Loading presentation...
Prezi is an interactive zooming presentation

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Språkhistoria (Svenska 3)

No description
by

Frida Persson

on 25 January 2017

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Språkhistoria (Svenska 3)

Språkets utveckling
Homo sapiens
Homo erectus
Grrmffp
”Nu” + ”jag” + ”hungrig
Homo Erectus-människan, använde endast enklare uttryck (mer läten än ett språk)
Homo Sapiens [Sapiens]
Mer sofistikerad/avancerad ”människoras”.
Levde som nomader – man levde där det fanns ”mat” och man flyttade omkring ofta.
Ett mer avancerat talspråk!
Detta medförde också att språket utvecklades från ”läten” till ”ord”.
Orden sattes sedan ihop till meningar.
Om talet:
Talspråket kom först – så länge människan funnits på jorden har vi haft behov av att kommunicera.

I början behövde vi inte prata och uttrycka oss på samma sätt som vi gör idag
Skriftspråket utvecklas
Skriftspråkets historia är omfattande. Man började med olika typer av grottmålningar , de äldsta fynden 35000 år gamla.
Bilden är från Lascaux-grottan och är ca 18000 år gammal
Äldsta skriftfynd cirka 3500 f.Kr. (Mesopotamien, nuvarande Iran & Irak)
Runt 3000 f.Kr utvecklades hieroglyferna av egypterna.
En bild säger mer än 1000 ord?
En bild räcker inte till att förmedla allt vi vill säga! I takt med att samhällen utvecklas blir också människans behov att kommunicera mer avancerad: perspektiv, analyser, påståenden m.m.
Alfabetet
Bokstäver representerar ljud.
Mycket smidigare, går att konstruera och uttrycka på oändligt många fler sätt jämfört med en bild.
Grekiska alfabetet
– det första alfabetet med vokaler och konsonanter. Uppfanns omkring 1000 f.Kr.
Och så kom vårt alfabet… eller?
Latinska alfabetet
(som vårt alfabet bygger på!) var en ändring av det grekiska och kom runt 750 f.Kr.

Latinska alfabetet spred sig via romarriket och kristendomen som blev allt mer ”accepterad” runt om. I princip hela Västeuropa använder det idag.

Tänk t.ex. på matematik där bokstäverna:
M= 1000, C=100, X= 10, V= 5
Språkens samhörighet
Språken hör ihop mer än du tror…
Hur hänger det ihop då?
Svenska tillhör den germanska språkstammen.
Det betyder att andra språk som tillhör samma stam (t.ex. norska, isländska och engelska) kommer att ha liknande ord eftersom vi ingår i samma familj.

”Moder”.
På tyska Mutter.
På engelska Mother.
På norska moder.
Hur spreds språken?
De flesta språk idag som talas i Europa är tillhör indoeuropeiska.
Man tror att indoeuropeiskans ”ursprungsplats” är nuvarande Turkiet.
Anledningen till att språken utvecklats och spridits är enligt forskning väldigt enkel och logisk:
JORDBRUKET
Så här ser det ut alltså ut:
Jordbrukets funktion
Människan förr levde mer som
nomader
gör. Det betyder att man slog sig ner på en plats och började bruka jorden.
Människor tvingades efter ett tag
flytta
(pga. dålig jord) eller att familjen blev för ”stor”. Därför flyttade folk i
olika riktningar från ”Turkiet”
På detta sättet
följde språket med
, men fick vissa
förändringar
beroende på miljö/kultur/påverkan från andra människor.
Det ökade behovet av jordbruk och att ”försörja sin familj” är alltså anledningen till många av dagens olika språk och dess utbredning.
Från urnordiska till "chattspråk?"
200
800
1225
1526
1900
2017
Urgermanska
Urnordiska (nordgermanska)

200 e.kr-800e.kr (Vikingatiden börjar)
Runsvenska 800-1225 Vikingatid
Fornsvenska(1225-1526)
Medeltiden

Äldre Nysvenska 1526-1732
Gustav vasas tid (stormaktstiden)

Nusvenska
???
Det svenska språkets historia går alltså från indoeuropeiska – urgermanska – nordgermanska (urnordiska) – svenska.
Germanerna
var den folkgrupp som dominerade Västeuropa vid tiden för romarrikets fall på
400-talet e.kr
.
Germanfolkets gemensamma språk – urgermanskan – känner vi dåligt till.

Urgermanska
pratas i samtliga av nordens länder.
En ”svensk” pratade alltså samma språk som en dansk eller islänning!

Vi pratade ett och samma språk fram till ca
800-talet e.kr
.


