg eller äppelcidervinäger. Prova dig fram! (Håret kan behöva lite tid att vänja sig.)
Shampon med nässla, grönt te, krasse eller teatree och lavendel kan hjälpa mot mjäll.
Inpackning med naturell joghurt eller oljeinpckning närmast hårbotten kan också hjälpa.
Mera tips finns på morotsliv.blogspot.com.
Bättre val:
Istället för silikoner i balsamet kan du välja balsam med lättare nedbrytbara ämnen såsom jojoba- eller kokosolja.
Du kan också köra "balsammetoden" genom att skippa shampot och bara tvätta håret med balsam. Det är mildare mot ditt hår och din hårbotten.
Balsam innehåller nämligen svaga tensider som gör rent.
Enligt en dansk undersökning har 75% av kvinnorna och 18% av männen färgat sitt hår någon gång.
Forskare varnar hela tiden om de skadliga kemikalierna i hårfärgen, men nonchaleras av allmänheten.
I en forskningsrapport från Karolinska institutet innehöll 120 av 122 undersökta hårfäger starkt eller extremt allergiframkallande ämnen. Värst är de mörkbruna och svarta.
Oberoende om du färgar, bleker eller tonar är det i stort sett samma kemikalier som används.
Värst utsatta är våra stackars frisörer som löper fem-tio gånger högre risk att drabbas av bl.a. urinblåsecancer.
Bättre val:
Gilla din egen, naturliga hårfärg!
Om du ändå vill färga ditt hår:
Slingor är skonsammare än helfärgning då hårbotten skonas.
Gå till en ekofrissa som kan färga ditt hår skonsamt med örter och växter.
För hemmabruk finns örtfärger i din ekobutik. Leta efter märkena Logona och Sante.
Flytande tvål är egentligen rent kemiskt inte en riktig "tvål", utan den innehåller (precis som shampo) en syntetiskt framställd tensidblandning och vatten.
Tensiderna torkar ut, vilket gör att man måste tillsätta återfuktare.
I vatten trivs bakterier och då behöver man tillsätta konserveringmedel som kan vara miljöfarliga, allergiframkallande och hormonstörande.
Bättre val:
Fast tvål
Tvål är egentligen ett alkaliskt salt som är gjord på olja eller något fett, blandat med lut.
Undvik tvålar med syntetsika parfymer och färgämnen, EDTA, antibakteriella Triclosan eller BHT som gör att blommor ska hålla sig bra i tvålen.
Köp vegetabilisk tvålmassa i hobbyaffären smält ner och tillsätt doftoljor, kryddor, örter, honung, kaffe och sånt du gillar och gör egna tvålar. Även en perfekt gåva!
Där kring 50-talet blev vi plötsligt rädda för att lukta illa och idag använder 90% av alla kvinnor i 25 års åldern i Sverige (och antagligen även i Finland) deodorant eller liknande. Männen är nästan lika flitiga.
Äldre generationer använder mera sällan deodorant.
Deodorant tar bort lukt och antiperspirant hindrar svetten att få komma ur kroppen.
Svett luktar i sig inte illa (vi svettas minst 0,5 liter varje dag), men när den blandas med bakterier som börjar bryta ner vissa ämnen, då uppstår lukten.
Bättre val:
Rosenseriens deodorant är effektiv och skonsam och är baserad på aloe vera, grönt te och cellulosa.
Urtekrams deodorant har även den fått bra resultat i test.
Mineralsten eller alunsten kan köpas på ekobutiken.
Helt vanlig kallpressad kokosolja är underbar som deodorant.
En deodorant innehåller:
doftämnen eller parfymer
hormonstörande ftalater och parabener
bakteriedödande medel såsom giftiga triclosan eller silver
ämnen som binder lukt
allergiframkallande konserveringmedel
alkohol kan också användas som konserveringmedel, men eftersom det torkar ut tillsätter man återfuktande siloxaner
antiperspiranten innehåller även aluminiumföreningar som tränger in genom huden och som täpper till svettkörtlarna så effektivt att de kan inflammeras och ge klåda och eksem
Tandborstning är en vana vi sällan ruckar på.
Ca 1,7 miljoner liter koncentrerad tandkräm spottas ut i våra finska avlopp per år, alltså över tre deciliter per person.
I vår mun bor på varje kvadratmillimeter plack ca 200 miljoner bakterier.
