Loading presentation...
Prezi is an interactive zooming presentation

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

"Lyckliga i alla sina dagar"

No description
by

per raneskog

on 27 May 2014

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of "Lyckliga i alla sina dagar"

$1.25
Monday, February 17, 2014
Vol XCIII, No. 311
Instruktioner
Pers sida:
Seminarie 1 s. Kapitel 1 och 2
"Lyckliga i alla sina dagar"
Vi kommer gemensamt att läsa Nina Björks bok "Lyckliga i alla sina dagar". I arbetet med att läsa boken försöker vi uppnå följande rödmarkerade kursmål:

Skapandet av samhällen, kulturer, identiteter, sociala processer och socialisation
.

Sociala strukturer utifrån klass
, genus, etnicitet, kultur och religion.

Sociala normer och kategoriseringar av människor.

Innebörden av
integritet, social kontroll,
segregering och marginalisering.

Diskriminering, jämställdhet och likabehandling.

Metoder för att kritiskt bearbeta information, till exempel källkritik.

Aktuella sociala frågor.

Mål
Instruktion:

Skapa dig en egen "sida" i Prezin. I denna så formulerar du:
1) Reflektioner som rör det som du läst i boken. Dina reflektioner får gärna knyta an till den teori som vi går igenom på lektionerna och den teori som ryms i Nina Björks bok.
2) Frågor som du vill diskutera på nästkommande seminarie. I anslutning till de frågor som du formulerat skall det finnas en sidhänvisning till de sidor i "Lyckliga i alla sina dagar" som frågan kan kopplas till.
3) Förbered dig för seminariet genom att läsa, formulera egna reflekterande resonemang och genom att läsa andras reflektioner.
Elons ruta
INGRIDS RUTA
Ebbas ruta
CLARAS RUTA
Frågor:
Individuell position efter individuell prestation - något som bör eftersträvas?

Reflektioner:
Gustavs ruta
Frågor:
Vad anses kunna ha bringat större individualistiskt inflytande snarare än solidariskt? (=Att vi anser oss själva vara värda ett bättre öde än världen)
Reflektioner:
Frågor:


Alicias ruta
Frågor:
Är det ett behov att ha drömmar?
Fråga:
Hur långt kan individualismen gå?


Reflektioner:

Malins ruta
Frågor:
- Går det verkligen att hävda att konsumismen är
"det mäktigaste normsystem som någonsin svept genom de mänskliga samhällena"
? Är det mäktigare än det normsystem religionen och kyrkan stått för, till exempel?

- Är det alltid svårt att motsätta sig de pekpinnar som samhället styrs av och därmed lättare att kritisera pekpinnar som strider mot samhällets normer?

Lisas sida
Frågor:

Hur stor betydelse har längtan på människorna? (s.28)

Kan man genom att få ökad medvetenhet kring konsumtionssamhället bryta sina konsumtionsmönster?

Josefinas ruta
Frågor:
Hur stor betydelse har drömmar på människan och vårt behov att konsumera?

Om man vill förändra konsumtionssamhället som råder idag, var ska denna förändring ske? (”basen” ”överbyggnaden” t.ex?)?


Jennifers ruta
Frågor:
När man uppmuntrar till att drömma, uppmuntrar man även till att leta efter brister i ens liv?
Chloé sida
Hannas ruta
Frågor:
Om vi är så inne på lika rättigheter för alla och att alla ska kunna ha ett värdigt liv, varför lägger då svenska företag ner 60 miljarder på marknadsföring av produkter vi egentligen inte behöver då vi istället kan lägga dessa pengar på att alla ska ha mat på bordet?

Om strukturerna i samhället påverkar oss utan att vi vet om det eller reflekterar kring det, hur ska vi då kunna ändra på dem och upptäcka vad vi gör?
Vad är det som gör att de individuella drömmarna är okej, medan de kollektiva utopierna inte är det?
Vi blir ständigt matade med drömmar, i allt från Disneyfilmer till tidningar och reklam, men hur påverkar det oss att ständigt sträva efter drömmen?
Miriams Ruta
Blir vi endast "hungriga på konsumtion" genom reklam och marknadsföring? Är det det enda sättet att få oss att vilja konsumera?




Kommer vi komma till en gräns då vi faktiskt säger nej till konsumtion - eller kommer behovet av att konsumera alltid finnas där?