Gallehushornet
Ett berömt fyndexempel från denna tid är
Gallehushornet
; ett dryckeshorn i guld. Hornet hittades på en åker i byn Gallhus på södra Jylland i
Danmark
år
1734
. Det daterades till
slutet av 400-talet.
Jag Lägäst från Holt (eller, Holtes son) gjorde (eller, lät göra) hornet.
Ek hlewagastiR holtijaR horna tawido


Urnordiskan hade dock ett runalfabet.
Urnordiskans runalfabet hade 24 tecken och varje runa hade ett namn som började med det ljud som runan stod för. Ansur=gud, Jara=år osv.
Det finns mycket få, ca 200 runskrifter från den urnordiska tiden.
Inristningar på stenar, berghällar och amuletter. Även trä, men dessa finns inte bevarade.
Ett argt meddelande finns dock kvar från en kvinna som säger att hennes man omgående ska komma hem ifrån ”krogen”.
Runorna ristades vertikalt (uppifrån och ner) därför att det var lättast, följde träfibrernas riktning.






I samband med detta kommer också ett ”förenklat runsystem”
16 tecken istället för 24.

Samma tecken för flera ljud= svårt att tyda. Se runraden!

Fortfarande är forskarna förbryllade över detta – varför förenklades runalfabetet?
Det nya systemet går att dela upp
i två olika typer:

Normalrunorna
– är det vi oftast ser
på t.ex. resta stenar och andra ”kända monument”

Kortkvistrunor
– var något som man använde när meddelandet
var mer brådskande. Då inskriptionen skulle gå fort – likt dagens sms 
Tack vare inskrifterna på runstenar vet vi en del om det språk som talades i Sverige under vikinatiden.

I Sverige finns det ca 3000 runinskrifter från denna tid, främst i Uppland, Södermanland, Västergötland och Östergötland. De flesta stenarna kan dateras till 950-1100.

De flesta av runinskrifterna är minnesstenar som är resta för folk som dött, vikingafärder, ny tid randas i och med kristendomen.
Under denna tid utvecklas runsvenskan på detta vis:
Omljud
Synkope
= obetonade vokaler faller bort
fiskaR > fiskr > fisk
horna > horn
gastiR > gastR > gäst
(i och R föll bort)
A blev Ä (jmf lasian – læsa)
O blev Ö (jmf domian – døma)
U blev Y (jmf knutian – knyta)
Diftonger

En diftong är när två vokaler är efter varandra:

Stein > Sten
Auga > Öga
Eyra > Öra

(Dagens gotländska och pitemålet innehåller fortfarande diftonger!)
Från runor till latin (från vikingatid till medeltid)

Sverige kristnades och då ersattes runorna av det latinska alfabetet som vi än idag använder.

De äldsta skrifterna vi har från denna tid är lagtexter (Landskapslagarna och Magnus Erikssons landslag och statslag).

Magnus Erikssons landslag (1300-talet)
Magnus Eriksson oroade sig över tyskans inflytande
- stiftade därför en regel om att endast hälften av alla rådmän fick vara tyskar.

Vår äldsta text på svenska med latinska bokstäver =
Äldre västgötalagen
1225 (därför ny epok i språket)
Tyskan
På 1400-talet var den tyska invandringen stor pga Hansan. Tyska hantverkare flyttade till Sverige och därför har vi fått
många
tyska låneord från denna period, främst inom handel, hantverk och bergsbruk

T.ex. borgmästare,
stad, köpmän, snickare, fru, skräddare, fogde, mynt, betala, straff, skomakare, men, bli, måste, ammunition, gevär

Tyskans prefix: be-, an- (ex: betala, anfalla)
Tyskans suffix: -het, -bar (ex: trohet, uppenbar)

Tyskan ligger språkligt sett nära vårt språk = enkelt att ”anpassa” och översätta från.





 
* 1500-talet = Sverige starkt;
1.
Frigörelse från Hansan och unionen med Danmark.
2.

Reformationen
under 1520-talet.
3.
Gustav Vasa tar över makten och gör Sverige stort;

A.
Han översätter
Nya testamentet
från latin till svenska
år 1526
. Olaus Petri hjälper till..
B.
Predikningar på svenska.
C.
Utnyttjar boktryckarkonsten som kommit till Sverige och översätter bibeln till svenska i 2000 exemplar =
Gustav Vasas bibel 1541.

* Syfte = religiöst och att ena landet.

