Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Demens

No description
by

Grupp 4 T3

on 27 September 2012

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Demens

Demenssjukdomar Vad är demens? Betyder "utan sinne" på latin
95% av alla som drabbas av demens är över 65 år, detta kallas åldersdemens
Majoriteten av demenssjukdomarna är progressiva och förkortar livslängden (1)http://www.fyss.se
(2)http://www.demensforbundet.se
(3)http://www.omalzheimers.se
(4)http://www.1177.se
(5)Sahlgrenska
(6)Mayoclinic.com
(7)Vårdguiden.se
(8)Läkemedelsverket.se
(9)http://www.mayoclinic.com/health/dementia/DS01131/METHOD=print
(10)http://www.omalzheimer.se/fakta_om_alzheimer/medicinska_fakta.shtml (11)http://www.lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/Alzheimers%20sjukdom_bakgrund.pdf
(12)http://www.omalzheimer.se/fakta_om_alzheimer/sjukdomsforlopp.shtml
(13)http://www.mayoclinic.com/health/alzheimers-disease/DS00161/DSECTION=symptoms
(14)http://1177.se/Skane/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Alzheimers-sjukdom/
(15)http://www.demensforbundet.se/se/om_demens/demenssjukdomar/vaskulaer_demens
(16)http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=112
(17)Neurologi av Jan Fagius och Sten-Magnus Aquilonius.
(18)http://www.mayoclinic.com/health/dementia/DS01131/METHOD=print
(19)http://www.medicalnewstoday.com/articles/142214.php
(20)www.news-medical.net/health/Tau-Proteins-What-are-Tau-Proteins.aspx (10/9 14:15)
(21)http://www.medicinenet.com/dementia_pictures_slideshow/article.htm
(22)www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/demenssjukdomarna/Frontotemporal-demens 11/9 15:00
(23)www.theaftd.org/frontotemporal-degeneration/ftd-overview (11/9 18:03)
(24)http://fyss.se/wp-content/uploads/2011/02/21.-Demens.pdf
(25)http://www.alzheimerforeningen.se/frontotemporal.php
(26)http://privat.bahnhof.se/wb919580//pannlob.htm
(27)http://www.dkt.st
(28)http://www.alz.co.uk/research/statistics
(29)http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16360788
(30)Svenskt demenscentrum(!)
(31)http://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Demenssjukdomarna/Sekundara-sjukdomar/ Prevalens och incidens
Globalt så hade år 2006 ca 27 miljoner diagnosen demens
År 2050 förväntas siffran ha stigit till över 100 miljoner människor Sverige Världen År 2005 hade ca 150000 diagnosen demens i Sverige
Varje år insjuknar ca 25000 personer
Demenssjukdomarna kostar svenska samhället ca 50 miljarder kr varje år Ålder Nervsjukdom Blodkärlsförändringar i hjärnan Tumör Infektion – inflammation Missbruk – rökning, alkohol m.m Övervikt Stroke Hjärtsjukdom Inaktivitet Högt blodtryck (5)(6)(7) Diagnosen demens Symptomen ska vara
så allvarliga så att de
påverkar den dagliga
livsföringen och ska
ha pågått i minst
6 månader Symptomen ska innefatta
minnesstörning och
minst en av följande: Patologiska förändringar i
hjärnan som påverkar
minnes- och tankeförmågor Med demens menar
man alltid patologiska
förändringar, inte
konsekvenser av
normalt åldrande apraxi
afasi
agnosi
exekutiv störning Lewy
body
demens Frontotemporal
demens Vaskulär demens Alzheimers 50%-70% 25% 10% 2-20% Vilka är de vanligaste demenstyperna? Plack Beta-amyloid klumpar ihop sig och bildar olösliga plack. Tangles Neurofibrillära trassel bildas av dysfunktionella
tau-proteiner. Riskfaktorer Alzheimers Progressiv Sjukdom
Smygande förlopp
Drabbar nervcellerna i CNS Två huvudfenomen: Amyloidkaskad-hypotesen (Plack)

