Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

30-åriga kriget och stormaktstiden

No description
by

Martin Held

on 19 January 2018

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of 30-åriga kriget och stormaktstiden

1721
1600
30-åriga kriget 0ch stormaktstiden
Reformationen
1517 - Martin Luther lägger fram sin 95 teser (kritik mot kyrkan)
Reformationen och dess konsekvenser
Kyrkan och religionen fungerade inte som ett sätt att hålla samman det tysk-romerska riket.
- man tänkte att alla människor i ett rike var tvungna att tillhöra samma religion.
Tysk-romerska riket
Uppstår under 900-talet V.t - östra delen av Karl den stores rike.
Otto I krönts till Kejsare år 966 - ville göra anspråk på att vara en fortsättning av det romerska riket.
30-åriga kriget - orsaker
Konflikt som vara från 1618-1648
-Krigandet sker främst i det som idag är Tyskland och Tjeckien men spiller över på närliggande områden
30-åriga kriget, förlopp
1618-1622
-
Den Böhmisk-Pfalziska fasen
-Kejsaren angriper och besegrar de Böhmiska upprorsmännen och Fredrik V av Pfalz
1623-1629 - Den danska fasen
-Kriget sprider sig norrut, kejsaren ser sin chans att besegra protestanterna för gott och ena riket. Protestanterna får hjälp från Danmark (också protestantiskt), Danskarna besegras av kejsaren.
1630-1635

- Den svenska fasen
-Sverige går med i kriget på protestanternas sida, vinner ett antal slag men lyckas inte besegra kejsaren. Den svenska kungen (Gustav II Adolf) stupar i slaget vid Lützen.
1636-1648 - Den svensk-franska fasen
-Krigslyckan vänder för svenskarna, Frankrike går med i kriget på Sveriges sida för att förhindra att kejsaren segrar.
1648
- Westfaliska freden
-Kriget tar slut
30-åriga kriget, konsekvenser
Civilbefolkningen drabbades hårt, i vissa områden i Tyskland minskar befolkningen med 30-50%.
-Arméerna skulle försörja sig själva
-Den brända jordens taktik
-Plundringar, svält och sjukdomar
Stormaktstiden
Period i den svenska historien 1611-1721
1520 - Luther exkommuniceras (slängs ut från kyrkan)
1524-1526 - Tyska bondekriget - Bönder i södra Tyskland gör uppror mot Adeln och kyrkan, inspirerade av Luthers läror - Luther fördömmer dock dessa uppror
1530 - Augsburgska bekännelsen antas - sammanfattning av den protestantiska tron och hur dessa skiljde sig från den katolska tron.
1555 - Religionsfreden i Augsburg - Varje furste i det tysk-romerska riket hade själv rätt att välja sin tro (undersåttarna måste dock följa sin furste)
Religionsfreden i Augsburg
1527 - reformationen inleds i Sverige
Religionen blev ännu en orsak till konflikt inom tysk-romerska riket.
Den tysk-romerska kejsaren ansågs sig tvungen att hindra spridningen av protestantismen för att kunna hålla samman riket.
-Protestantismen var ett sätt för furstarna att hävda sin självständighet.
I norra delen av riket blir protestantisk.
-Handel viktig, många städer
Södra delen förblir katolsk.
-Mer fokus på jordbruk, närmare till Rom.
Tysk-romerska riket, år 1648
Kejsaren valdes av de mäktigaste furstarna i riket (kallades för kurfurstar) - under 1200-talet kom Habsburg (adelsfamilj från Österrike) att lägga beslag på Kejsartiteln - Kejsaren valdes formellt men oftast någon från huset Habsburg.
Kejsaren lyckas aldrig samla makten (centralisering)
-Var ofta i konflikt med påven
-Riket var väldigt decentraliserat - fler olika familjer kämpade om kejsartiteln
Varje furste hade sina egna rättigheter och skydigheter gentemot kejsaren - de var väldigt måna om att skydda dessa rättigheter från kejsarens försök att centralisera makten. Detta ledde till konflikter mellan furstar och kejsare.
Otto I, 912-973 V.t
Tysk-romerska riket, år 1618
Konflikten har sitt ursprung i både reformationen och kejsarens försök att centralisera det tysk-romerska riket.
1608 bildar de protestantiska furstarna den evangeliska unionen
1609 svarar de katolska furstarna (som har uppbackning från kejsaren) med att bilda den katolska ligan
-Krig verkar oundvikligt men kejsaren (Rudolf II) går med på eftergifter till protestanterna och undviker ett krig.
1618 sker defenestrationen i Prag
Defenestrationen i Prag
Religionsfreden i Augsburg slog fast att varje furste själv hade rätt att välja religion men alla hans undersåtar var också tvugna att följa denna religion.
I Böhmen (dagens Tjeckien) var majoriteten protestanter (främst inom adeln).
1617 utnämns Ferdinand II till kung av Böhmen (han var katolik)
1618 samlas en grupp adelsmän i Prag för att visa sitt missnöje mot Ferdinand - de kastar hans ut hans guvenörer genom fönstret.

