Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Sveriges naturgeografi

Inlämningsarbetet av Sverige-projektet.
by

Yusuf Qasem

on 28 October 2012

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Sveriges naturgeografi

Sveriges naturgeografi Vad är naturgeografi? Naturgeografi är det som människan inte påverkat, exempelvis berggrunder, fjäll, sjöar & hav och växter. I Sverige och Norden kan du hitta en av världens äldsta berggrunder som är ungefär 2 miljarder år gamla. Berggrund är en typ av berg som oftast är uppbyggd av olika bergarter. Den berggrund man kan hitta i Sverige består främst av bergarterna granit och gnejs. Gnejs är en metamorf bergart, det innebär att gnejs är en bergart som omvandlats från en annan bergart. Detta sker under höga tryck och höga temperaturer. Granit är en magmatisk bergart, vilket betyder att den grundas genom att magma djupt nere i jorden långsamt avkyls. Här ovan har ni en bild på slipad granit. Bergarten gnejs ser ut som den gör på bilden ovan. Visst ser dom ganska lika ut? Det beror på att gnejs är uppbyggd till en liten del av glimmer, fältspat och kvarts. Granit består också till en liten del av glimmer, fältspat och kvarts även den också, vilket gör att dessa två bergarter liknar varandra. Som jag tidigare nämnt så är gnejs en metamorf bergart och bildas genom en omvandling av en sedimentär eller magmatisk bergart, detta sker oftast vid höga temperaturer och tryck nere i jordskorpan. Vilket förklarar varför gnejs och granit har samma mineraler. Senaste istiden var för mellan 100 000 - 10 000 år sedan. Isarna har påverkat mycket på hur Sverige ser ut idag.
Exakt hur många istider som förekommit på jorden vet ingen, men Sverige tros ha varit nedisat minst fyra gånger. Istiden startade då klimatet började bli kallare, glaciärerna blev större och större till slut växte dom samman. Isen kom norrifrån och täckte hela Norden av ett 3 km tjockt lager is. Detta tunga lager ledde att marken trycktes ner cirka 800 meter. För 15 000 år sedan började klimatet att bli varmare, och isarna började att smälta. När isen minskade lämnade den
efter sig allt som den plockat med sig. Under istiden fanns det liv, det som levde
då var mammutar, myskoxar och ullhåriga
noshörningar. De befann sig därr istäcket
lättade, eftersom det var där tundran bredde ut sig. Istiden innebar slutet för många växter och djur, vissa överlevde men
de trängdes i de isfria områdena. En istid startar när klimatet blir kallare. I samband med att klimatet blir kallare hinner inte snön som faller på bergskedjorna smälta. När ny snön faller packas den gamla snön mer och mer. Efter en tid bildas is, när isarna bildats behövs det inget mer kallare klimat för att den ska föröka sig. Isarna skapar ett kyligt klimat runt omkring sig. Sveriges klimat skiljer sig på grund av att landet är så långt. Södra Sverige har ett mycket mildare klimat jämför med klimatet i Norra Sverige. Island och Grönland är två länder som ligger i Norra Europa där det är rätt så kallt, Sverige är också ett land som ligger i norra Europa men här är det inte så kallt. Detta är tack vare golfströmmen som värmer norra Europa som det inte är så kallt här. Dock för golfströmmen med sig regn. ****** Klimatförändringar är något som man ofta hör i media som framstår som något negativt. Men vad har det egentligen för effekter på Sverige? Om medeltemperaturen i Sverige bara ökar med en grad kan Sydsverige få det klimat som finns i centrala Tyskland. I samband med att vi får mildare klimat förbättras odlinsföruttsättningnarna, även möjligheterna till större vinst inom jord- och skogsburk förrbättras. Men om vi tar en titt på det negativa i det hela, väntas följande effekter:
Ökad risk för översvämningar
Ökad regn leder till att översvämningar blir vanligare längs kuster.
Ökad nederbörd i hela landet
En allmän nedbördsökning väntas i landet. Nederbörden ökar som mest i västra och norra delar av landet
Ökad vattenbrist och torka i södra Sverige
När det sker förändringar i nedbörd beror det på ökad avdunstning som i detta fall kan leda ökad sommartorka i den södra delen av Sverige.