Att drömmar och konsumtion går hand i hand är något som vi har fått fastställt - men vad skulle hända med konsumtionen om vi slutade drömma?
LINNÉAS RUTA
Har du konkreta exempel på när någon straffas som en normbrytare för att de är en "olydig drömmare" som strävar efter en samhällsutopi? Vad tror du att denna utrotning av större drömmare kan ha för konsekvenser?
Hur manipulerbart är det mänskliga medvetandet? Kan vi fås att göra precis vad som helst?

Hur blev vi dessa lydiga konsumenter? & "Vem" har/ hade intresse av att göra oss till det?


Går det att se en likhet mellan den socialisation i "konsumenternas samhälle" som går ut på att forma själen till att lydad inför lönearbete och konsumtion, och Marx alienation?

Är konsumenten som ett begärande och njutningssökande subjekt mer eller mindre benägen att finna lycka?
Sannas sida
"vad i vår kultur gör att vi förknippar drömmar och lycka med materiella ting snarare än existensiella, hur och varför skiljer det sig från andra kulturer?"
"varför är det så svårt att urskilja vad som är pekpinne och vad som är den faktiska, indivduella viljan i dagens Sverige?"
Emils sida
Påverkar varufieringen av tjänster i basen strukturerna i överbyggnaden? På vilket sätt? Fördelar och nackdelar?

- Går det verkligen att hävda att konsumismen är "det mäktigaste normsystem som någonsin svept genom de mänskliga samhällena"? Är det mäktigare än det normsystem religionen och kyrkan stått för, till exempel?

- Är det alltid svårt att motsätta sig de pekpinnar som samhället styrs av och därmed lättare att kritisera pekpinnar som strider mot samhällets normer? Malin

- Hur manipulerbart är det mänskliga medvetandet? Kan vi fås att göra precis vad som helst?

- Nina Björk behandlar återkommande begreppet "drömmar" i sin bok. Hon skriver bla. på sidan 55 att flera av våra vedertagna drömmar (t.ex. att renovera köket) är en produkt av vårt samhälles pekpinnar. Personligen tycker hon att dessa är "skitdrömmar".

- Med hennes ställningstagande som utgångspunkt, undrar jag således om människan är kapabel till att på egen hand forma egna drömmar - som inte är direkt är konsekvenser av strukturer i vårt samhälle.

- Hur blev vi dessa lydiga konsumenter? & "Vem" har/ hade intresse av att göra oss till det?

- Hur stor betydelse har drömmar på människan och vårt behov att konsumera?

- Om man vill förändra konsumtionssamhället som råder idag, var ska denna förändring ske? (”basen” ”överbyggnaden” t.ex?)?

- När man uppmuntrar till att drömma, uppmuntrar man även till att leta efter brister i ens liv?

- Har du konkreta exempel på när någon straffas som en normbrytare för att de är en "olydig drömmare" som strävar efter en samhällsutopi? Vad tror du att denna utrotning av större drömmare kan ha för konsekvenser?

- Går det att se en likhet mellan den socialisation i "konsumenternas samhälle" som går ut på att forma själen till att lydad inför lönearbete och konsumtion, och Marx alienation?

- Är konsumenten som ett begärande och njutningssökande subjekt mer eller mindre benägen att finna lycka?

- Blir vi endast "hungriga på konsumtion" genom reklam och marknadsföring? Är det det enda sättet att få oss att vilja konsumera?


- Kommer vi komma till en gräns då vi faktiskt säger nej till konsumtion - eller kommer behovet av att konsumera alltid finnas där?


- Att drömmar och konsumtion går hand i hand är något som vi har fått fastställt - men vad skulle hända med konsumtionen om vi slutade drömma?

-Påverkar varufieringen av tjänster i basen strukturerna i överbyggnaden? På vilket sätt? Fördelar och nackdelar?

-Vad är det som gör att de individuella drömmarna är okej, medan de kollektiva utopierna inte är det?

-Vi blir ständigt matade med drömmar, i allt från Disneyfilmer till tidningar och reklam, men hur påverkar det oss att ständigt sträva efter drömmen?

-"vad i vår kultur gör att vi förknippar drömmar och lycka med materiella ting snarare än existensiella, hur och varför skiljer det sig från andra kulturer?"

-"varför är det så svårt att urskilja vad som är pekpinne och vad som är den faktiska, indivduella viljan i dagens Sverige?"

-Hur långt kan individualismen gå?