Detta leder till ett öppet uppror mot Ferdinand.

Kejsaren (Rudolf II) skickar trupper för att slå ner upproret.

Upprorsmännen väljer Fredrik V av Pfalz som ny kung över Böhmen. Fredrik V är ledare för den protestantiska unionen.
1619 - Rudolf II dör och hans kusin Ferdinand II blir ny kejsare - konflikten sprider sig från Böhmen till andra delar av riket.
Ferdinand II
Rudolf II
Ferdinand II
Fredrik V av Pfalz
Gustav II Adolf stupar i Lützen, 1632
Vitnessmål
1618
1648
Religionsfreden i Augsburg förnyas - varje furste har rätt att välja relgionen MEN undersåttarna behöver inte följa sin furstes religion.
-Tanken på religionsfrihet (varje människans rätt att själv välja religion) tar sin början - Lägger grunden till Upplysningstidens ifrågasättande av kyrkan och religion
Den tysk-romerska kejsaren lyckas inte ena riket - Tyskland förblir splittrat fram till mitten av 1800-talet.
-Kejsare stärker dock sin makt över arvsländerna (dagens Österrike, Ungern, Tjeckien) och Habsburgarna styr dessa områden fram till 1918.
Stormningen av Bautzen, 1620
30-åriga kriget blir ett tidigt "världskrig" - nästan alla europeiska länder dras in i konflikten (och deras kolonier).

Maktbalansen i Europa förändras
-nya stormakter växter fram (framför allt Sverige och Frankrike).
Denna period kännetecknas av att Sverige växer fram som en politisk och militär stormakt.
Sverige under stormaktstiden
Perioden inleds när Gustav II Adolf tar över den svenska tronen - men det är i och med 30-åriga kriget som Sverige verkligen blir en stormakt.
Sverige är ett fattigt och glesbefolkat land under den här tiden - men tack vare den statsförvaltning som Gustav Vasa och hans söner bygger upp kan Gustav II Adolf och hans arvingar effektivt utnyttja de resurser som finns.
-Sverige blir världsledande i utveckling och byggandet av kanoner
-Gustav II Adolf är en skicklig general - utvecklar en ny och effektivare stridsteknik.
Gustav II Adolf, 1594-1632
Sverige under stormaktstiden
Sverige är nästan i konstant krig under denna period - Danmark, Polen, Ryssland, 30 åriga kriget.
Varför?
Kungens perspektiv - möta hotet från Danmark, försvara protestantismen.
Politiskt perspektiv - Utvidga Sveriges makt i östersjöområdet.
Ekonomiskt perspektiv - Kontrollera handeln i Östersjön.
Militärt perspektiv - I krig kunde armén försörja sig själv genom plundring - Adeln kunde få nya gods och rikedomar.
Kristina och Karolinerna
Efter Gustav II Adolfs död 1632 tar hans dotter, Kristina, över tronen.
Drottning Kristina styr Sverige från 1632 (under en myndarregering fram till 1644) till 1654, då hon abdikerar tronen.
Drottning Kristina
Hon är väldigt intresserad av vetenskap, litteratur och filosofi.
-Bjuder in kända konstnärer, vetenskapsmän och filosofer till Sverige (bl.a René Descartes)
-Sverige får en "mini-renässans" under Kristinas styre
1654 abdikerar Kristina och konverterar till katolicismen -Flyttar till Rom där hon bor till sin död 1689.
-Varför hon gör detta är inte helt känt - pågår debatt än idag.
Efter Kristina tar hennes kusin, Karl X, tar över tronen.
Karl X
- besegrar Danmark, freden i Roskilde - Skåne, Halland och Blekinge tillfaller Sverige.
Karl XI
- stabiliserar den svenska ekonomin (reduktionen) - stärker kungens makt på adelns bekostnad.
Karl XII
- Stora nordiska kriget, försöker försvara Sveriges ställning som stormakt, hans död avslutar stormaktstiden.
Karl XII, 1682-1718
Stormaktstidens slut
Efter stora nordiska krigets slut (1700-1721) förlorar Sverige område runt Östersjön
-Sverige är inte längre en militär stormakt
Varför?
-Stora oredan (1604-1613) i Ryssland. Efter detta enas Ryssland och kan utmana Sveriges ställning som stormakt.
-Sverige är ekonomiskt och militärt utmattad efter nästan ett sekel av konstanta krig.
-Den svenska befolkningen tröttnar på alla krig, många unga män dör/skadas i dessa krig.
-Sveriges fiender går samman för att besegra Sverige.
Det karolinska enväldet upphör efter Karl XII död
-Efterföljande period kallas för frihetstiden eftersom kungens envälde upphör och riksdagen får mer makt.
Karl XII
Efter stormakstiden
Full transcript