Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Informationskompetens i högre utbildning

No description
by

Stina Larsson

on 14 March 2014

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Informationskompetens i högre utbildning


Momentet ingår i huvuduppgiften
"Att planera utbildning". Skriftlig redovisning och seminarium.
(4,5 hp)

Informationskompetens i högre utbildning
Constructive alignment
Tre teoretiska perspektiv
Planering & genomförande
-Att tänka på

Styrdokument

Behavioristiskt perspektiv
Ett antal generella färdigheter, som studenten ska ha.
Standarder från USA & Australien (Intresseorganisationer)
Generisk färdighet - "basfärdighet" som är överförbar mellan olika sammanhang.
Instrumentell syn.
Förmågor och färdigheter som kan bockas av och mätas (t.ex. genom datorsimuleringar).
Högskoleförordningen
Bilaga 2:
Examensordningens examensbeskrivningar beskriver hur informationskompetensen ser ut för generella examina och yrkesexamina.


8 § Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning.
Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas – förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, – förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och – beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att – söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, – följa kunskapsutvecklingen, och – utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
Lag (2009:1037). (SFS 1992:1434 )
9 § Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper.
Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor
i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Lag (2006:173).(SFS 1992:1434 )


Lokala dokument
Högskolelagens & högskoleförordningens paragrafer tas med som lärandemål i utbildningsplaner för programmen.
Målen bryts sedan ner i kursmål i kursplaner.
Lokala policys om hur informationskompetens ska ingå i programmen och hur arbetet ska bedrivas. (t.ex. Boråsmodellen)
Progressionsplaner
Fenomenografiskt perspektiv (Variationsteori)
Studerar olika sätt att förstå och erfara informationskompetens

"varierar med innehåll, situation och kontext så som det erfars av informationssökaren" Därmed är begreppet svårfångat.
(Limberg och Folkesson, 2006, s. 37)

Mer komplext begrepp - inte endast avbockningsbara färdigheter.

Jämförelser mellan undervisnings- och lärandeperspektiv mellan lärare, bibliotekarier, studenter och forskare.
(Tex Bruce 1997, Limberg 1998, Lupton 2004)

Användning av information viktigare för högre informationskompetens än informationssökning (Limberg 1998).

Som ett sätt att lära - fokus på lärandet och de lärande




1. Inse att korrekt och fullständig information är en förutsättning för att fatta riktiga beslut
2. Inse när man har behov av information
3. Formulera frågor utifrån sitt informationsbehov
4. Identifiera lämpliga informationskällor
5. Utveckla framgångsrika sökstrategier
6. Använda olika typer av källor
7. Utvärdera information
8. Organisera funnen information så att den lätt kan återfinnas
9. Integrera ny information med den kunskap man redan har
10. Använda informationen i kritiskt tänkande och problemlösning

Fenomenografiskt perspektiv:
Christine Bruce (1997). Studie av 60 högskolelärares och bibliotekariers föreställningar om informationskompetens

"Seven faces of information literacy"
1. Use information technology for information retrieval and communication.
2. Find information, either independently or via an intermediary
3. Use information process
4. Control information
5. Build a personal knowledge base in a new area
6. Work with knowledge and personal perspectives in such as ways that new insights are gained.
7. Use information wisely, for the benefits of others.

Det viktigaste är hur en person uppfattar informationskompetens - det visar hur informationskompetent personen är. Alltså bör undervisningen leda till förändringar i hur studenten förstår begreppet.

Endast 1-2 tas oftast upp i undervisningen

Sociokulturellt perspektiv
IK är en del av ett socialt, historiskt och kulturellt sammanhang som det inte kan frikopplas ifrån. (lärandets situerade karaktär)

Problematiskt att ta med sig kunskaper från ett område till ett annat. T.ex. vilka källor som används är knutet till en viss praktik. Ämnesanknytningen i IK-undervisningen är avgörande. Ämnessammanhanget är en förutsättning för lärandet.

Fokus på handlande och interaktion - kollektiva och materiella praktiker.


Det går inte att bli informationskompetent enbart genom undervisning. Alla våra erfarenheter och kunskaper påverkar vår förmåga att hantera information.

Studie av ambulansförare
Hur de upplever informationen på arbetsplatsen. IK visar sig tydligt i den kollektiva praktiken, genom verktygen de använder och genom reflektion. Men även genom kroppsligt agerande. Man lär sig genom att se på de erfarna och öva olika arbetsmoment (Lloyd 2009).


Bolognaprocessen

Vetenskaplig grund

”Att söka och värdera information” förknippas med generiska färdigheter och anställningsbarhet.
Begreppet informationskompetens används inte.
Progression i kunskapsutveckling.
Högskolebiblioteken delaktiga i bolognaprocessen genom att skriva nya lärandemål för informationskompetens.


Integrering & Samarbete
Forskningen visar att IK bäst utvecklas i en ämneskontext.
Vem undervisar i informationskompetens?
Samarbete lärare - bibliotekarie.
Meningsfull undervisning vid rätt tillfälle.
Progression genom studierna.
Planering på strategisk nivå för kontinuitet.
Tänk på att planeringen tar tid.
Informationskompetens
- som ett eget ämne?

