Loading presentation...
Prezi is an interactive zooming presentation

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Samhällsekonomi

No description
by

Linda Diddela Larsson

on 7 October 2013

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Samhällsekonomi

photo credit Nasa / Goddard Space Flight Center / Reto Stöckli
Varför studerar vi ekonomi?
Ekonomi = hushållning
(från grekiskans oikonomia)
Olika ekonomiska system
Olika ekonomiska system
Produktionsfaktorer
Arbetskraft -
någon måste göra själva arbetet
Det samhällsekonomiska kretsloppet
I det ekonomiska kretsloppet finns ett antal aktörer
Riksbanken
En av världens äldsta centralbanker (1668)
Samhällsekonomi
Jordens resurser, alla tillgångar, är begränsade
Därför har vi utvecklat olika system för att hushålla med reurserna
Ekonomins uppgift är att balansera våra behov
och önskningar mot mängden tillgängliga resurser
Mikroekonomi
- hur enskilda konsumenter och företagbeter sig i olika situationer.
Grodperspektiv
Makroekonomi
- totala ekonomiska aktiviteter i ett land (eller flera länder).
Helikopterperspektiv
Privatekonomi
- hushållning i den lilla världen
Företagsekonomi
- företagens verksamhet, ekonomiska problem och metoder
Samhällsekonomi
- ekonomi i ett makroperspektiv
Mikro/Makro
Våra inkomster och utgifter är en del av något större.
Hur mycket pengar vi har att röra oss hänger inte bara på oss själva. Vi är också beroende av beslut som andra fattar:
arbetsgivarnas löner, butikernas priser, bankernas räntor, aktiebörsernas kurser, finansministerns skatter etc
För att kunna förstå sin egen ekonomi
måste man ha vissa grundläggande kunskaper
om samhällets ekonomi
Ekonomin styrs delvis av av vilka ideologier som präglar/har präglat samhället.
- Socialism/Marxism - staten kontrollerar och styr ekonomin
- Liberalism - Individen ska vara fri, nattväktarstat, en helt fri marknad
- Konservatism - en viss statlig inblandning, detta för att allt inte kan kontrolleras av marknaden
Marknadsekonomi
Planekonomi
Blandekonomi
Marknadsekonomi (MEK)
Markanden styr helt vad som ska produceras
Utbud och efterfrågan är nyckelorden
Inget statligt ägande
Fri konkurrens och inga monopol
Planekonomi
Staten äger allt
Staten är den som avgör vad som ska produceras
Staten sätter pris på varan
Femårsplaner (Sovjetunionen)
Marxistiskt tankesätt
Blandekonomi
De renodlade formerna finns knappast någonstans i verkligheten. Man bör snarare betrakta dem som ytterlighetsformer som förekommer i teorin. Istället är de flesta länder i världen någon form av blandekonomi.
Material -
det krävs material (råvaror) för att kunna tillverka
Realkapital -
det krävs också att man har tillgång till verktyg eller maskiner för att tillverka en vara
Kunskap -
ju mer komplicerade produkter desto mer kunskap krävs det av arbetskraften
Pengar -
med pengar kan man skaffa de saker man behöver för produktionen
Utbud och efterfrågan
Hur prissätts våra varor och tjänster?
Utbud är det som bjuds ut på marknaden
Efterfrågan är det som "frågar efter" i en affär, det vi vill köpa
Efterfrågekurva
pris - kvantitet (antal)
Utbudskurva
pris -efterfrågan
Jämvikt - jämviktspris
Efterfrågekurvan visar att ju lägre priset är desto större mängd efterfrågar köparna. Utbudskurvan illusterar att att ju högre priset är desto mer är säljarna villiga att bjuda ut. Skärningspunkten mellan de båda kurvorna ger markandens jämviktspris som alla följer.
Marknaden är själva spelplanendär köpare och säljare gör affärer eller tillfällen då man når varandra (kan också vara osynliga möten)
Olika typer av marknader:
- Varumarknaden
- Tjänstemarknaden
- Arbetsmarknaden
- Bostadsmarknaden
- Kapitalmarknaden
- Valutamarknad
Konjunkturer
Ekonomin går i konjunkturer (svängningar)
Tiden mellan svängningarna varierar
Sverige påverkas mycket av vår omvärld.
Sveriges ekonomi är en droppe i havet
Olika sätt att påverka konjunkturer:
Finanspolitik: skatter, bidrag, offentliga investeringar
Penningpolitik: reporäntan, valutan
Högkonjunktur:
god ekonomisk utveckling.
Hög efterfrågan på varor och tjänster. Optimism.
Låg arbetslöshet och högre löner.
Låg konjunktur:
dålig ekonomisk utveckling.
Efterfrågan på varor och tjänster är låg. Hög arbetslöshet. Pessimism.
Tidsperioden mellan två konjunkturer (hög- eller lågkonjunktur) kallas
konjunkturcykel
och kan vara olika lång. Normalt sett handlar det om tre till sju år.
Den hittills värsta lågkonjunkturen under de senaste hundra åren började i USA 1929 och spred sig över världen. När en konjunktur sjunker så djupt då talar man om en
ekonomisk depression
. De nedgångar i konjunkturer som numera förekommer är av lindrigare art och kallas då för
recessioner.
Självständig i sina beslut.
Riksdagen/regeringen har lämnat över
beslutsfattandet av penningpolitiken till Riksbanken
Inflation -
"uppblåsning" (försämring av pengars värde. Motsats är deflation (allmänt sjunkande priser).
Inflation är den allmäna prisökningen i landet .
Målet är att inflationen ska ligga kring 2%
Stabil inflation är mycket viktigt eftersom det bidrar till en större förmåga att kunna planera ekonomin
Löne-pris-spiralen:
högkonjunktur, efterfrågan ökar, låg arbetslöshet, brist på arbetskraft, högre löner, ökade kostnader för företagen, pressar upp priserna, efterfrågan minskar.
Kontrolleras genom en aktiv räntepolitik
Reporänta -