-Vad anses kunna ha bringat större individualistiskt inflytande snarare än solidariskt? (=Att vi anser oss själva vara värda ett bättre öde än världen)

-Om vi är så inne på lika rättigheter för alla och att alla ska kunna ha ett värdigt liv, varför lägger då svenska företag ner 60 miljarder på marknadsföring av produkter vi egentligen inte behöver då vi istället kan lägga dessa pengar på att alla ska ha mat på bordet?

-Om strukturerna i samhället påverkar oss utan att vi vet om det eller reflekterar kring det, hur ska vi då kunna ändra på dem och upptäcka vad vi gör?



Frågor till Seminarie 1
Seminarie 1 s.1-59

- Går det verkligen att hävda att konsumismen är "det mäktigaste normsystem som någonsin svept genom de mänskliga samhällena"? Är det mäktigare än det normsystem religionen och kyrkan stått för, till exempel?

- Är det alltid svårt att motsätta sig de pekpinnar som samhället styrs av och därmed lättare att kritisera pekpinnar som strider mot samhällets normer? Malin

Hur manipulerbart är det mänskliga medvetandet? Kan vi fås att göra precis vad som helst?

Nina Björk behandlar återkommande begreppet "drömmar" i sin bok. Hon skriver bla. på sidan 55 att flera av våra vedertagna drömmar (t.ex. att renovera köket) är en produkt av vårt samhälles pekpinnar. Personligen tycker hon att dessa är "skitdrömmar".

Med hennes ställningstagande som utgångspunkt, undrar jag således om människan är kapabel till att på egen hand forma egna drömmar - som inte är direkt är konsekvenser av strukturer i vårt samhälle.

Hur blev vi dessa lydiga konsumenter? & "Vem" har/ hade intresse av att göra oss till det?

Hur stor betydelse har drömmar på människan och vårt behov att konsumera?

Om man vill förändra konsumtionssamhället som råder idag, var ska denna förändring ske? (”basen” ”överbyggnaden” t.ex?)?

När man uppmuntrar till att drömma, uppmuntrar man även till att leta efter brister i ens liv?

Har du konkreta exempel på när någon straffas som en normbrytare för att de är en "olydig drömmare" som strävar efter en samhällsutopi? Vad tror du att denna utrotning av större drömmare kan ha för konsekvenser?

Går det att se en likhet mellan den socialisation i "konsumenternas samhälle" som går ut på att forma själen till att lydad inför lönearbete och konsumtion, och Marx alienation?

Är konsumenten som ett begärande och njutningssökande subjekt mer eller mindre benägen att finna lycka?

Blir vi endast "hungriga på konsumtion" genom reklam och marknadsföring? Är det det enda sättet att få oss att vilja konsumera?


Kommer vi komma till en gräns då vi faktiskt säger nej till konsumtion - eller kommer behovet av att konsumera alltid finnas där?


Att drömmar och konsumtion går hand i hand är något som vi har fått fastställt - men vad skulle hända med konsumtionen om vi slutade drömma?

Påverkar varufieringen av tjänster i basen strukturerna i överbyggnaden? På vilket sätt? Fördelar och nackdelar?

Vad är det som gör att de individuella drömmarna är okej, medan de kollektiva utopierna inte är det?

Vi blir ständigt matade med drömmar, i allt från Disneyfilmer till tidningar och reklam, men hur påverkar det oss att ständigt sträva efter drömmen?

"vad i vår kultur gör att vi förknippar drömmar och lycka med materiella ting snarare än existensiella, hur och varför skiljer det sig från andra kulturer?"

"varför är det så svårt att urskilja vad som är pekpinne och vad som är den faktiska, indivduella viljan i dagens Sverige?"

Hur långt kan individualismen gå?

Vad anses kunna ha bringat större individualistiskt inflytande snarare än solidariskt? (=Att vi anser oss själva vara värda ett bättre öde än världen)

Om vi är så inne på lika rättigheter för alla och att alla ska kunna ha ett värdigt liv, varför lägger då svenska företag ner 60 miljarder på marknadsföring av produkter vi egentligen inte behöver då vi istället kan lägga dessa pengar på att alla ska ha mat på bordet?

Om strukturerna i samhället påverkar oss utan att vi vet om det eller reflekterar kring det, hur ska vi då kunna ändra på dem och upptäcka vad vi gör?