Först när en kurs är poänggivande, får det tyngd. För att undervisningen i informationskompetens ska bli meningsfull för studenterna, så behöver den inte integreras i ett annat ämne.

Webber och Johnston (2000).
Sammanfattning
Inom behaviorismen ses IK som färdigheter som kan "bockas av" - fragmentiserar bilden av kunskap. Ger endast ytinlärning och en förenklad bild av lärandeprocessen. Generisk färdighet - informationskompetens en basfärdighet som kan appliceras i olika sammanhang.

Utveckling från ett instrumentellt synsätt till att sätta lärandet i fokus. IK som en lärandeprocess.

Begreppet informationskompetens är mångfacetterat och kan inte beskrivas i listor eller standarder för olika färdigheter.

Inom det fenomenografiska och sociokulturella perspektivet beskrivs inte informationskompetens som en rent generisk förmåga. IK är beroende av en kontext eller en praktik.



Sambandet mellan lärande och IK i forskningen har inte slagit igenom i den undervisning som faktiskt sker.

Studier visar att undervisning i IK handlar om att söka och hitta källor. Det som examineras är att värdera källor, analysera, kritiskt värdera och använda information. Undervisningen bygger på det mera färdighetsbaserade sättet att se på informationskompetens = behaviorism

(Se Webber & Johnston (2000), Limberg, Sundin och Talja (2009), Limberg & Folkesson (2006)).

Undervisning har ofta fokus på format istället för innehåll. Källkritiken har blivit än mer viktig i dagens informationslandskap.

Undervisa i det som målen beskriver!
Reflektioner
Begreppet används inte inom bolognaprocessens dokument, i lag- eller förordningstexter, men delar av informationskompetens finns beskrivet i texterna.
Lärandemål: ofta under rubriken färdigheter och förmågor
Vilket teoretiskt perspektiv genomsyrar styrdokumenten?

Föreläsningen
Tre teoretiska perspektiv
Styrdokument
Vetenskaplig grund
Överföring mellan utbildnings- och yrkespraktik
Planering & genomförande -Att tänka på

Kursplanen:
"Med stringenta argument kunna diskutera informationskompetensens roll i högre utbildning, samt hur informationskompetens kan tillämpas i undervisning."

Vad vi förväntar oss:
Kunskap och förståelse för IK:s roll i högre utbildning.
Planera och genomföra undervisning i IK.

Högskolelagen
Lärandemål

Examination
Upplägg
Föreläsning, uppgifter och kurslitteratur


"Forskningsanknytning [...] innebär således att studenterna själva blir förtrogna med de generiska färdigheter som är en förutsättning för att skapa kunskap" (Säljö & Södling 2006).

Akademiska kompetenser
Läsa, skriva, reflektera, tänka kritiskt, analysera, arbeta i grupp eller självständigt, söka och använda information ...

Akademisk informationskompetens - viktig för att hålla sig àjour med forskning även i yrkeslivet; att vara forskningskonsument.

Studenter upplever en motsättning mellan utbildningens teori och yrkeslivets praktik.
(Säljö & Södling 2006)

Viktigt att vara tydlig med vad de akademiska kompetenserna har för vikt för yrkespraktiken.
De flesta definitioner av begreppet informationskompetens innehåller orden söka, värdera och använda information.

Olika perspektiv på lärande och kunskap påverkar betydelsen av begreppet

Begreppet har ändrat betydelse över tid.
Litteraturförteckning
Doyle, Christina S. (1997). Information literacy in an information society: a concept for the information age. Syracuse, N.Y.: ERIC

Hedman, J., Lundh, A., Sundin, O. (2009) Att lära informationssökning för yrkeslivet: om bibliotekarier, lärare och sjuksköterskor. I Informationskompetenser: om lärande i informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker. (2009). Stockholm: Carlsson.

Kuhlthau, Carol Collier (1993). Seeking meaning: a process approach to library and information services. Norwood, N.J.: Ablex.

Limberg, Louise (1998). Att söka information för att lära [Elektronisk resurs] : en studie av samspel mellan informationssökning och lärande. Diss. Göteborg : Univ.
Tillgänglig på Internet: http://bada.hb.se/handle/2320/2598

Limberg, Louise & Folkesson, Lena (2006). Undervisning i informationssökning [Elektronisk resurs] : slutrapport från projektet Informationssökning, didaktik och lärande (IDOL). Borås: Valfrid
Tillgänglig på Internet: http://bada.hb.se/handle/2320/2400

Limberg, L., Sundin, O., Talja, S. (2009). Teoretiska perspektiv på informationskompetens. I Informationskompetenser: om lärande i informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker. Stockholm: Carlsson.

Lloyd, Annemaree (2009). Informing practice: information experiences of ambulance officers in training and on-road practic. Journal of Documentation, Vol. 65 Iss: 3, s. 396 - 419.

