Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Psykologins historia

No description
by

Anna-Karin Barchéus

on 28 April 2016

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Psykologins historia

Psykologins historia
Vardagspsykologins tidiga början
kända greker så som platon, Aristotelse och Hippokrates (300-400f.kr.) Började intressera sig för människors beteende och varför vi har olika personlighet?

Människans kroppsvätskor Blod, slem, gul galla och svart galla menade man kunde förklara detta. Dessa vätskor styrde människans hälsa och temperament då man menade att det måste vara balans mellan vätskorna för att vårt sinne och kropp skall kunna vara i balans.

Det grekiska ordet Melankoli (svart galla), är ett begrepp som vi tagit med oss från denna tid som betyder djupnedstämdhet.

Psykologi som vetenskap
Den moderna psykologin tog sin fart i början av 1800-talet, då man började forska empiriskt, vilket innebär att man utför vetenskapliga observationer av verkligheten och genom iakttagelser och experiment får fram svar.

Tidigare byggde man sina antaganden utifrån mer filosofiska resonemang (frågor utan specifika, rätta eller felaktiga svar) eller i förväg formulerade teorier kring hur någonting är. Vilket man kan säga att den tidiga vardagspsykologin byggde på.
Psykologins framväxt.
• Vad är psykologi?
Psykologi, är en relativt ny vetenskap som försöker förstå och förklara varför vi människor tänker, känner och beter oss som vi gör.

När började vi männsiskor intressera oss för dessa fenomen? Här skiljer man mellan
vardagspsykologi
och
psykologi som vetenskap.

Det biologiska perspektivet,
Har vuxit sig större det senast decenierna. Inom det biologiska perspektivet så intresserar man sig för vad som händer i vår hjärna när vi tänker och känner. Fokus ligger vid kemiska mekanismer i kroppen och hur de hänger ihop med våra känslor.
Exemepl på hjärnans funktion:
Psykodynamiska perspektivet
forts. Psykodynamiska perspektivet
Freud hade ett stort intresse för hur sexualitet, aggressioner och drifter styr oss samt krafter i det omedvetna och medvetna, där han menade att de omedvetna krafterna påverkar oss mest.

Han la stor vikt vid hur barndomen grundlägger vår personlighet, genom sin förklaring,
psykosexuella stadieteorin
.

Freud menade att människan är i ständig konflikt mellan våra begär att tillfredsställa våra behov och drifter och möjligheten att faktisk kunna göra det, då vår personlighet enligt Freud består av tre delar:

-
Detet
(som är medfött och består av våra biologiska drifter aggression och sexualitet) ,
överjaget
(talar om för oss hur vi borde bete oss, utifrån de ideal som finns i samhället samt det normer och värderingar som vi fått från våra föräldrar osv. ) och
jaget
försöker tillfredsställa det båda andra delarna och samtidigt ta hänsyn till verkligheten







Nervceller
Hjärnan är uppbyggd av miljarder nervceller som arbetar med elektriska signaler och är en del av det centralanervsystemet (CNS).
Freuds Psykosexuella stadieteori
”Det var nog omedvetet”, ”det har jag trängt bort” eller ” har du DAMP eller”? Är psykologiska uttryck som vi slänger oss med dagligen, vi har idag en utbredd vardagskunskap kring psykologi. Men det är viktigt att särskilja den vetenskaplig psykologin från den vi använder oss av i vardagen. Per Saugstad (Psykologi historiker) försökte lista allt som forskare inom psykologi ställer sig frågor kring t.ex.
- ”Hur aktiveras och styrs vårt tänkande och vårt handlande”?
- ”Hur kan våra känslor beskrivas och kategoriseras, och vilka samband finns mellan känslor och kroppsliga funktioner”?
- ”Under vilka betingelser kan vi ta fram det vi lärt oss”?

(Levander, M. Sabelström, L. (20014). Psykologi 1+2a, Natur och kultur: Stockholm)


Ni kommer nu att få ta en titt på fyra olika vetenskapliga psykologiska perspektiv som växt fram under historien. Dessa olika perspketiv har olika teorier kring bakrunden till våra mänskliga beteenden, känslor och tankar på olika sätt. Vi börjar med:





Grundaren till denna teori är den välkände, Sigmund Freud (1856-1939)
Freud Skapade även en egen behandlingsmetod, psykoanalys. Se dokumentären om Freud nedan!


Del 1
Del 2
Del 3
Det medvetna och omedvetna
Omedvetna
Drifterna från detet är vi främst omedvetna om, en del drifter blir vi medvetna om och andra tränger jaget bort till det omedvetna då dessa tankar, känslor och beteenden kanske inte accepteras av överjagets ideal och ger då order till jaget att tränga undan dessa
Det medvetna
Det omedvetna hålls tillbaka av starka krafter och de kan vara svårt att få upp dessa till ytan (det medvetna) men med hjälp av tex. Behandlingsmetoden Psykoanalys kan man komma åt dessa enligt Freud. Jaget och överjaget innehåller både medvetna och omedvetna processer, Detet är däremot helt omedvetet
Freud använde begreppet
Libido
, som innebär livslust och livsenergi, här kan man se tydliga kopplingar till sex. Det är bland annat libidon som tar oss igenom de 5 olika utvecklingsstadierna (psykosexuella) som Freud menar att ett barn går igenom från spädbarn till tjugoåring:
Det orala fasen
0-1år, söker barnet njutning via munnen. Vad gör barnen, Jo! De suger och smakar och på det sättet upptäcker de sin omvärld. Det är under detta stadie barnet utvecklar en grundläggande känsla av trygghet, och upptäcker att jag är en egen individ.

