Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Språkriktighet

No description
by

Linda Ellinore Lindberg

on 7 September 2016

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Språkriktighet

Språkriktighet
Kunskap ger makt
Är det viktigt hur man stavar?
Att skriva rätt & riktigt
Vanliga fel i svenska språket
Särskrivning av sammansatta ord:
öppet tider
godis påsen
oliv oljan
klass kompis

Besök gärna Facebooksidan: Sverige mot särskrivning, SMS.
https://www.facebook.com/sarskrivning/photos_stream

Var & Vart
Var
uttrycker befintlighet och används när vi frågar efter platsen där någon eller något befinner sig:
Var är pennan?
Var ligger Madrid?
Vart
uttrycker riktning och används när vi frågar efter i vilken riktning någon eller något förflyttas:
Vart är du på väg?
Vart ska du resa?
Talet och skriften -
är det två olika språk?
Tal:
ögonkontakt, kroppsspråk, tonfall, gester, ansiktsuttryck. Vi har en direktkontakt med vår lyssnare, det finns sannolikt en dialog. Ibland blir samtalen fragmentariska, vi kan utan problem börja på en ny mening mitt i en annan mening.
Hade vi gjort likadant när vi skrev skulle texterna bli obegripliga. Skrift kräver en struktur.
Vad är skillnaden mellan formellt och informellt språk?
Vanligtvis använder vi mer korrekt språk i formella situationer som t ex vid en anställningsintervju, på jobbet, kanske i klassrummet.
Det informella talet använder vi snarare i mer avslappnade sammanhang, hemma, i korridorerna, med kompisar etc.
De, dem eller dom?
Dom
är talspråk medan de och dem är skriftspråk. Samtidigt har användningen av dom även i skrift blivit accepterat i vissa sammanhang. Exempelvis i skönlitterära texter kan författaren själv välja att använda talspråkets dom.
De
är subjektsform och kan bytas ut mot vi.
Dem
är objektsform och kan bytas ut mot oss.
Gör man det testet är det lättare att höra sig fram till den rätta lösningen.
Ex: Dom gav dom bollen.

Genitiv
Genitiv (ägande) uttrycks genom att vi placerar ett genitiv-s i slutet på det substantiv som representerar ägaren.
Karins boll.
Vid genitiv av initialförkortningar använder man kolon för att ange genitiv.
ABF:s kurser eller vd:s beslut.
Använd rätt pronomen
Ett felanvänt pronomen kan få olyckliga konsekvenser. Vems man bor hon egentligen hos?
Hon bor med hennes man.

Ytterligare exempel:
Han parkerade hans bil.
Han parkerade sin bil.

Anders går till sin kompis.
Anders går till hans kompis.
Stor bokstav & skiljetecken
Egennamn, geografiska platser, företag och organisationer skrivs vanligtvis med stor bokstav:
Alicia, Japan, Röda korset, Apple, Google

Olika typer av skiljetecken;
punkt, frågetecken, utropstecken, kommatecken.
. ? ! ,
Använd skiljetecken för att variera meningslängden.
Syftningsfel
När man syftar tillbaka på något som har nämnts tidigare i en text är det lätt att man gör syftningsfel:

Jag fick en bulle av en kompis som jag genast åt upp.

Jag har haft värk i höger öra som nu har försvunnit.

Innan vi gick ut låste vi dörren och la den under dörrmattan.
Ett vanligt förekommande fel när man skriver är satsradning.
Det innebär att man staplar huvudsatser efter varandra med hjälp av kommatecken, utan att sätta punkt.

Vi hade bestämt att vi skulle träffas på kaféet klockan åtta, jag var där några minuter före utsatt tid, ett fönsterbord var ledigt, jag satte mig där.


Undvik satsradning
Ordning & reda
både ...... och
för det första ......... för det andra
varken ........ eller
ömsom ......... ömsom
ju ......... desto
antingen ......... eller
såväl .................. som

Undvik engelsk påverkan
Lisa's chair
Försök även att vara medveten om vad ett ord heter på svenska:
air bag - krockkudde
air condition- luftkonditionering
brainstorma - spåna
fast food - snabbmat
take away - hämtmat

Var även uppmärksam med olika uttryck:
SKRIV INTE att något ska ta plats (take place) när det på svenska heter äga rum.
Språket behöver stimulans
Test:
Försök att berätta något för en kompis utan att använda ett enda ord. Ni får två minuter på er att förmedla er. Efteråt ska kamraten återger vad hen trodde att ni berättade.

Fundera på skillnaden mellan kroppsspråk och talspråk. Fundera över värdet att faktiskt ha språket till hjälp för att gestalta tankar.
Källa:
Fixa Genren,
Svenska 1 Helt Enkelt

Verb
Ett verb kan börjas i olika tidsformer, tempus:
presens - läser (nu)
preteritum - läste (då)
perfekt - har läst
pluskvamperfekt - hade läst
futurum - ska läsa, kommer att läsa
Hjälpverbet - kan inte stå för sig själv
"har"
"ska"
"kommer" att läsa
"blev"
Aktiv & passiv form
Passiva satser kan bildas på två sätt:
genom att läga -s till huvudverbet (s - passiv)
Ex. Boken
läses
av mig.
Brevet har
skrivits
av honom.
genom verben vara eller bli + perfekt particip av huvudverbet.
Ex. Boken
är läst
av mig.
Han blev uppbjuden av henne.

Passiv form använder man bland annat för att dölja den eller de som utför handlingen (agenten).

Passiva satser passar i formella texter, som exempelvis uppsatser eller myndighetstexter.
Nominalfras
Huvudsats och bisats
En nominalfras består av minst ett substantiv.
Ett substantiv betecknar en sak/ett ting: staket, svamp, sorg, Stina
Man kan sätta en/ett framför
ett staket, en svamp
Nominalfraser med många och långa attribut* gör att texten upplevs som "packad" och "informationstät".
Attributen kan också göra texten mer formell.
flertalet förhoppningsvis lovande och stora
möjligheter
.

Nominalisering
En nominalisering är en omvandling där ett verb blir ett substantiv (nominalfras).
att omvandla - en omvandling
att parkera - en parkering
att måla - en målning

I myndighetsspråk är nominaliseringar vanliga. De gör att du inte behöver ange vem som utför en handling. Texten blir därför mer opersonlig och formell.
Exempel:
Jag
har granskat
det nationella provet och
förstår
att uppgifterna är komplexa.
Här sker en nominalisering
En granskning
av det nationella provet
visar
att uppgifterna är komplexa.
Nu har meningen fått en mer formell ton. Läsaren vet inte vem som har granskat det nationella provet. Dessutom har ordet förstå bytts ut till visar.
Man kan förlänga en mening genom att binda en bisats till en huvudsats. Bisatsens syfte är då att specificera eller utveckla information.
En bisats kan inte stå själv utan måste bindas ihop med en huvudsats.
Ex: På perrongen står ett lok, (HS) som är blått. (BS)

Bisatsinledare:
medan, sedan, förrän
därför att, eftersom, för (att)
så, om, ifall
ju ...(desto), liksom, än
fast, även om, fastän,
som, vilket
BIFF-regeln
BIFF-regeln är ett knep om hjälper till
att skilja huvudsats från en bisats. Om ordet "inte" kan placeras före det första verbet/predikatet så är det en bisats. I huvudsatsen kommer ordet "inte" efter det första verbet/predikatet
BIFF -
B
isats kommer
I
nte
F
öre
F
örsta predikatet.
EX:
På perrongen står INTE ett lok ((HS), som INTE är blått (BS).
Full transcript