och

Tau-hypotesen (Tangles) Patofysiologi Tidigt: Hippocampus Mediala temporalloben Amygdala
Senare: Temporal- och parietala cortex frontala cortex.
Få förändringar i sensoriska och motoriska cortex. Signalsubstanser? Glutamat Nedsatt alerthet
Sänkt förmåga att förmedla kommunikation mellan loberna Symptom Kognitiva problem Minskad förmåga
att klara vardagliga aktiviteter Beteende- och psykologiska symptom Problem med minnet Sämre tids-uppfattning Svårt att följa tv-program eller att förstå det man läser i tidningen Svårt att
hitta ord Nedstämdhet Svårare att klara av praktiska sysslor Svårt att hitta Svårt med personlig hygien Aggressiv och misstänksam Depression Oro/ångest Medicinsk behandling Vi kan inte bota... bara mildra symptomen. Acetylkolinesterashämmarna
Memantin
Behandling av sekundära symptom (depression, hallucinationer etc.) Ovanligt med biverkningar Biverkningar: Acetylkolinesteras
hämmarna Mag- tarmkanalen Memantin (9)(10)(11) (12)(13)(14) (14) Hallucinationer eller felaktig verklighetsuppfattning. Man ser eller hör saker som inte finns i verkligheten

Nedsatt balansförmåga

Stel och svag i ena sidan av kroppen

Det tar längre tid att utföra vissa rörelser

Tillfälliga perioder av förvirring som varvas med relativt klara perioder Hur man påverkas av sjukdomen beror på vilka områden i hjärnan som skadas (fokal nedsättning):

Frontallob: personlighetsförändring, planering, arbetsminne, motoriska centrum (Broca´s area), limbiska systemet (känslor styrda av frontalloben)

Parietallob: rumsuppfattning, objekt-igenkänning

Temporallob: påverkar minnet

Ibland kan syrebristen i hjärnan också ge rörelsehandikapp och talstörningar. Besvären kan se väldigt olika ut från person till person. Vaskulär demens Det finns inga läkemedel mot sjukdomen, men de sekundära problemen kan lindras med läkemedel

Personer med blodkärlsdemens har ofta hjärt- och kärlsjukdom, höga blodfetter eller högt blodsocker som bör behandlas för att sjukdomen inte ska förvärras.

Psykiska symtom som nedstämdhet, sömnstörning, hallucinationer, ångest eller oro kan behandlas med läkemedel. Medicinsk behandling Patienten berättar själv, eller någon närstående, om besvären. Då kan läkaren få en inblick i vilka symtom patienten har.

En kroppslig undersökning genomförs och test av minne och mental förmåga utförs.

Blodprov kan tas för att se om patienten har låg ämnesomsättning, vitaminbrist eller för höga nivåer av kalk vilket kan påverka hjärnans funktioner.

Genom att ta ett EKG undersöker man hjärtverksamheten. EEG visar elektrisk aktivitet i hjärnan vilket kan avslöja kärlskador. Blodcirkulationen i hjärnan kan undersökas mha datortomografi. Undersökning Hjärnans nervceller är känsliga för brist på syre och näringsämnen. Därför bidrar långvariga eller plötsliga försämringar i hjärnans blodförsörjning till att nervcellerna går under.

Särskilt känsliga områden är de mellersta delarna av tinningloben som bland annat styr minnesfunktionerna. Skador här får ofta stora konsekvenser på minnet.

Det krävs endast små försämringar av blodflödet för att nervceller ska förstöras. Patofysiologi Symptomen uppkommer ryckvis, vilket innebär att sjukdomen inte är progressiv som övriga demenssjukdomar

Problem att minnas

Sämre förmåga att tillgodogöra sig sinnesintryck, till exempel tolka känsel- eller synintryck

Sämre förmåga att koncentrera sig

Sämre språklig förmåga – man kan få svårt att hitta ord för att uttrycka det man vill

Sämre omdöme och aggressivitet

Nedstämdhet, ängslan och oro Symtom Vaskulär demens, blodkärlsdemens, är den näst vanligaste demenssjukdomen efter Alzheimers sjukdom.

25% av alla demenstillstånd

Vaskulär demens orsakas av att olika delar av hjärnan inte kan få tillräckligt med näring och syre.

Sjukdomen kommer plötsligt, ofta inom en månad efter en propp/blödning.

