Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Svensk språkhistoria

No description
by

sandra fara

on 14 April 2016

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Svensk språkhistoria

Språkhistoria
(Innan det vi kallar svenska fanns)

Ursprung och släktskap
Ursprung och släktskap, forskarnas teori
Urnordiska 200-800
Sammanfattning
Ett, två,tre
Ein, zwei, drei
Un, deux, trois
[Ennas],[thio], [tris]
[Adin], [dva], [tri]
Kan du identifiera språken?
Svenska
Tyska
Franska
Grekiska
Ryska

Indoeuropéer
Hur hänger det ihop?
För ca 5000 år sedan var det indoeuropeiska folket tvungna att bryta upp från sina hemtrakter.
Deras språk splittrades när folket vandrade åt olika håll.
Det uppstod olika dialekter vilka efter hand blev olika språk som spred över ett jättestort geografiskt område (från västra Europa ända till Indien).
Ett av dessa språk nådde för mer än 2000 år sedan norra Europa, där det talades av de germanska stammarna. Urgermanska kallas språket av forskarna.
Från urgermanskan utvecklades efter hand
nya dialekter och språk, bland annat engelskan,
tyskan och urnordiskan som talades av de första
vikingarna.


De allra flesta språken i Europa hör till denna språkfamilj, språkfamiljen är den största i världen.
Ända fram till 1700-talet var det bibelns berättelse om varför vi har olika språk som dominerade.
Stamspråksmodellen presenterades först 1861 av den tyske språkforskaren August Schleicher.
Finska är ett exempel på språk som inte ingår i den indoeuropeiska språkfamiljen, svenskan kan alltså sägas ha ett närmare släktskap med indiska språk än vad det har med språket som talas i grannlandet Finland.
Forskarna vet mycket lite om hur urnordiskan skrevs och ännu mindre om hur den talades. Det historiska källmaterialet är magert.
Allt som finns är ca 200 korta runskrifter varav 50 påträffas inom Sveriges nuvarande gränser.
Den urnordiska runraden hade 24 tecken, den avlånga och lodräta formen på runorna beror på det hårda underlaget som runorna ristades i (sten, trä och ben).
Runa betyder hemlighet, varje runtecken har sitt eget namn, tecknet för U heter till exempel ”uruz” vilket i sin tur betyder uroxe på urgermanska.
Runologerna är oense om hur gammal runskriften är och varifrån den kommer.
En teori är att tecknen utvecklades under de första århundradena efter Kristus från en sydeuropeisk skrift, kanske den latinska.
Men något som motsäger den teorin är att de äldsta runskrifterna hittas i Norden och inte i södra Europa, och även det faktum att skillnaderna mellan runskrift och det latinska alfabetet är så stora.
Den urnordiska runraden, Futhark
Urnordiska, vad vet man egentligen om språket under den här tiden?
Något som forskarna vet med säkerhet är att ljudsystemet genomgick stora förändringar under den urnordiska tiden.
Den viktigaste förändringen är det så kallade i-omljudet som har satt spår i alla germanska språk.
I ord med i-ljud i ändelsen fick den betonade vokalen ett främre uttal.
A blev ä
O blev ö
U blev y
Därefter förändrades betoning som att många obetonade vokaler föll bort:

Ett exempel är ordet
gastiR
som först blev
gästiR,
och sedan genom vokalbortfall
gästR.

Så småningom försvann också det avslutande r-ljudet som uttals med tungan mot gommen och vi fick ordet gäst.
I-omljudet är den historiska bakgrunden till vokalväxlingen i germanska språk i böjningsformer som t.ex. man/män, ung/yngre,
Skåängstenen utanför Trosa i Södermanland. Stenen har använts två gånger som minnessten, runraden i mitten är urnordisk och ristades troligtvis på 500-talet, medan ormslingan har tillkommit ca 500 år senare på vikingatiden.
Vad skrevs på runstenarna?
Nästan alla stenar som restes under vikingatiden har samma grundinnehåll:
Runstenarna restes av släktingar till minne av någon som just hade dött. Först får vi veta vem eller vilka som lät resa stenen.
Därefter står namnet på den som dött, till exempel ”Sven”.
Slutligen får vi veta hur den som dött var släkt med dem som låtit resa stenen. Vanligast är det att det står ”sin far”, ”sin bror” eller ”sin son”. Ibland avslutas också texten med en bön.
En del runstenars texter är längre. De kan då berätta om resor som den döde varit ute på, till Grekland eller England till exempel.
Källa: Riksantikvariatämbetet/www.raa.se


Runsvenska 800 - 1225
Den yngre runraden
Åren kring 800 ersattes det äldre runalfabetet av den yngre runraden som endast hade 16 tecke.
Anledning tros vara att språket hade genomgått stora ljudförändringar, ljud hade fallit bort och nya tillkommit som till exempel y, ä, och ö.
Den nya runraden kan sägas ha varit mer praktisk för den som skev än för den som skulle läsa runorna.
Övergången till den yngre runraden skedde samtidigt likt en skriftreform vilket kan ses som ett tecken på att runristarna hade någon form av samarbete.
Runor uppfattades som magiska och som en gåva från gudarna. Konsten att skriva runor gick i arv i hövdingfamiljerna.
Runsvenska
Ljudförändring under den runsvenska perioden
En viktig ljudförändring som sker under runsvensk tid är att diftongerna (*dubbelt vokalljud) au och ai båda utvecklades till ö, och ai blev e.
Denna förändring slog inte igenom i hela det svenska språkområdet, och därför lever de urnordiska diftongerna kvar i bland annat gotländskan.
Auga = öga på gotländska, bain= ben på gotländska. Sådana språkdrag som bevarats från fornspråket kallas arkaismer.
Arvord
Det runsvenska ordförrådet bestod till största delen av arvord, ord som har funnits i svenskan sedan urminnes tider, och som har nordiska, germanska eller indoeuropeiska rötter.
Exempel på arvord: Måne, fader och äta
Ett antal latinska lånord kom in i språket redan under den här tiden via handelskontakt som, ett exempel är marknad.
Populära egennamn under den runsvenska tiden var Sven, Thorsten, Ulf, Gudlög och Inga.
När uppstod det svenska språket?
Åren mellan 800 och 1000 splittras urnordiskan i flera olika dialekter.
Skillnaderna mellan dialekterna blir med tiden så stora att man kan säga att det började talas olika språk i Norden.
Västnordiska
Östnordiska
Norska
Isländska
Färöiska
Danska
Svenska
Eftersom utveckling skedde stegvis är det omöjligt att säga ett exakt årtal då svenskan föddes.
Man brukar säga att svenskan är ungefär 1000 år gammal, men dateringen gäller framförallt skriftspråket.
Något rikssvenskt talspråk utvecklades inte förrän på 1600-talet.
Ursprung
Svenskan härstammar från den indoeuropeiska språkfamiljen, och är närmast besläktad med de germanska språken.
Urnordiska
Futhark – 24 runor i runraden.
Ljudförändringar I-omljud
Oklart hur runorna uppstod, troligtvis finns det
en koppling till det latinska alfabetet.

Runsvenska
Den yngre runraden – endast 16 runor.
Ljudförändringar – från diftonger till enkla vokalljud.
Urnordiskan blir dialekter, som i sin tur blir de olika nordiska språken.

Hur kommer det sig att det finns likheter mellan alla dessa språk?
Full transcript