Tandkrämen innehåller:
Slip- och polermedel som gnuggar bort beläggning.
Skummande tensider såsom SLS som torkar ut slemhinnorna och kan ge dig afte (smärtande blåsor i munnen).
Bakteriedödande triclosan!
Sötningmedel så att den ska smaka gott.
Fluor är inte bara nyttigt utan också giftigt. Det kan bidra till skelettcancer och påverka hjärnans utveckling i barndomen och därmed intelligensen, ge fläckiga missfärgade tänder och försvagad emalj.
Bättre val:
Naturlig tandkräm med aloe vera, krita eller soda (bikarbonat).
Undvik fluor, tensider och konserveringsmedel.
Weleda, Dr. Hauschka och Urtekram har bra tandkrämer.
Gelé, vax, skum och sprej är några av de produkter som hjälper oss få den önskade frisyren.
De innehåller mineraloljor, silikoner, siloxaner som gör håret spretigt, rufsigt eller glansigt.
År 2004 analyserade Naturskyddsföreningen 38 hårstylingprodukter och 37 av dem innehöll ämnen som är skadliga för hälsan eller för miljön.
Bland annat hittades filmbildningsmedel och tensider som kan lagras i djurs och våra kroppar, cancerframkallande UV-filter, starkt allergiframkallande konserveringsmedel som även är mycket giftigt om det kommer i våra vatten samt silikoner och siloxaner som kräver starka shampon för att kunna tvättas ur.
Sprej- och mousseflaskor innehåller dessutom oftast drivmedel av isobutan, butan, pentan och propan.
Bättre val:
Hårgelé är bättre än sprej och skum och man slipper dessutom andas in skadliga partiklar.
Bra alternativ är hårgelé av alger, hårskum med veteprotein och sprej med aloe vera och mineraler. Fråga i din ekobutik.
Gå till en bra frisör som kan ge dig en bra frisyr som inte kräver en massa styling.
Parfymer har funnits sedan 1300 f.Kr. och framställdes då av blomblad, örter, rökelser, oljor och växtavkok.
På 1900-talet började man framställa parfymer industriellt och naturliga doftämnen började spädas ut med syntetiska doftämnen och ftalater som tas upp i kroppen. De återfinns senare bl.a. i bröstmjölken!
Moderna parfymer är stabila får exakt likadan doft varje gång.
Ännu på 30-talet var 85% eteriska oljor, men idag innehåller en parfym vanligen 95% kemikalier från petroleumindustrin.
En parfym idag innehåller upp emot 500 kemikalier.
Väldigt många är allergiska eller överkänsliga mot parfymdofter idag och får andnöd och nysattacker av parfymdoften.
Bättre val:
Håll din doft neutral till vardags och spara dropparna till speciella tillfällen.
Tänk på din omgivning och använd sparsamt några få droppar.
Sätt parfym i ditt hår eller på dina kläder, inte direkt mot din hud, eftersom starkt koncentrerade eteriska oljor också kan vara allergiframkallande.
En del forskare menar att den ultimata förförelsedoften är vår egen kroppsdoft - den vi kämpar så för att dölja.
Vi behöver näring från solens strålar, men vårt solbadande går ofta till överdrift och hudcancersiffrorna stiger med ca 4% i året, trots att vi har över 600 produkter på marknaden.
Industrin menar att vi använder för lite solskyddskräm, men de säger också att den inte skyddar mot cancer utan mot att vi bränner oss.
Solskyddet innehåller giftiga, svårnedbrytbara ämnen som i sig är farliga mot oss, djuren och naturen.
Vi smörjer in oss och hoppar sen i havet och dit far solkrämen utan att passera reningsverket.
Kemikalierna kommer in genom huden, rensas i levern och åtminstone en del kissas så småningom ut i flera dagar efteråt. Barn som ännu inte har helt utvecklade levrar rekommenderas därför att skyddas fysikaliskt (med kläder).
Nanopartiklarna är så små att de lätt tränger in i huden och hur skadliga dessa är vet man ännu inte. Men det står ofta inte om produkten innhåller dessa!
Zinkoxid kan ge DNA-skador och är otroligt giftig för fiskarna. Den är förbjuden idag.
Solkrämer är också ofta fulla av mineraloljor, konserveringmedel och parfymer.
A-vitaminvarianten retinyl palminate kan skada DNA och orsaka tumörer om den utsätts för solljus.