Dessa följdeffekter kan väntas ifall årsmedeltemperaturen ökar med 3-5 grader fram till 2080-talet. Sveriges natur, mer exakt Sveriges skogindustri, jordbruk och gruvindustri är och har i 200 år varit mycket viktig för Sveriges ekonomi. Den svenska skogsindustrin exporterar för 128 miljarder kronor varje år. Sverige är världens tredje största exportör av trävaror och fjärde största exportören av papper. Skogsindustrin ger arbete åt cirka 180 000 personer runt om i landet. Skogsindustrin har inte bara stor betydelse för Sveriges ekonomi utan också en regional betydelse. I de flesta svenska län motsvara skogsindustri mer än 20 procent av länets industrisysselsättning. Idag håller 177 600 svenskar på med jordbruk. Förr höll man på med jordbruk för att försörja sig, numera håller man på med jordbruk som man säljer till olika affärer och olika handlare. Mjölken är det som produceras mest och som står för 20 procent av jordbruksproduktionen. Sverige är ett land som har gott om järn, guld, koppar, zink och bly. Sverige har framförallt haft gott om järnmalm som har bra kvalité. Man har inte alltid vetat vad järnet har för nytta men nu vet man vad det kan användas till. I Sverige finns det idag 39 gruvor som är i drift, den äldsta har varit i drift sedan 1200-talet. Det vi främst får ut från gruvorna är koppar, bly, zink, guld, silver och järn. LKAB står för 90 procent av all järnmalmsproduktion i EU. Enligt LKAB säljs det mesta av järnmalmen till europeiska stålverk. Sveriges kulturgeografi Vad är kulturgeografi? Kulturgeografi handlar om människans förhållande till jorden och hur människan påverkar sin omgivning. Hur människan ändrar sitt naturlandskap, exempelvis som städer, vägbyggen, handel. Jägarsamhället var exakt som det låter som, man levde på att jaga och samla för att få föda. Kvinnornas uppgift var att samla in rötter, frukter, frön och bär. Sveriges första invånare var nomader, i jägarsamhället levde man som nomader, om man lever som nomad innebär det att man befinner sig på ett ställe och förbrukar det ställets resurser. I den yngre stenåldern som var för omkring 5000 år sedan, utvecklades ett jordbruksamhälle. Man lärde sig hur man brukade jorden och hur man odlar. Det var också då som man slutade leva som nomader och började bo på samma ställe och inte flytta runt. I samband med att man slutade flytta runt började man lära känna varandra bättre, man började samarbeta och bygga byar. Man började få större tillgång till mat, vilket ledde till att befolkningen ökade. Allt man gjorde under denna period var ju självklart inte att odla utan hantverk som att spinna, väva, tillverka kläder, skomakare och smed fanns. Under denna period var det vanligt att bo i generation boenden, vilket innebär att man bor exempelvis med sin släkt i samma hus, och att man skaffade många barn som skulle hjälpa till med jordbruket. Under denna period var man självförsörjande, man fick sy sina egna kläder göra sitt egna smör och bröd. Hantverken i jordbruksamhället var grunden till industrierna. Det var i England som de första industrierna startade, vilket ledde till den industriella revolutionen. I sverige växte de stora industrierna fram under slutet av 1800-talet. Många människor flyttade till städerna för att få jobb, men det var även en stor del av befolkningen som bestämde sig för att bo kvar på landsbygden. Under jordbruksamhället var det vanligt att skaffa många barn som skulle hjälpa till med jordbruket, i industrisamhället fick barnen istället arbeta. I början av 1900-talet börjar man komma på många viktiga uppfinningar, i samband med dessa uppfinningar blir jordbruket effektivare och industrierna bli fler och fler. Med tanke på att man arbetade utanför hemmet till skillnad från jordbruksamhället så började det bli opraktiskt att skaffa många barn. Tjänstesamhället startade i samband människorna började fytta ihop i stora städer började det saknas serviceyrken som läkare, sjuksköterskor, lärare, apotekare. I industrisamhället var det inte lika effektivt att man försörjde sig själv, vilket ledde till att man började specialisera sig på tjänster. Idag är det fler människor som jobbar med serviceyrken