Seminarie 2 Kapitel 3
Instruktion: Till detta seminarie läser du kapitel 3. Formulera en fråga som tydligt har koppling till kapitlets innehåll. Presentera frågan men inte svaret i Prezin. Förbered ett svar på din egen fråga. I ditt svar bör du:

1) Knyta an till sociologiska teorier/begrepp. Lyssna gärna på: http://www.ne.se/ur/program/179639
2) Utveckla resonemang som vilar på egna efterforskningar.
3) Formulera egna slutsatser och diskutera dessa.

Du kommer att få ca 5-10 minuter för att presentera din fråga och ditt förberedda svar på denna fråga. I anslutning till varje presentation ges åhörarna möjlighet att vara med och diskutera.
Emil inför sem 2
"Kunden har alltid rätt. Kunden är den som betalar och
därför
den som alltid har rätt. Kundmötet är en övning i under- och överordning, där penningen är regissör för mänskliga draman. Det är en utmärkt och frekvent socialisation in i den ekonomiska logiken: jag har pengarna - jag har rätten." s. 69

Har kunden alltid rätt och är "penningen" verkligen den viktigaste symbolen för makt?
Seminarie 2 Kapitel 4-6
Instruktion: Formulera två frågor som är tydligt inspirerade av din läsning av "Lyckliga i alla sina dagar". Hänvisa till de sidor i kap. 4-6 som har koppling till frågorna. Börja med att motivera dina frågor. Varför är de viktiga att diskutera?

Svara på dina frågor. I svaren så bör du använda relevanta sociologiska begrepp, referera till externa källor och anlägga olika perspektiv.

Svara genom att skapa en egen bubbla i Prezin. Gör bubblan liten och placera den på angiven plats i Prezin

Dina frågor och svar skall finnas på plats i Prezin när du kommer till seminariet v.21
Malins fråga till sem
om kapitel 3

Kan förmänskligandet av varor och förtingligandet av människor ses som samtidens sätt att få in det mänskliga värdet i produkterna och samtidigt upprätthålla de ekonomiska strukturerna?
Elevernas frågor till Seminarie 2 kap 3
Elevernas frågor och svar till Kap 4-6
Chloés ruta
Hannas ruta
Flygvärdinnan ler åt dig på planet och receptionisten åt dig på hotellet. Idag så handlar försäljning mindre om själva varan och mer om känslan du får. Det finns idag massvis med säljtips för både hur du ska bete dig för att sälja varor och hur du ska bete dig för att sälja in dig själv hos en arbetsgivare. s 65-66

Handlar försäljning i dagens samhälle endast om manipulation? Varför? Vad får det för följder?
”I sådana arbeten handlar det inte om att låna ut sin kropps rörelser längre /…/ Det handlar om att låna ut sitt leende, sin intresserade blick, sin omsorg. I sådana arbeten handlar det inte längre om att producera saker. Det handlar om att producera en hjälpsam och vänlig attityd gentemot den kund som köper den aktuella servicen. Det handlar inte längre om fysiskt arbete utan om det emotionella.” s. 64

Hur påverkar det emotionella arbetet människan?
Josefina kapitel 3
Jonna; Seminarie 2
Är det som Nina Björk säger - Försöker vi uppfylla mänskliga behov/ värden, som egentligen inte går att köpa för pengar, genom produkter? Vem bestämmer i så fall vilket värde som tillskrivs en produkt?
(s. 75-77)

Hur skulle det se ut om det endast var "vi som gör varorna" och inte varorna oss?
Är det ens möjligt?
Ebba Sörhags fråga, kap 3:
I boken nämns det att det finns en risk i det kapitalistiska systemet för oss människor att bli "misstänksamma mot det mänskliga", detta nämns i samband med att "allt vi gör bygger på vinst".

Hur yttrar sig detta människor emellan, i de sammanhang som inte direkt associeras till marknadsföring eller kapitalism? Vilka konsekvenser har detta?

Tro inte att det bara är ett smycke”.
Men det är ju bara ett smycke! Hur kan jag förstå vad Kalevala menar? Jag ser ett smycke och någon säger samtidigt till mig att inte tro att det är ett smycke. Varför är inte dessa ord obegripliga för mig? För att jag redan talar varornas språk.
(Sida 87)

Fråga: Är det möjligt att frigöra sig från varornas språk?
CLARAS RUTA
Emil

Har vi tagit avsked till den politiska människan – hon som tänker gemensamt, kollektivt, solidariskt?