Sjukdomen kan ibland förekomma tillsammans med Alzheimers sjukdom och kallas då "Blanddemens" Allmänt om sjukdomen (15) (7) Fler symptom (2) (7) Frontotemporal demens Drabbar yngre

Smygande förlopp

Frontallob och temporallob – språk, beteende

Degeneration och missbildningar av nervceller

Ingen känd orsak Incidens och prevalens Ca 10 % av alla demenssjukdomar

Ca 3,5 miljoner människor i världen hade frontotemporal demens 2010

Ca 770 000 nya fall i världen varje år. 2009

Ca 14000 nya fall i Sverige varje år (2006) Symptom Tidiga Senare Hänsynslöshet
Insiktslöshet
Omdömeslöshet
Hämningslöshet
Depression
Koncentrationsstörningar
Språkstörning
Personlighetsförändringar Förändrad energinivå - apati eller hyperaktiv
Ekolali
Minnesfunktion, inlärnings-, orienterings- och praktisk föråga, (ofta välbevarade även långt fram i sjukdomsförloppet)
Infektion och lunginflammation Patofysiologi Betydlig förlust av nervcellerna

Proteiner

Vad är tau-protein? Medicinsk behandling Ingen behandling finns i dagsläget
Behandlar symptom
Vissa läkemedel; serotonin och acetylkolinesterashämmare
Hjärngympa
God omvårdnad (17-29) (17-29) (17-29) (17-29) (17-29) Lewy kroppar i hjärnbarken och hjärnstammen

Annan placering än vid Parkinsons

Samlas i små hålrum (vakuoler) i cellmembranet Patofysiologi Kolinesterashämmare i början av sjukdomsförloppet, kan lindra hallucinationer och förbättra kognition

L-dopa, mot rigiditet och Parkinsonliknande symptom

Känslighet mot neuroleptika

Tål ofta inte dopaminagonister

Mycket av behandlingen sänker blodtrycket Översikt om medicinsk behandling 2- 20% av demensfallen (kraftigt underdiagnostiserat)

En patient med lewykropp-demens kostar samhället dubbelt så mycket som en patient med Alzheimers. Incidens och prevalens Relativt snabb demensutveckling

Fluktuationer i kognitiv förmåga

Synhallucinationer

Parkinsonliknande symptom

Störd REM sömn

Tendens att falla omkull

Svårt med blodtrycksreglering

Känslighet för neuroleptika

Alzheimersliknande symptom i tidigt skede,
och sedan tilltagande Parkinsonliknande
symptom. Anamnes viktig! Symptom Lewykropp-demens (30-38) (30-38) (30-38) (30-38) Infektioner t.ex. UVI

Metabolism påverkan och endokrin påverkan

Näringsbrist – vätskebrist

Läkemedels biverkningar Reversibla demenssjukdomar Huntingtons sjukdom

”Boxardemens" – latin Dementia pugilistica

HIV – Associerad demens

Creutzfeldt-Jakob disease

Sekundär demens Övriga demenssjukdomar Förgiftning

Hjärntumör

Syrebrist – hypoxi

Hjärt- och lungprobelm Mål: att undersöka om ett träningsprogram kan förbättra ADL, fysisk förmåga, nutritionsstatus, beteendestörning, depression hos personer med Alzheimers.

Deltagare: 134 patienter med mild till svår Alzheimers.

Resultat: Hos patienter som följde träningsprogrammet hade ADL förmågan försämrats minst. Ju mer träning desto bättre bibehölls den fysiska förmågan. Dock såg man ingen skillnad på nutritionsstatus, beteende störningar och depression. Exercise program for nursing home residence with Alzheimers disease,
a one year randomized controlled trial Syfte: Undersöka hur långsiktig fysisk aktivitet, även gång, påverkar den kognitiva funktionen hos äldre kvinnor.

Deltagare: 18 766 Amerikanska kvinnor ålder 70 to 81 years

Slutsats: Långsiktig vardaglig fysisk aktivitet, även gång, är associerat med en betydande bättre kognitiv funktion och minde kognitiv nedsatthet hos äldre kvinnor Physical activity, including walking,
and cognitive function in older women. JAMA Studie om patienter med Alzheimers i USA, 2003

153 patienter i kontrollgruppen som jämfördes med normal vårdbehandling.