än indsutriyrken. Man är beroende av jordbruk men det är inte så många som håller på med det, ungefär bara 2 %. Än idag fortsätter städerna att växa, markpriserna ökar också vilket leder till att man istället bygger höga byggnader. Sveriges historia De första invånarna som kom till Sverige för 10 000 år sedan var nomader som ofast valde att bosätta sig vid vatten. Under stenåldern, för ungefär 5000 år sedan, började man att burka jorden med hjälp av redskap gjorda av sten, stenredskap. Under bronsåldern trodde man att bronsen hade en koppling till gudomlighet och ifall man la sitt brons i vattnet så gjorde man en uppoffring. Bronsåldern heter bronsåldern för att man hade redskap och smycken i brons. Fram mot slutet av bronsåldern började klimatet att bli kallare. Järnåldern startade för 2000 år sedan. Övergången från bronsåldern till järnåldern berodde på klimatförsämring, bronsålderns milda väder började försämras och man började få ett mycket mer fuktigare, kyligare och mer solfattigt klimat. Järnåldern är ju självklart tillkallad efter att man börjat använda redskap gjorda av järn. De nya järnredskapen var både billigare och bättre än bronsredskapen. Brons kunde bara köpas av rika personer och var inte så bra som järn. Man började handla med andra länder, främst med dom andra länderna i Norden. Efter järnåldern kom vikingatiden som varade under åren 800-1050 e kr. Dom som levde under vikingatiden kallades vikingar. Vikingarna gavs sig ofta ut på långa sjöfärdar för att plundra och handla. Vikingarna i Sverige färdade på österled det vill säga att de färdade främst över östersjön, de norska och danska vikingarna färdades däremot till England, Frankrike och Irland. Vikingarna var skickliga sjöman som kunde bygga snabba båtar, som även kunde färdas i grunda vatten. Vilket gav dom en stor fördel att utföra överaskningsanfall och bedriva handel där stora skepp hade svårt att ta sig fram. Folket under vikingatiden trodde på asatron. Då var det en stor religion, asatron finns kvar i Sverige men det är inte så många som tror på den. Asatron är en polyteistiskt religion, det innebär att man tror på flera gudar. Efter vikingatiden började medeltiden. I samband med att kristendomen kommer till Sveirge under 1000-talet kommer också medeltiden. När kristendomen börjar sprida sig slutar man tro på asatron. Under 1100-och 1200-talet var det ständiga strider om makten i Sverige. Birger Jarl och Magnus Ladulås är två kända perosner från denna tid, Birger (som är far till Magnus) och Magnus var de första som skapade ett svensk rike. Birger Jarl är känd som den person som skapa Stockholm, vilket han gjorde genom att samla alla folkgrupper och bilda ett svenskt rike. När Stockholm bildades var det inte en huvudstad för Sverige. De riken som Magnus Ladulås och Birger Jarl satte ihop håller inte länge och faller snabbt under 1300-och 1400-talet. Även under denna period är det fortsatta strider om makten i Sverige. År 1307 utbryter en konflikt mellan kungen Birger Magnusson (Magnus Ladulås son) och hans två yngre bröder Erik och Valdemar som lyckas tiilfånga ta kungen. Mellan åren 1347-1352 sprider sig digerdöden över Europa. Man börjar bryta järn under denna tidsperiod som man exporterar till andra länder. Under dessa tider har den katolska kyrkan en väldigt stor makt över invånarna. Det är under 1500-talet som medeltiden avslutas, i samband med att Gustav Vasa blir vald till kung år 1523. Gustav Vasa förbjöd katolicism och införde protestantism, vilket leder till att kyrkans makt minskar och en massa rikedomar hamnar hos staten. Innan Gustav Vasa blev kung var all religiös skrift från kyrkan skriven på latin då var man tvungen att lära sig latin för att kunna förstå det man läste. I samband med Gustavas införning av protestantism i Sverige översätter han alla de skrifterna till svenska. 1600-talet är Sveriges stormaktstid, det vill säga det är en tid som Sverige utbredning var som störst. Gustav II Adolf var kungen som ledde Sverige ut på ett erövringskrig, Gustav II Adolf var barnbarnsbarn till Gustav Vasa. 1632 dör Gustav II Adolf i "slaget vid Lützen" i Tyskland. Eftersom Gustav II Adolf inte hade någon son fick hans dotter Kristina ta över. Drottning Kristina är inte drottning avgår år 1654 och flyttar till Rom där hon konverterar till katolicismen. Därmed blir Karl X Gustav över kungatronen. 