GvB översättning står sig långt fram i tiden (ända till 1917 i princip)
Under denna tid finns en stor medvetenhet om att hålla svenska ”svenskt”. Man talar om språkrensning och språkvårdande redan på denna tid.
Språkvård
”Jag känner en Fru, som aldeles skiämmer bort (fördärvar) sin Dotter. (Dock, min Läsare, wi känna wäl mer än En). Stackars Flicka, det giör mig ondt om henne, ty hon är af Naturen så Täck, så Liuflig, så Snäll och så Hurtig (så duktig och så välartad). […]

Men Modren förstår sig intet på naturlig Skiönhet; Utan wanskapar henne med Smink och Franska Flugor, ja så främmande tilsatzer, Fläckar och Twång (onaturligheter) har jag sedt på den arma Flickan, at jag intet wet om de äro Graeska, Romerska eller Tyska.”
(Citerad ur Gösta Åberg, s 293)
Många stora författare från fornsvenskans dagar fram till nusvenskan (1900-talet) har aktivt arbetat för att använda svenska ord.
Franskans dominans
Parallellt (eller konstigt nog) med språkrensning/språkvården som skedde så kommer franska språket att påverka och influera svenska språket.

Franskan blev lite av ett
statusspråk
i Sverige under 1600-1800-talet. Framförallt berodde detta på att adeln (de rika) hade bra relationer med franska kungar och andra adliga.


Teaterord
: aktör/aktris, debut, loge, maskerad, replik, regissör, scen
Musik
: konsert, uvertyr
Konst
: byst, gravyr, mosaik, perspektiv
Litteratur
: ballad, dramatik, epik, idyll, roman, rytm
Arkitektur
: alkov, byrå, garderob, trottoar
Kläder och stil:
flanell, kalsonger, paraply, uniform, väst, frisyr, frisör, papiljott
Mat
: filé, färs, omelett, pralin, puré

Notera att de franska ord vi fått handlar mycket om ”underhållning” jämfört med tyskans ord.
Franska ord
Rättstavning
Rättstavning?
Gustav III (1746-1792, kung 1771-1792) var förtjust i det franska språket, men såg samtidigt värdet av att ha få lite mer ”ordning och fason” på svenska språket och framför allt hur man skrev…

Exempel från år 1525 var att ordet mig skrevs på sex olika sätt:
mig, migh, mik, mic, mich, mech.
Gustav III hade sett att i Frankrike fanns en akademi som sysslade med skriva ned regler för franska språket, dvs. Franska Akademin.

Han grundade därför Svenska Akademin (1786) som skulle ge ut normerande böcker – dvs hur man skulle skriva – regler för stavning och grammatik.

” arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet”

Stavningen av franska låneord försvagades;

Adieu
blev adjö
banque
blev bank
cousin
blev kusin


Rättstavning!
Afhandling om
svenska stafsättet
Carl Gustav Leopold
Blev viktig för Svenska Akademin och för ”stavningsläran”

Han skriver år 1801 Afhandling om svenska stafsättet. Via denna skrift kom de första tydliga riktlinjerna ut för vad som gällde i skriftspråket.
Det är Carls förtjänst att vi idag skriver t.ex. biljett, butelj, familj, fåtölj, byrå, balans (och inte billet, bouteille osv)

Dubbelskrivning av konsonanter för att visa att vokalljudet ska vara kort:
hinna, kamma, damm, lamm (för att det inte ska förväxlas med dam, lam osv)
Carls bok står sig fram till 1906.
1906 bestäms ytterligare stavningsreformer:
dt > t-ljud (t eller tt),
f, fv och hv > v-ljud skulle bli v. 
Under 1900-talets början försvinner också de sista
skillnaderna mellan talat och skrivet språk.
Tidigare hade man skrivit:
Vi äro, De sprungo
men i talat språk sagt ”Vi är, De springer”
 
Nu försvann dessa pluraländelser på verben och man skrev och sa samma sak:
Vi är, De springer osv.

Tidningars telegrambyrå (TT) var bland de första som under 1900-talets början
slopade ändelserna. Fler tidningar följde efter. Sen kom också regeringen och
skolan att anpassa sig allt mer. Runt 1940-talet var debatten mer eller mindre ”över”.
Många lärare och språkvårdare var förbannade. Man ansåg att en dimension/ytterligare nyans av svenska språket nu skulle försvinna och många sa rakt ut att dagens ungdomar skulle bli mer ouppfostrade och slarvigare rent allmänt. 