Lupton, Mandy, The learning connection: information literacy and the student experience, Auslib Press, Adelaide, 2004

Pilerot, Ola & Hedman, Jenny (2009). Är informationskompetens överförbar? Pedagogiskt arbete i teori och praktik : om bibliotekens roll för studenters och doktoranders lärande. S. 7-44

Säljö, Roger (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 2. uppl. Stockholm: Norstedts

Säljö, Roger & Södling, Maria (2006). Utbildning på vetenskaplig grund [Elektronisk resurs] : röster från fältet. Stockholm: Högskoleverket
Tillgänglig på Internet: http://www.hsv.se/download/18.539a949110f3d5914ec800086083/0646R.pdf

Webber, S. & Johnston, B. (2000). Conceptions of information literacy: new perspectives and implications. Journal of Information Science, December 2000; vol. 26, 6: s. 381-397.

Överföring mellan utbildnings- och yrkespraktik

De som undervisar i IK behöver ha en förståelse för hur information söks och används i en arbetsplatskontext. Det underlättar överförandet från studier till arbetsliv. (Lloyd 2003, s. 87)

Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)
Vilket perspektiv har du på informationskompetens? Hur påverkar det undervisningen och studenternas resultat?
Vad innebär IK i din utbildningspraktik?
Vad syftar undervisningen till?
Hur ska undervisningen utformas för att bäst stödja studenternas lärande?
Informationskompetens för studier/yrkesliv och ev. klienter?
Finns det delar av informationskompetensens som är generiska och andra som inte är det?
Har du som lärare och bibliotekarien olika syn på vad informationskompetens innebär och hur man bäst kan stödja studenters lärande?
Limberg, L., Sundin, O., Talja, S. (2009). Teoretiska perspektiv på informationskompetens. I Informationskompetenser: om lärande i informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker. Stockholm: Carlsson
Hedman, J., Lundh, A., Sundin, O. (2009) Att lära informationssökning för yrkeslivet: om bibliotekarier, lärare och sjuksköterskor. I Informationskompetenser: om lärande i informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker. (2009). Stockholm: Carlsson
Högskolelagen och examensordningen
https://lagen.nu/1992:1434
https://lagen.nu/1993:100#B2
Säljö, Roger & Södling, Maria (2006). Utbildning på vetenskaplig grund [Elektronisk resurs] : röster från fältet. Stockholm: Högskoleverket. Tillgänglig på Internet:
http://www.hsv.se/download/18.539a949110f3d5914ec800086083/0646R.pdf

Uppgift 1
Litteratur till momentet

Stina Larsson & Claes Dahlqvist
Högskolan Kristianstad,
Läranderesurscentrum

Er bild av informationskompetens:

Hälften ser IK som något som har med system att göra, t.ex. att använda lärplattform.
Hälften ser IK som att söka eller hitta information och använda databaser.
1/3 nämner att IK också handlar om att granska information och källkritik.
1/3 nämner vikten av att hålla sig ájour inom sitt yrkesområde.
Diskussioner med kollegor om IK verkar inte vara så vanligt förekommande.
Informationskompetens - samhällsperspektiv
Definition - behavioristiskt perspektiv
Christina S. Doyle (1997)
Studie kring amerikanska elevers informationssökning.
Teori om affektiva stadier i processens olika delar
(Kuhlthau 1989, s. 20)
Att reflektera över vid planering
Mål att studenterna ska få en mer komplex bild av informationskompetens.

Att reflektera kring sitt eget synsätt stödjer djupinlärning.
T.ex. kan studenterna arbeta med portfolio, där de beskriver hur deras förståelse av ämnet utvecklas under tiden de söker och använder information.



Överförbara delar
Informationssökning
- som mental process
-sökbeteenden

T.ex. sökteknik som boolsk logik, Kuhlthaus känslokarta
Bundet till praktik
Ämnesstrukturen
Källorna (artefakter)
Betydelsen av IK - Vad är viktigt inom just en praktik
T.ex. vilka databaser och källor som är viktiga.

(Limberg, Sundin, Talja 2009)
Vilka delar av IK är generiska och vilka är det inte?
Kristianstadsbladet 2013-09-13
Jämförelse - tre perspektiv
Jmf transferproblematik inom pedagogiken (Säljö 2000, s. 142). Har diskuterats mer flitigt sedan mitten av 1990-talet.

Hedman, Lundh och Sundin 2009:
Empirisk studie (med sociokulturellt perspektiv) hur grundskollärare, sjuksköterskor och bibliotekarier upplever informationspraktiken i utbildning och yrkesliv inom svensk högskoleutbildning.


Sammanställning av utbildning i IK under studietiden




(Hedman, Lundh och Sundin 2009)
Förutsättning för livslångt lärande
Demokrati - att kunna utnyttja medborgerliga rättigheter.
UKÄ:s utvärderingar
Studenten ska visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer.

(Examensmål på kandidatnivå)
Mandy Lupton "The learning connection" (2004)
.
Carol Kuhlthau
AnneMaree Lloyd
Full transcript