Titandioxid är kanske det minst dåliga alternativet även om det i nanoform kan vara cancerframkallande.
Bättre val:
När du vistas i solen, låt skyddet byggas upp sakta, men säkert.
Korta stunder i solen behöver du också för att D-vitamin ska produceras.
Undvik solen mitt på dagen då den är som starkast.
Leta skugga och använd solhatt och långa klänningar eller tunna byxor.
Byt mot kokosolja som innehåller naturligt tiosol (solskydd 15) eller använd en naturlig och ekologisk produkt från ett certifierat naturkosmetikföretag.
Nu för tiden består hudkräm av vatten, olja och något som gör att de inte delar sig: ett emulgeringsmedel.
Dessutom tillsätts fuktighetsbevarande ämnen, vitaminer, konsistensmedel, parfymer och konserveringmedel.
Vårt flitiga duschande och tvättande har bidragit till att vi måste smörja in oss mer.
Huden är bra på att återfukta sig själv, men genom att använda hudkrämer kan huden faktiskt bli sämre på att återfukta sig.
Hudkrämer baserade på mineraloljor täpper dessutom till huden och är sämre än vegetabiliska oljor.
Bättre val:
Låt huden återfukta sig själv genom att inte smörja för ofta eller i onödan.
När den behöver extra fukt, smörj in dig med en kallpressad ekologisk och vegetabiliska olja, alltså vanlig matolja går bra.
Olivolja, rypsolja, jojobaolja eller kokosolja är alla bra och dem har man ofta hemma i köket.
Fler tips hittar du på morotsliv.blogspot.com.
Ansiktskrämer kan vara svårare att klara sig utan då man tvättat bort sminket.
Se till att du inte sätter parabener, PEG eller silikoner på ditt ansikte.
Du behöver inte ha olika krämer (t.ex. ögonkräm) för olika delar av ansiktet.
En nattkräm är fetare och mera näringsrik än en dagkräm. Dagkrämen är ofta mera skyddande.
I antirynkkrämen blandas i en massa grejer:
UV-filter som går in i huden och beter sig som könshormoner, kan ge allergier, hamna i modermjölken och förgifta vattendragen.
AHA-syror peelar (fräter) bort yttersta lagret döda hudceller. Detta gör huden mera känslig för att bränna sig i solen, vilket ger rynkor.
Lipider ska bevara fukt och vara stötdämpande, men har för stora molekyler och gör i praktiken ingen nytta alls.
Hyaluronsyra ska behålla fukten, men den kan inte heller gå in i huden och gör därför inte nytta den heller.
Vissa vitaminer kan tränga in i huden, andra inte.
E-vitamin gör att huden klarar solen längre. Den är en antioxidant, därför bryts den ner av syre och ljus.
A-vitaminsyra (som inte är detsamma som A-vitamin!) kan gå ner i huden och motverka rynkor man fått i solen. När man börjar använda en kräm med A-vitaminsyra kan huden börja rodna och fjälla och det är ju inte så trevligt.
C-vitamin fungerar bra i labbet, men inte i praktiken eftersom det är vattenlösligt. Liponsyra påminner om C-vitamin, men även av den kan ansiktet svullna och rodna.
Spermine är en antioxidant som finns i sädesvätska och öär både vatten- och fettlöslig och ska därför vara bra mot rynkor...
Bättre val mot rynkor:
Ät blåbär, jordgubbar, hallon, hjortron, kiwi, paprika, broccoli, fet fisk, tomat oc melon, solrosfrön, mandlar, nötter, olivolja, avokado, morötter spenat, äggula, sojamjölk och rödvin i små mängder.
Undvik socker, vitt mjöl och mättat fett.
Undvik även stress, rökning och sol.
Visste du att nagellacksrester ska sorteras som miljöfarlit avfall?
Det är lösningsmedlet (atylacetat och butylacetat) i nagellacket som är problemet; det som gör att lacket är flytande och som dunstar när lacket torkar.
Lösningmedlet är både vatten- och fettlösligt och kan ta sig upp till hjärnan så man blir snurrig om det andas in.
Toluen är ännu värre som desutom kan orsaka fosterskador. Det måste märkas som "hälsovådligt" i alla andra produkter förutom kosmetika.
Formaldehyd är ännu värre.
Ftalater gör att flaskan inte ska torka ut.
Överkänslighet mot nagellack visar sig sällan på naglarna utan oftare där man tar eller kliar på huden.