1700-talet är den tid då Sveriges stormaktstid slutar efter att Karl XII dör i sitt försök med att erövra Ryssland år 1718. Ifall man tar en titt i historien så har ingen lyckats erövra Ryssland men Karl XII trodde att han kunde blir den första personen. Efter Karl XIIs död börjar frihetstiden som gör att kungens makt och försvinner nästan helt. Istället börjar de rikas makt öka, under årtalen 1720-1772 styrs Sverige av en riksdag. I samband med att det är fred i landet ökar också befolkningen. 1772 inför Gustav III en ny regeringsform som återinför kungens makt. 1809 blir Sverige anfallna av Ryssland och förlorar Finland. År 1818 importeras en ny kugn från Frankrike vid namn: Jean Baptiste Bernadotte, som senare fick namnet Karl XIV Johan, konstigt nog lärde sig aldrig Karl XIV Johan svenska. Under 1800-talet blev man duktigare på att odla, den industriella revolutionen sker i England, i Sverige fanns det mycket inkomster men det var inte många som kunde ta del av det vilket ledde till att ungefär 1 miljon svenskar emigrerade till USA. Man kämpade för att få förbättrade arbetsförhållanden vilket man gjorde genom att gå med i fackförbildningar. Kvinnornas rättigheter stärktes också ganska mycket under 1800-talet. År 1842 blev det skola för alla. Under 1900-talet fick de flesta bättre levnadsvillkor. Radio och film ökade kunskapen bland folket. År 1921 infördes allmän rösträtt för alla kvinnor över 18 år. Att leva i Sverige Antalet av Sveriges folkmängd är 9 532 633, det visar mätningar som gjorts den 31:e augusti 2012. Ungefär 84% av den svenska befolkningen bor i städerna. Vilket är en stor skillnad jämfört med hur det var för 100 år sedan, då ungefär 80% av befolkningen bodde på landet, men då var ju också befolkningen inte lika hög som den är idag. Vid sekelskiftet Var vi ungefär 2,5 miljoner personer som bodde i Sverige. Enligt Statistiska Centralbyrån uppnår Sveriges befolkning 10 miljoner personer ungefär år 2018. Sverige är en välfärdstat, vilket innebär att det är en stad som gör att hela befolkningen i Sverige ska må bra. Den huvudsakliga tanken bakom det hela är att alla ska känna sig trygga som svenska medborgare. I samband med att Sverige industrialiseras börjar fler människor att få råd med saker som man förr inte kunde ha, exempelvis kylskåp,dammsugare, så börjar också samhällets satsning på 1930-talet att öka för att ge alla svenskar en grundläggande ekonomi. Därefter växer ett välfärdssamhälle fram vilket gjorde att ännu fler personer fick det bättre. Nu blev det vanligt att ha ett kylskåp, en dammsugare, en tvättmaskin mm. Bostäderna blev bättre och fler och lfer började att få råd med bil. Välfärden finaniseras av alla dom som jobbar och betalar skatt. Religion Kristendomen sägs ha kommit till Sverige med missionärer som gick runt och pratade om kristendom. Mannen som kom till Sverige kom till staden Birka, mannen som kom hette ansgar och kom på 800-talet. Kristendomen spred sig långsamt över Sverige. Under 1100-talet byggdes de första kyrkorna, det var under den tiden som kristendomen blev den riktiga religionen i Sverige, den religion som alla trodde på. I samband med att Gustav Vasa får makten i Sverige under 1500-talet tar han bort den katolska tron och inför den lutherska tron, denna process kallas Reformationen, bibeln översattes till svenska för att den ansågs vara närmare svenskarna då. Det var år 1951 som den Svenska riksdagen antog lagen om religionsfrihet i Sverige. Med tanke på 1900-talets invandring blir Sverige ett mångkulturellt land med många religioner. År 2000 tillhör inte Svenska kyrkan staten längre. Idag finns det många praktiserande muslimer, katolska och ortodox kristna, judar, buddhister och hinduer. Energi Energi är något som inte varken kan skapas eller förstöras, det kan bara omvandlas till andra energiformer. Energi finns i olika former och de är:
Elektriskenergi- Det är protoner som rör sig, detta kan hittas i exempelvis sladdar.