Det anala fasen
1-3år, kontroll av den egna kroppen. Barnet vill visa sin egna vilja och det är nu som självständigheten grundläggs. En uppgift är bland annat att lära sig att gå på pottan själv och kontrollera sina behov.

Den Oidipala eller falliska fasen
3-5år, barnet utvecklar ett kärleks objekt utanför det egna jaget, för det mesta föräldern av motsatt kön den lilla pojken vill ha mamma för sig själv och rivaliserar mot fadern. Barnet kommer vidare i utvecklingen genom att förlika(känna samhörighet) med föräldern av samma kön som står som ”vinnare”.

Latens fasen
5-11år, Här kan man säga att libidon vilar och barnet kan då istället ägna sig åt skolan, kamrater, idrott och musik som barn gör under mellanstadiet.

Genitala fasen
(Adolescensen) från 12år, pubertet och könsmognad. Här skapas den psykologiska könsidentiteten, frigörelse från föräldrarna skaffa partner osv.



Freud menar att många av de psykiska problem som uppkommer i vuxen ålder har sitt ursprung i olösta konflikter under barndomen. Varje fas är kopplat till en lustupplevelse och på så sätt även en inbyggd konflikt, kring om den blir uppfylld eller ej. Konflikter som förblir olösta eller får dåliga lösningar får individen att fastna/fixeras vid detta stadie. T.ex. kan en väldigt sträng uppfostran i den anala fasen leda till tvångsmässiga drag (bacillskräck) i vuxenålder.
Jagets försvarsmekanismer
För att kunna förhålla sig till olika problem och orka med livet och dess påfrestningar använder sig
Jaget
av en rad olika
försvarsmekanismer
(strategier). Dessa utvecklar jaget omedvetet, Freud menar att dessa försvarsmekanismer är bra för att hjälpa oss att klara av livet. T.ex.
Bortträngning
, en försvarsmekanism som gör att vi tränger undan (till det omedvetna) impulser eller minnen som är för jobbiga att tänka på och som ger oss ångest. Det kan exempelvis vara jobbiga barndomsminnen eller obehagliga tandläkarbesök.

Förnekande
, handlar inte om att man tränger bort det jobbiga utan att man förnekar det, man ljuger för sig själv helt enkelt och blunda för verkligheten. En man får ett samtal från doktorn om att hans fru gått bort i en bilolycka men han vägrar att tro på doktorns besked och säger när han lägger på luren till hans arbetskamrat att han tydligen måste åka till sjukhuset, för att det tror att min fru har dött i en billolycka, men det kan inte vara hon, hon är ju på jobbet. Detta gör han för att förneka en del av verkligheten för att inte ångesten skall ta över.

MEN, man får se upp! Försvarsmekanismer kan ibland få förödande konekvenser om de går till överdrift, då man inte får bearbeta sina känslor vilket kan leda till psykisk ohälsa eller ohållbara relationer.

Varför det psykodynamiska perspektivet?…….
På den tid som Freud levde och verkade (1800-talet) hade man en stark tro till naturvetenskapen och biologiska (kroppsliga) förklaringar till mänskliga beteenden, känslor och tankar, så även Freud. Man talade inte om sexualitet, det var något som var tabulagt och därför möttes Freud av mycket motstånd men han uteslöt aldrig sitt stora intresse om det ”det ovanliga” på den tiden, sexuella konflikter, hypnos och drömmar.

Efter första världskriget verkade dock Freuds tankar kring sexualitet och aggressioner som styr människans beteenden, känslor och tankar mer rimliga. En Äldre kollega (Josef Breuer) till Freud behandlade en ung kvinna som led av hysteriska symtom, hon fick bland annat kväljningar när hon skulle dricka. Under det som kallades hypnos kunde hon komma ihåg hur hon en gång såg en smutsig hund dricka vatten ur ett dryckesglas. När detta minne nu fick komma upp till ytan och hon kunde komma ihåg det bortträngda minnet var nu symtomen borta och hon kunde dricka ur dryckesglas igen. Denna upptäck blev nu en viktig utgångspunkt för Freud.