Björk menar (s.95) att detta skedde i och med riksdagsvalet för fyra år sedan. Det handlar om en retorik som går ut på människan inte längre ser till kollektivets välfärd, utan företaget Sveriges konkurrenskraft. I jakten på att tillhöra den mäktigaste aktören glömmer hon ”den centrala mänskliga aktiviteten, sättet på vilket det enskilda medvetandet träder i förbindelse med den sociala och naturliga världen i alla dess skepnader” som filosofen Antonio Gramsci skriver.
Vad får då Björk att tycka detta? Marx menade att ”människan föddes och kastades in i samhällsstrukturen som påverkade och formade individen” (läroboken s. 21). Björk som är en Marx-lärjunge ut i fingerspetsarna samtycker till fullo med Marx och menar att vårt kapitalistiska samhälle där konkurrens råder på marknaden (och visst; på några andra håll) formar tävlande, osolidariska individer. Vidare hävdar Björk att ”språket är ett av våra viktigaste sätt att förstå och härma oss varandra. Men det kan också lura oss, begränsa vår tanke, leda oss fel.” (s. 85). Detta var, enligt Björk, precis vad som hände under valkampanjen och nyhetsrapporteringen inför valet 2010. Enligt marxistiskt betraktelsesätt (bland flera andra) påverkar media människan. Media sätter agendan. Så långt är jag med Björk. När media sedan ställer upp tabeller över vilket regeringsstyre som ger dig mest pengar i plånboken blir det som om media säger: Rösta på det parti som ger dig mest pengar i plånboken. ”Så vad röstar vi om? Inte röstar vi om politiska idéer om ett samhälle, utan om privata kalkyler av ett företags [Sveriges] ekonomi.” (s. 95)

Jag anser dock att Björk glömmer en variabel. Den etiska egoismen, som tas upp i min lärobok i filosofi. Ett etiskt imperativ som å ena sidan menar att du alltid skall välja det som gynnar dig själv, då du inte helt säkert kan veta vad ditt val gör med andra. Å andra sidan ryms en annan, i sammanhanget viktigare variabel i termen. Tanken om att ett solidariskt beteende gentemot andra gynnar dig själv. Altruismen är alltså en sorts instrumentell egoism. Detta för mina tankar in på skattepolitik (och bidrag). Att få mer på egen ficka innebär inte nödvändigtvis ökade klassklyftor. När skattepolitiken fungerar blir det som Alex Schulman skrev i en kolumn i Aftonbladet: ”Min syn på skattepolitik har jag från min pappa. När jag var en liten pojke berättade¬ han för mig att han tjänade tre gånger så mycket som en sjuksköterska. Och han ¬betalade tre gånger mer i skatt än en sjuksköterska. Men om pappa blev sjuk ¬skulle inte ambulansen ¬komma tre gånger så fort till honom. Och han sa att det är precis så det ska vara.” Ifall detta inte är ett tecken på den solidariska människan så vet jag inte vad som är det.
Samtidigt är skattesystemet en klapp på den svagas huvud. Men alla klappar är inte överlägsna i sin karaktär. Istället betyder klappen: ”Vi klarar det här tillsammans! Dina barn skall ha likvärdiga förutsättningar som mina.” Problemet är när de politiska förslagen blir djupt omoraliska. När ”ensamstående mödrar betalar skattesänkningar för bättre ställda.” (Göran Persson). I dagens Sverige är vi skönt nog så gott som skonade mot sådana förslag.
Mona Sahlin var en av grundarna till detta när hon i SVT 1994 yttrade orden ”det är häftigt att betala skatt”. Ett budskap som har spridits över partigränser och samhällsklasser för att etsa sig fast i den mest bemedlade av svenskar. Så sent som 2011 yttrade den moderata finansministern Ander Borg precis samma ord i SVT:s Kulturnyheterna och tillade: ”Jag tror i grund och botten att det är bra att vi får in skatter i Sverige. Det är bra att vi har välfärd, trygghet, bistånd, skola och sjukvård. Då måste vi få in våra skatter.” Idag är till och med de borgerliga partierna inte främmande till skattehöjningar.