Efter 3 mån var det fler i kontrollgruppen som tränade minst 60 min/vecka och hade färre dagar av inaktivitet.

Vårdgivarna skapade större förståelse för patienten och samspelet mellan vårdgivare och patient förbättrades.

Visade att träning och utbildning av vårdgivare gav förbättrad fysisk hälsa och minskad depression hos patienterna. Exercise Plus Behavioral Management in Patients With Alzheimer Disease High-Intensity Functional Exercise Program
Utformat av sjukgymnaster i Umeå

191 deltagare, ca 50 % lätt – måttligt svår demenssjukdom

Funktionella och viktbärande positioner

Förbättra benstyrka, balans, gång- och förflyttningsförmåga

Progressiv och högintensiv träning
 
Reducerar ADL försämring

Kontinuerlig träning krävs The HIFE program Studier visar att fysisk aktivitet förebygger demens

Finns inga bevis för att fysisk aktivitet skulle bota sjukdomen

Men fysisk aktivitet bromsar sjukdomsförloppet, och lindrar symptomen Slutsats (39-45) (46) (47) (47) Studentarbete T3 Nathalie Nilsson
Karin Sturesson
Elin Perslow
Madeleine Persson
Frida Stolpe
Nils Olson
Linnea Månsson
Sanna Strandh Lorentzon
David Najafi (1)(2) (2) (1)(3) (4) Alzheimers sjukdom Progressiv sjukdom
Smygande förlopp
Drabbar nervcellerna i CNS Sjukdomsförlopp ca 10år
--> för tidig död Acetylcolin Tips vid träning av demenssjuka Lugn, tyst miljö utan störningsmoment
Träna i liten grupp
Ha med en assistent
Samma övningar varje gång (32)Läkartidningen(!)
(33)http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/11994/LKT0920s1374_1376.pdf 
(34)Om demens, Hans Basun m. fl
(35)Neurological rehabilitation, Darcy A. Umphred
(36)Neurologi, Sten-Magnus Aquilonius och Jan Fagius
(37)Physical change & aging, Sue V. Saxon , Mary Jean Etten, Elizabeth A. Perkins
(38)http://www.lbda.org/
(39)http://xu2la7ud9l.search.serialssolutions.com.ludwig.lub.lu.se/?genre=article&issn=14038196&title=Advances+in+Physiotherapy&volume=12&issue=3&date=20100901&atitle=What+is+the+benefit+of+a+high+intensive+exercise+program%3f+A+randomized+controlled+trial.&spage=115&pages=115-124&sid=EBSCO:CINAHL&aulast=Holmgren+E
(40)http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pmimportocharkiv/pressmeddelandenarkiv2011/fysisktraningbetydelsefulltforaldrepersonerisarskiltboende.5.2a6bbb0612e5f8acc1d80001127.html
(41)http://xu2la7ud9l.search.serialssolutions.com/?ctx_ver=Z39.88-2004&ctx_enc=info%3Aofi%2Fenc%3AUTF-8&rfr_id=info:sid/summon.serialssolutions.com&rft_val_fmt=info:ofi/fmt:kev:mtx:journal&rft.genre=article&rft.atitle=The+effect+of+a+high-intensity+functional+exercise+program+on+activities+of+daily+living&rft.jtitle=Journal+of+The+American+Geriatrics+Society&rft.au=Littbrand%2C+H%C3%A5kan&rft.au=LundinOlsson%2C+Lillemor&rft.au=Gustafson%2C+Yngve&rft.au=Rosendahl%2C+Erik&rft.date=2009-01-01&rft.issn=0002-8614&rft.externalDocID=oai_DiVA_org_umu_25738
(42)Källa: Fysioterapi nr 2, 2006
hife, forskning.pdf
(43)http://www.sjukgymnastforbundet.se/sektioner/gerontologi/traningsprogram/Documents/The%20HIFE%20program.pdf
(44)http://www.demenscentrum.se/Nyheter/Fysisk-traning-underlattar-vardagssysslor/
(45)http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-39784
(46)http://jama.jamanetwork.com/article.aspx?articleid=197483
(47)http://jama.jamanetwork.com/article.aspx?articleid=199487
(48)http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1532-5415.2007.01035.x/abstract?deniedAccessCustomisedMessage&userIsAuthenticated=false
Full transcript