Ljudenergi- Ljudvågor eller när luften är i rörelse (340m/s)
Kärnenergi- Energi som är inne i atomer, som finns eller används i solen och på kärnkraftverk
Lägesenergi- Man får mer energi när man är högre upp
Rörelseenergi- Allt som rör sig använder rörelseenergi
Solenergi-som finns i solen
Ljusenergi- Finns i ljus och är små partiklar som rör sig/ fotoner (300 000 000 m/s)
Värmeenergi- Varmare saker har mer energi, exempelvis molekylerna i varmt vatten rör sig snabbare än i kallt vatten
Kemiskenergi- finns lagrad i kemiska bidningar exempelvis mat och bränsle
Elastiskenergi- finns i gummiband Energi är något av det som vi mest behöver idag, vi behöver det för,apparater, transporter och belysning. Energi behövs även för produktion och distribution av både varor och tjänster. Den svenska energianvändningen kan delas upp i tre sektorer där bostäder och service står för 39%, industrier för 36% och transporter för 25%. Energin som används i bostäder och service används främst som fjärrvärme, el och biobränslen. Ungefär 60% av energianvändningen som går till bostäder och service går till uppvärmning. I industrisektorn används energianvändningen åt att både tillverka stål och som råvara. För transport så gör man av med bränsle och el, jag hade trott att denna sektorn skulle vara den högsta med tanke på att klimatförändringarna oftast pekar på transporter. Hur mycket energi vi försöjer beror på hur stor eftefrågan är, som beror på hur mycket energi försörjning. Vilket sammanfattar det hela till att det beror på användningen av värme och el som styr hur mycket som ska produceras. Energikällorna vi har är dessa:
Förnybart- Sol, vind och vatten, även biobränslen
Fossila bränslen- kol, olja, naturgas
Kärnbränsle: uran (kärnkraftverk
Imort av el och bränsle (bensin,diesel) Nu vet vi ju att vi har flera olika energikällor, och nu vet vi vartifrån vi får dom, men frågan är Hur får vi dom. Om vi tar en titt på hur det fungerar i ett vattenkraftverk och hur processen är tills vi får energi. Så ser det ut såhär: 1. Det hela börjar med att regnet som faller samlas i något som heter ett vattenmagasin 2. Därfifrån strömmar vattnet ner ifrån en högre position till en position som befinner sig lägre, under strömmandet passerar den en turbin som börjar rotera 3. Turbinen driver en generator som i samband med vattnets passerande börjar alstra el 4. Elen som genereras kan sedna användas till bruk, vattnet däremot fortsätter ätt strömma nedåt och i vissa fall kan vattnet till och med passera flera vattenkraftverk. Redovisning av källor som jag använt:
http://www.biotopia.nu/index.php?option=com_content&task=view&id=39&Itemid=27
http://sv.wikipedia.org/wiki/Berggrund
http://sv.wikipedia.org/wiki/Granit
http://sv.wikipedia.org/wiki/Gnejs
http://skolarbete.nu/skolarbeten/de-olika-samhallena/
http://www.naturvardsverket.se/Start/Klimat/En-varmare-varld/Sa-paverkas-Sverige/Framtida-effekter-i-Sverige/
http://www.lkab.com/
http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/medeltiden/vikingatiden#
http://www.historiska.se/historia/jarnaldern/vikingar/begreppetvikingar/
http://www.historiska.se/misc/gemensam/malgrupper/Lattlast/Historia2/Jarnalder/
Full transcript