Med detta sagt, så får jag precis som Björk svårt att värja mig från ett annat Sahlin-uttalande: ”Jag vill aldrig mer uppleva en valrörelse där vi knackar dörr och människor lite uppgivet säger: Ja, jag ska rösta på er – trots att jag bor i villa, jobbar och tjänar bra.” (s. 96) Detta tyder på människor som nästan motvilligt röstar för statlig välfärd, mot privat ägande. Är motvillig solidaritet äkta solidaritet? Ja, det tror jag i varje fall. Problemet ligger inte i människornas motvilliga men solidariska tankesätt. Motviljan skapas av politikernas oförmåga att skapa en synlig kollektiv välfärd. Istället tillåter man den mänskliga egoismen att svartmåla välfärden och lösningen är enkel: Inga vinster i välfärden.

För att sammanfatta min tes om att svensken fortfarande är politisk i allra högsta grad – kanske mer än någonsin lånar jag de avslutande orden ur en SvD-krönika av Per Schlingman: ”Enligt undersökningar från Skatteverket tar hela 74 procent av svenskarna avstånd från svartjobb, och över åtta av tio anser inte att det är okej att skattefuska, vilket är en kraftig ökning på ett par år. Värderingarna om att det inte är rätt blir nu allt starkare.
Att vara solidarisk och bidra är rätt, att kringgå regler för sitt egenintresse är fel.”

Hur alienerade är vi idag?

För att besvara frågor om alienation måste vi förstå alienation. Alienationen likställs ibland med meningslöshet, men är, ifall vi hade frågat Marx, mycket mer än så. Vi blir inte bara utan mening för vår omgivning och dess process. Utan slutar själva att tänka – att vara. Ifall vi skall tro 1600-talsfilosofen René Descartes bevingade ord ”Cogito, ergo sum” – jag tänker, alltså finns jag – måste vi hela tiden tänka för att finnas. För oss själva, för varandra. När slutar vi då att tänka?
Marx menade att detta sker när människan inte längre tillåts ta del av slutprodukten av ett arbete. En kritik mot dagens industrialiserade samhälle kan inte vara tydligare och det är häpnadsväckande att Marx förutspådde industrialiseringens baksidor: en person som inte får ta del av slutprodukten – resultatet – av sitt arbete slutar bry sig om sin syssla, slutar bry sig om sin omvärld – bryr sig inte om sig själv. Genom de produktionsförhållanden som råder menar Marx att vi blir alienerade från arbetet – från gemenskapen och meningen.

Vi behöver nu ta hjälp av en annan i stallet med sociologins klassiker – Max Weber. Han ansåg nämligen att världen succesivt förändrades. Att idealtyperna för rationellt handlande försvann och ersattes med byråkrati. Arbetsdelning i form av specialisering och ett ständigt lydande av auktoriteter och regler fängslade den moderna människan i en ”järnbur” utan hopp om framtiden – en bättre värld genom nya idéer, andra metoder.
Björk menar att vår tids största orsak till alienation är makten som ekonomin medför. Kapitalismen har fångat människan. En människa som numer inte tror på något annat än fortsatt kapitalism, fortsatt tävlan. Eller för att använda Webers ord: ”specialist utan ande, njutningsmänniska utan hjärta, och denna nolla inbillar sig ha nått ett aldrig tidigare uppnått stadium i mänsklighetens historia”. Vi har kanske blivit alienerade från vårt ekonomiska system?
Jag tror inte det. Jag tror att människan tänker mer än så. Visst, ramarna kan tänkas vara begränsade för tanken, men det kanske måste vara så. Är det möjligt att bryta med kapitalismen? Är det möjligt att börja om från början? Jag tror inte det. Tvivlet blir någon typ av bevis på att vi är förmögna att tänka kritiskt, men makten har redan segrat.

Alienationen kanske är en helt naturlig del av oss. Vi kanske blir alienerade från allt. Varför är det svårt att träna ett lag i fotboll? Alienation.
Man kan tänka sig att världsspelare och ultramiljonärer inser sitt ansvar i att betala tillbaka – lyda varje instruktion fullt ut. När Zlatan Ibrahimovic inte går i djupled, Mikael Lustig inte håller sin stolpe eller Rasmus Elm slår bort sin sjunde hörna blir man rasande. Är det förbundskapten Erik Hamréns fel? Är spelarna inte intelligenta eller skickliga nog? Jag tror att Hamrén har den erfarenhet som krävs för att ge spelarna godkända taktiska instruktioner. Att Zlatan känner till fördelarna med en djupledslöpning. Att Lustig har lärt sig sedan barnsben att man skall krama om stolpen med armen för att inte lämna någon lucka. Att Elm, åtminstone på träning, slår hörnor mot medspelare på löpande band – problemet kan vara att han har blivit för van vid att göra det. När man gör samma sak om och om igen upplever man att det blir långtråkigt. Elm kanske vill stå i straffområdet och nicka bollen i mål emellanåt. När Elm får bollen i en yta som Zlatan har öppnat genom att med en löpning i djupled trycka ner motståndarnas backlinje får han äran och kapitalet som Zlatan har skapat.