den ränta som marknadens banker kan låna eller placera till i Sveriges Riksbank
Penningpolitik
Det finns ett marknadspris på nästan allting - också på pengar. Riksbanken har ett avgörande inflytande över detta pris, dvs över räntan (med reporäntan).
Varför bedrivs penningpolitik?
- Man påverkar investeringsviljan och sparandet
- Man påverkar penningströmmarna till och från utlandet
- Man påverkar inflationstrycket. Man vill hålla inflationen i schack genom att bestämma över den sk. reporäntan
Handelsbalansen
Export - import
Denna balans är viktig för ekonomin
Den påverkas av den svenska valutan
Har valutan lågt värde
, då är det billigt att köpa från Sverige men dyrt att importera
Har valutan högt värde
, då är det billigt att importera men dyrt för andra länder att köpa svenska varor
Målet är att den ekonomiska tillväxten ska ske i jämn takt, plana ut konjunkturerna så att svängningarna inte blir så stora
Målet för den ekonomiskapolitiken:
- Ekonomisk tillväxt ( förbättra medborgarnas levandsstandard)
- Stabilt penningvärde
- Hög och jämn sysselsättning, dvs låg arbetslöshet
- Balans i affärerna med utlandet
BNP
Om man summerar värdet av varor och tjänster som produceras i ett land under ett år (halvfabrikat och råvaror räknas inte) får man fram landets
Bruttonationalprodukt (BNP).
För Sveriges del utgör produktionen av tjänster drygt hälften av BNP
Ett mått på välstånd i ett land.
Högt BNP är bättre än lågt
BNP-måttet används i många sammanhang och för många syften. När man till exempel jämför olika länders levnadsstandard brukar man göra det genom att dividera BNP med antalet invånare, vilket ger
BNP per capita
Kritik mot BNP som mått på välstånd
- BNP visar inte på det arbete som utförs i hemmet
- Tar inte hänsyn till vad som produceras
- BNP säger ingenting om fördelningen av pengarna
- Vissa kan vara väldigt rika när andra är väldigt fattiga
- Inkluderar bara "den vita ekonomin" och säger ingenting om hur miljö och naturresurser påverkas
Samhällsekonomiska frågeställningar
VEM
ska tillåtas äga skog, mark och företag?
-Staten? Privat ägande? Kollektivt ägande?
VAD
ska produceras?
- Skor? Sjukvård? Datorspel?
- Begränsade resurser
HUR
ska det produceras?
-Med vilka råvaror? Vilken arbetskraft?

NÄR och HUR
ska det konsumeras?
- Hur ska varor och tjänster fördelas mellan människor?
- Konsumtion? Investeringar?
De olika ekonomiska systemen måste alla hantera följande frågor:
Ansvarar för den finansiella stabiliteten
Full transcript