När nagellacket ska bort måste man ta till lösningmedel som aceton. Kasta inte bomullstussen i toaletten så det hamnar i avloppsvattnet!
Bättre val:
Använd nagellack endast vid speciella tillfällen.
Använd då vattenbaserat nagellack, t.ex. Suncoat.
Fungerar som vanligt, men man behöver hålla bort naglarna från vatten de två första timmarna.
Sen behöver man inget remover heller. Man bara skrapar bort det när man tröttnat.
Tyvärr slipper man inte undan akrylaterna, men det är ett bättre val iallafall.
Använd nagelpolerare som polerar dina naglar blanka och fina.
Nagelförlängning kan man också skaffa sig i en salong. Det finns lite olika alternativ:
Limma fast plastnaglar med ett snabblim.
Måla ett limskikt på nageln som man sen målar över med en gel som härdar till en konstgjord nagel.
Pensla på ett pulver och en lösning som sen slipas till en fin form.
Alla dessa innehåller härdplastkomponenter med bl.a. akrylater. Cyanoakrylat är en av de farligaste.
När akrylaten reagerar med proteinerna på huden uppstår en allergisk reaktion.
När den slipas kan dammet andas in och ge eksem och astma.
De stackars nagelskulptörernas handskar släpper dessutom igenom akrylaten och de vet ofta inte vad de arbetar med för gifter trots utbildning. Som bäst kartläggs nu de besvär de drabbas av.
I gammalt smink stortrivs baciller och risken är stor att det innehåller ämnen som idag är förbjudna.
Tyvärr brukar gammalt smink ha en tendens att samlas i våra badrumsskåp istället för att slängas bort.
Läppstift
Består av färgämnen, starka parfymer och silikoner.
Dessutom kan man hitta antioxidationsmedlet BHT och UV-filter.
En del "naturliga" läppstift innehåller bly som kan påverka fertiliteten och skada fostret.
Om man använder läppstift eller cerat dagligen har man slickat i sig ett helt läppstift på ett år.
Ögonsmink
Huden kring ögonen är extra känslig.
Även mascaran är parfymerad och parfymerna och konserveringmedlen är stora bovar i allergidramat.
I mascara kan även finnas kvicksilver.
I en finsk undersökning år 2000 hittade man spår av arsenik, nickel, krom och kobolt i ögonskugga.
De starkt allergiframkallande och omdebatterade azofärgerna (som kan hittas i godis) finner man även i smink. Har man blivit allergisk mot PPD i hårfärger reagerar man även på dessa.
25 av de av EU tillåtna färgämnena kan gå in i kroppen, skada levern och sönderdelas till ett giftigt anilin.
I mycket smink (foundation, mascara, ögonskugga, m.m.) finns också silikoner och siloxaner för att de ska sitta extra bra.
Mineralsmink och puder
Många puder består av nylonpuder, alltså små plastpartiklar.
Mineralsmink ska vara fri från kemikalier, parfym, silikon och konserveringsmedel. Istället innehåller de mineraler som titandioxid, järnoxid, vismutkloridoxid, m.fl.
Man har trots detta i undersökningar även hittat mineralpuder med talk, silikon och konserveringsmedel.
Reningsverkens slam är näringsrikt och används gärna i jordbruket, men då får där inte finnas för mycket föroreningar. Man tror att mineralsminken bidragit till att halten av tungmetallen vismut har tredubblats på 10 år. Man har dock börjat göra vismutfria produkter.
Bättre val:
Rensa i röran och släng gammalt smink och smink med skadligt innehåll.
Köp skonsammare smink i din ekobutik.
En bra rouge kan du göra själv genom att mixa kakaopulver eller kanel med pudersocker till önskad nyans.
Rouge av rödbeta ger en rosare nyans.
Björnbär med lite spirulinapulver blir en bra mascara.
Rödbeta eller björnbär ger läpparna en vacker färg.
Läs det finstilta och undvik:
Zinkpyrition: zink pyrithione
Cocoamin DEA och bronopol tillsammans bildar nitrosamin: DEA, TEA, 2-bromo-2nitropropane-1,3 dial, m.fl. (cancerframkallande)
Akrylamid: polyacrylamide (kan ge nervskador och cancer)
Akrylat: acrylates (cancerframkallande och reproduktionstoxiska)
PEG och PPG (cancerframkallande och reproduktions- och utvecklingsstörande)
EDTA och tungmetaller (miljöproblem)
Ftalaterna: DEHP, DBP, BBP, DEP, DINP, DIDP, DNOP (beteendestörningar och hormonella bekymmer för främst pojkfoster)
Nanopartiklar: de står inte i innehållsförteckningen! (påminner om asbest, hjärt- kärlsjukdomar, påverkar immunsystemet - en tickande bomb!)