Samtidigt måste man se det ur mer renodlat marxistiska glasögon och ställa sig frågan: Vilken typ av samhälle lever vi i och hur gör det oss alienerade? Blir vi alienerade från ytterligare saker utöver arbete, attityder och det ekonomiska systemet? Sanningen är den att vårt ekonomiska system rymmer så mycket mer än privat ägande. Allt blir en tävling, som Björk kommenterar på följande vis: ”Att leva i konkurrens föder rädsla. Det föder en känsla av att vara jagad, av ett hela tiden närvarande men ändå diffust hot. En rädd människa är en liten människa.” (s. 177) Vidare menar Björk att den moderna människan liksom hela tiden flyr från andra människor. Att vi blir alienerade från varandra genom konkurrensen.

Vidare skulle man kunna se det alienationen som ett manipulerat tillstånd. Den ekonomiska makten har förutbestämt hur vi bör agera för att systemet i sig och samhället vi lever i skall reproducera sig. Baumann talar om ”konsumenternas samhälle”, men Björk menar att det snarare är producenternas samhälle. (s. 50) Produktionsapparaten skall hela tiden stå på högvarv – snurra snabbare och snabbare. När detta inte sker kommer tillväxten dala, människan tjäna mindre pengar, det ekonomiska kretsloppet stanna av. Produktion och konsumtion blir essentiellt för ett levande samhälle. Hur uppnås då detta? ”Det handlar, med Christer Sannes ord, om macromarkeing som ”strukturerar människors tillvaro till konsumism”.” (s.51) Vi lever alltså under en ständig alienation från våra egna tankar. Istället paratiseras vårt psyke av en sorts explicit och implicit kraft som säger: Köp, köp, köp!

År 1999 skrev Orsi Husz en avhandling om män och kvinnors agerande och tankar i varuhuset NK. Ett av resultaten visade på att varuhuset – kanske den mest typiska platsen för vår oproportionerligt stora konsumtion – medför en mängd positiva känslor som kontrasterar alienationen såsom drömmar, nöjen och social närvaro.

Alienationen tycks finnas överallt. Ibland är vi medvetna om det – och nöjda med det – då det genererar inkomst utan eftertanke. Men för det mesta blir vi alienerade från system och medmänniskor – manipulerade att vara en del i kugghjulet. Vi kan till och med känna oss närvarande och kännande trots att vi är alienerade. Konsumtionen sprider en falsk känsla av välbehag.

Descartes ord kanske kräver en liten ändring: ”Consumptum, ergo sum” – Jag förbrukas, därför finns jag.

”Jag använder klockan eller ringen – varan- för att få mig själv och för att få andra människor. Jag använder varan för att få mänsklighet. Men den mänsklighet som ursprungligen var min bärs nu av en vara- alltså måste jag plötsligt betala för den.” s. 76
INGRIDS BUBBLA

- Hur märker vi, i vår dagliga verksamhet (skolan), av varufieringen där vi förväntas sälja oss själva och den institution vi befinner oss i?
Jennifers ruta
”Pengar är alltid ett instrument för någonting annat. När en människa blandas samman med penningen, när det mänskliga färgas av penningens logik, ligger det tragiska i just detta: hon blir inte värdefull i sig, som människa, utan vi förmår bara se henne som värdefull om hon används till något annat, till någonting som ligger utanför henne själv. Hon blir ett instrument. Hon blir ett medel, inte ett mål.”
(sid. 85-86)

Hur påverkas människor av att leva i ett samhälle där deras bestående mänskliga värde lätt försvinner och istället först får ett värde då hon används till något som ligger utanför henne själv? Där hon, som Nina skriver på sid. 86,
”blir som en hundralapp – värdefull bara om hon används”
.

Fråga: Hur speglar den ekonomiska logiken
”Jag har pengarna – jag har rätten.” vår samtid?
När kan vi stöta på detta? (sid 69)
Sannas bubbla:



Malins frågor och svar till kapitel 4-6



Full transcript