”en rät linje från slarv med språkformerna till slarv i största allmänhet, med uppstudsighet, brottslighet, sexuell vanartighet, oönskade barn och allt möjligt annat ont i förlängningen” (Gösta Åberg, s 299.)
Under tidigt 1800-tal tar engelskan över och står sig fram till idag! Tidigt får vi t.ex. dessa ord:

Handel & Arbete: bojkott, import, export, jobb, strejk
Sport: golf, bandy, hockey, match, rekord, tennis.
Övriga ord: cykel, lokomotiv (dagens tåg), tunnel, detektiv, snobb, smart, turist

Vad kan vi lära av dessa ord?
Språkfamilj/Språkträd/Språkstam
Språkfamilj kallas en grupp språk som är genetiskt besläktade, det vill säga som har utvecklats ifrån ett äldre, gemensamt språkstadium. Ett sådant språk utgör språkfamiljens urspråk.

Språkfamilj/Språkträd/Språkstam

Språkfamilj kallas en grupp språk som är genetiskt besläktade, det vill säga som har utvecklats ifrån ett äldre, gemensamt språkstadium. Ett sådant språk utgör språkfamiljens urspråk.
Språkfamilj/språkträd/språkstam
Indoeuropeiska --> Europeiska --> Germanska språk --> Nordgermanska språk --> Svenska
Stora
förändringar
500-800 e.kr = norden avlägsnar sig från de övriga germanska språken och vi får
nordgermanskan
/
urnordiskan
.
Urnordiskan är det äldsta nordiska språk forskarna känner till.
Urnordiskan talades i hela norden (utom Finland).
Före urnordiskan inte hittat ett enda skrivet ord. Fanns bildstenar och hällristningar.
Det äldre runalfabetet (24 tecken)
Varför talar vi olika språk?

Hur uppstod de olika språken?

Hur kan det komma sig att vi förstår norska och danska relativt bra, men absolut inte finska?

Varför förändras språk?

Hur får vi kunskap om språken (skriftspråk och talspråk)

Varför studeras språk?

• Påverkan utifrån (ord, ändelser, meningsbyggnad, nyord, låneord)
• Sociala faktorer (från jordbruks- till industrisamhälle, till…)
• Analogibildning – liten grupp med ord med avvikande böjning börjar böjas på samma sätt som större grupper. (sam à simmade)
• Assimilation – ljud i kombination som är svåra uttala
• Ex. hafn àhamn, lambà lamm (stadshotell, pannkaka?)
• Åtskiljande geografiskt – förflyttning
• Uttalslättnader
• Språkreformer

• Texter i närbeliggande språk samt svenska texter
• Dialekter kan bevara gamla drag
• Namn – främst ortnamn. Eftersom de oftast är mycket gamla och har bevarats så. De förändras inte på samma sätt, just för att de är namn.
• Genom texter ges även info om talet pga uttal (rim) och stavning.

Språkhistoria
Varför läsa språkhistoria?
Språkhistoria = äldre, förgångna tider?= studerar hur språket en gång har sett ut? = fel!

Detta innebär i så fall att språket vi använder idag inte förändras. Språk som används är alltid utsatt för förändring. Vi lever mitt i språkhistorien!

Synen på språklig förändring är ofta negativ. Vårt språk är bäst! Förändra det inte!

Men om man vet hur det svenska språket har sett ut genom tiderna och vilka förändringar som skett, kan man också få ett nytt förhållningssätt till det språk man har om kring sig idag och istället tänkta positivt om nya språkförändringar.

-historien om språkförändringar
Svenska 3 – Språkhistoria

Centralt innehåll
Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
• Det svenska språkets ursprung, historiska utveckling och släktskapsförhållanden.
Språkförändring.

Kunskapskrav

Betyget E
Eleven kan översiktligt redogöra för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling.

Betyget C
Eleven kan utförligt redogöra för några aspekter av det svenska språkets släktskaps-förhållanden och historiska utveckling.

Betyget A
Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling. Dessutom kan eleven dra relevanta generella slutsatser om språkförändring.


PROV
vecka ?
Omkring 800-talet delas urnordiska upp i flera språk. Det betyder att under runsvenskan sker en språksplittring i Norden och svenskan blir självständigt efter omkring år 800.
=madher (man)
R=tonande ljud som formas med tungan mot gommen
r=vanligt r-ljud
u=u/o/y/ö
i=i/e
a=a/ä
k=k/g
t=t/d
th=thing
Hlewagastir - Lägäst
Horna - Horn
Konung - Kung
Penningar - Pengar

Brytning
= kort e blir två ljud
Ek - iak - iag - jag
herta-hjärta e=jä
Därför har vi tand-tänder, natt-nätter, fot-fötter
Språk

Språket börjar likna vårt (kan känna igen vissa ord från texterna) t.ex. dräper, bonde, man m.fl.
Rytmiskt språk med berättande karaktär
Alliteration
= bokstavsrim t.ex.
bättre börda man bär ej på vägen, än mycket mannavett.
Skrift
Skrev på pergament med bläck och fjäder. 1300-talet kom pappret från Tyskland. 1500-talet - började tillverka eget.