Hydrokinon: hydroqinon (bleker hud och är hudcancerframkallande)
Aromatiska aminer: 4-amino-2-hydroxitoluen, p-aminofenol, 2,5-diaminotoluen, 2-notro-1,4-fenylendiamin, p-phenylenediamine, m.fl. (allergier och urinblåsecancer)
Resorcinol (kromosomskadande, cancerpåskyndande, allergiframkallande, hormonstörande)
Bättre val:
Rannsaka ditt badrumsskåp och din kemikalieanvändning.
Köp aldrig en produkt som saknar innehållsförteckning!
Köp dina produkter från en ekobutik där personalen kan ge dig goda råd.
Använd shampon med milda tensider eller kör No Poo.
Färga håret med örter eller inte alls.
Välj bra oljor och fett:
Animaliskt fett: talg, lanolin, bivax: cera alba, cera flava
Vegetabiliskt fett (matoljor): solrosolja, olivolja, avokadoolja, mandelolja, sesamolja, m.fl.
Eteriska oljor från växter.

Fler tips finns på
morotsliv.blogspot.com
Triclosan: (cancerframkallande, hormonstörande och mycket giftig för vattenlevande organismer)
Triclocarban (allergi- och cancerframkallande, fertilitetsproblem, mycket svårnedbrytbar)
Silver (mycket giftig för vattenlevande organismer, samlas i slam och kommer ut på våra åkrar där mat odlas, bakterier kan bli immuna mot antibiotika)
Bronopol: 2-bromo-2-nitropropane-1,3-diol (cancerframkallande, hälsoskadligt, miljöfarligt och mycket giftig för vattenlevande organismer)
BHT BHA (mycket hälsoskadliga och miljöfarliga, hormonstörande, misstänks vara cancerframkallande)
Parfymer
Tensider: natriumlaurylsulfat/SLS, SLES, certimoniumsalter, nonylfenol/nonoxynol (giftig och förbjuden), cocoamide DEA (miljöfarlig och mycket giftig för vattenlevande organismer), cocamidoprpyl betain (lite mildare), sockertensider/-glucoside, (mildare), acylglutamater (mildare), amaranttensid och tvättnötter (mildaste tensiderna).
morotsliv.blogspot.com
Mineraloljor: vaselin, paraffin, paraffinum liquidum, petrolatum, petroleum, ozokerit (framkallar automimmuna sjukdomar som MS och reumatism, ledsjukdomar, tränger inte in i huden utan täpper till porerna, energikrävande och miljöbelastande)
Silikoner: -methicone, -methiconol, polysilicone, m.fl. (miljöbelastande och omvandlas efter en tid till siloxaner)
Siloxaner: -siloxane (cancerframkallande, lagras i fettvävnaderna, mycket svårnedbrytbar och giftig för vattenlevande organismer)
Parabener: propyl- och butylparaben (cancerframkallande, hormonstörande) ethyl.- och methylparaben undersöks ännu
Phenoxyethanol (irriterande, eksemframkallande, påverkar centrala nervsystemet och kan leda till kräkningar och diarré)
Metyldibromo glutaronitril: MDBGN (förbjudet idag!)
Kathon: GG, MCI/MI, -zolin (allergiframkallande och mycket giftig för vattenlevande organismer)
Formaldehyd: dihydroxuacetone diazolidonyl urea, imidazolidinyl urea, quaternium 15, DMDM hydantoin, methenamine, hydroxymethyl glycinate och benzylhemiformal (giftigt att andas in och cancerframkallande)
Gå in på
Morotsliv
och få inspiration i hur
du
kan göra enkla ändringar i din vardag för ett enklare och hållbarare liv!
Källor:
Johansson, Katarina, (2011), "Badskumt - gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg".
Johansson, Birgitta, (2006), Giftfri miljö - utopi eller verklig chans?
Naturskyddsföreningen: http://www.naturskyddsforeningen.se/
Shenet: http://www.shenet.se/
Full transcript