Skrifterna var handskrifter, avskrifter av originaltexter.
Munkarna dikterade och skrev av lite som de ville.
Många religiösa verk översattes från latin till svenska.

1445 Gutenbergs boktryckarkonst = böcker mer tillgängliga för folket. Men böckerna var fortfarande en lyx. Kyrkans folk kunde läsa. Valigt folk fick högläsning.
Fornsvenska - typiska drag
* Många böjningar av verb

Iak aer Vi aerum Pu aest
jag är vi är du är

I aerin han/hon aer Pe aeru
ni är han/hon är de är
* Rikt på böjningsändelser. Spår finns kvar i dagens svenska:
Man ur huse, av ondo, i ljusan låga, i högan sky
* Genitiv-s efter till:
till skogs, till sängs, till havs
Språkförändringar, i slutet av fornsvenskan

A) Tyska låneord

B) Latinska låneord; ängel, brev, skriva, skola, biskop, kyrka, präst, mur, källare

C) Nya syften med skriftspråket: religiös litteratur (Birgittas uppenbarelser), skönlitteratur på vers, juridiska handlingar, rättviseprotokoll, privatbrev..

D) Uttal ändras: långt a blir långt å bat=båt

E) Dialektskillnader uppstår

F) Dagens böjningssytem införs

G) Diftonger till monoftonger (stein=sten)
Typiska drag:

1) Runsvenskan talades hela Norden och svenskan var bara en dialekt.
2) Läspljud
3) Diftonger
Bibelsvenska
Gustav Vasas bibel översattes till svenska.
Men ett ålderdomligt, högtidligt språk =
bibelsvenska.

Bibeln blev i särklass den viktigaste och mest spridda boken och fick ett mycket stort inflytande på det svenska språket.

*
Konsekvent stavning
;
- ck istället för kk
- å,ä,ö fick sina moderna bokstavsformer
- the-ljudet som funnits tidigare blir numera t/th i början av ordet och dh inne i ord eller i slutet.
- Dubbelteckning av lång vokal och konsonant hat hatt

Allt för att undvika att likna danskan.
Uppkomst av nya ljud;
1. Sje-ljudet s-k-j-u-t-a skjuta
2. Hårt k-ljud blir mjukt k-y-r-k-a kyrka
3. Man slutade uttala konsonanter i ord som
(h)järna (d)jur (h)varför (l)juga
= såsmåningom - skäl/själ, kära/tjära, jord/gjord
Georg Stiernhelm

Vår första svenska författare!

Han ansåg att svenskan var lika bra (bättre) som franskan och försökte med alla medel stå emot den tidens (1600-talet) starka inflytande.

Han ansåg att adeln hade förslappats.

Hans dikt
"Hercules"
(1658) handlar om fru lusta och fru dygd. Den är skriven på
hexameter
på svenska med gamla fornnordiska ord som
arla
,
tryta
och
vän
och
dialektala ord
.
Sverige hämtade också hem en fransk kung, Jean Baptiste Bernadotte (och än idag bär kungligheterna alltså spår av detta)

Franskan kom till Sverige genom samhällets övre klassser och har således koncetnrerat sig till sådant som var utmärkande för dessa samhällsklassers liv. Kläder, möbler, smink...

Ville man vara riktigt förnäm skulle man tala varannat ord svenska och varannat ord franska.
1732
Yngre nysvenska 1732-1900

1700-talets början - läskunnigheten ökar starkt i Sverige, främst bland borgarna;

* Tidningar och böcker börjar tryckas.
* Ny kyrkolag = prästerna ansvarar för att barnen lär sig läsa.





1732 Tidskriften
Then swänska argus
(Argus = grekisk gudasaga med en jätte med hundra ögon, vilka aldrig sov samtidigt =
det vakande ögat
)

Olof von Dalin - redaktör.

Ledigt språk och innehåll = skiljer sig från bibelsvenskan = NY PERIOD...

* Mer talspråkigt och lättformigt.
* Ny mer vardaglig stil.

Dalin ville försvara det svenska språket mot främmande språks inverkan, ff.a. franskan.

- Införde kortare versioner av
hafva, blifwa
och
taga
.
- Undvek låneord så långt det gick.
Full transcript