Här avslutas det psykodynamiska perspketivet och vi går vidare med nästa stora teori som står som en motståndare till de psykodynamiska, Behaviorismen.........
Beteende perspektivet/ Behaviorismen
Beteende perspektivet/ behaviorismen(som kommer från engelskans beteende) skiljer sig radikal från det psykodynamiska perspektivet, här står mänskors och djurs mätbara beteenden i centrum. Några av det främsta forskarna inom denna teori är
Pavlov
som la grunden till teorin,
Watson
samt
Skinner
som försökte omsätta teorin i praktiska resultat
Kassisk betingning

Ivan Pavlov (1849-1836)
Pavlov var en medicinsk forskare som år 1904 fick nobelpriset för sina upptäckter kring nervsystemets påverkan på matsmältningen utifrån forskning som han utförde på hundar. Han hade opererat in slangar och rör på hundarna så att han kunde mäta tidsrymden mellan det att hundarna blev serverade mat till dess att deras magsaft började sippra ut. Här var det något som började förvåna Pavlov, hundarna började efter ett tag att producera magsaft redan innan det fick mat. Pavlov kom fram till att hundarna hade börjat förknippa en annan ”signal”, fotstegen från vårdarnas fotsteg när det skulle ge hundarna mat istället för den ursprungliga ”signalen” maten. Detta kunde han förklara genom begreppen stimuli och respons, en inlärning som kallas klassisk betingning
Mat = Stimuli
Salivering = Respons
Stimuli
Respons
Ringklocka (stimuli
+
Mat Stimuli
Respons = Salivering
Stimuli, inlärt = Salivering
- Maten var en signal (stimulus), den skapade en (respons) från hunden som var saliv. Han la till ett nytt stimulus i experimentet, en ringsignal som löd strax innan maten kom. Detta utförde han ett antal gånger ringsignal + mat. Efter ett tag räckte det med att ringa i klockan för att hundarna skulle börja salivera. Ett Verkligt exempel man kan ge på detta är t.ex.
Johanna som aldrig riktigt tänk på doften av nybakat när hon vart inne på cafét hon alltid brukar köpa sitt morgonkaffe på. En morgon inne på cafét råkar hon stöta ihop med Jesper som hon blir störtförälskad i, sen dess har hon alltid fått en varm god känsla i kroppen då hon känner doften av nybakat.

(http://sv.wikipedia.org/wiki/Pavlovs_hundar#mediaviewer/File:Pavlov%27s_dog_conditioning.svg)
Pavlov upptäckter fick stor betydelse för förståelsen av och forskningen kring människors och djurs inlärningsprocess i forma av stimuli och respons, den objektivt "mätbara psykologin". Metoden började användas av andra forskare för att mäta och manupulera människans beteende, vilket väckte starka känslor då dessa exepriment många gånger var oetiska (inte hur man bör bete sig, handla och göra i olika sammanhang) alltå inte medmänskligt rätt.
Instrumentell inlärning (operant tingning)
Burrhus F, Skinner (1904-1990)
Skinner inspirerade av pavlovs forskning MEN menade att det inlärda beteendet blir ett "instrument" för att få belöning. Beteendet som ett instrument kan ses som ett verktyg för att nå ett specifikt mål. Skinner utformade "Skinnersbox" där han bland annat gjorde experiment på råttor. Där han kunde visa hur
försärkning
(att ge en matbit eller annan belöning) av det önskade beteendet gör att det önskvärda beteendet kommer fortsätta. Han visade även hur detta gick att använda på människor för att få fram ett önskat beteende.

Så den instrumentella betingningen skiljer sig ifrån den klassiska på så sätt att den klassiska betingingen bygger på en ursprunglig reflex (t.ex. salivering) medan den instrumentella handlar om inlärning av ett önskat beteende i form av beteendet förstärks med en belöning.

Skinner skiljde mellan olika förstärkningar,
positiv förstärkning
,
negativ förstärkning
och
bestraffning
:
Exempel: Mamma Helena vill att lilla Ida skall lära sig att borsta sin tänder själv.

Positiv förstärkning(Beröm, leenden, kramar som stärker det önskade beteende):
Mamma ger Ida berömm då hon pratar om att borsta tänderna och försöker borsta sina tänder. Även om det inte alla gånger går så bra så fookuserar Mamma på att ge berömm.


Negativ förstärkning (Belöningen består av att något obehagligt tas bort) :
Mamma tjatar på lilla Ida varje dag att "hon måste lära sig att borsta sina tänderna", så tillslut gör lilla Ida det för att undvika mammas tjat.

Bestraffning( inte samma sak som negativ förstärkning! Bestraffning innebär att någon obehagligt läggs till):
Mamma säger att, om du inte borstar dina tänder så kommer jag inte heller att läsa någon godnattsaga till dig.
Beteendeterapi och perspektivet idag.
Både olika typer av förstärkning och klassisk betingning används idag i det som kallas beteendeterapier som främst används för att bota olika typer av fobier. Det som är typiskt för beteendeterapier är att de arbetar direkt med symtomen och försöker träna bort dessa. Beteendeterapeuten antar att att symtomen, en spindelfobi tillexemepl beror på en slags
felinlärning
.
Det kognitiva perspketivet
........Människans tänkande
Kognition
= Innebär människans intellektuella funktioner, hur vi organiserar vår kunskap och bildar begrepp.
Det kognitiva perspektivet och psykologer inom detta område studerar tänkandet och vår begreppsbildning och hur det i sin tur påverkar våra beteenden, känslor och tankar
.
Vi tar in information ifrån våra sinnen
Hörsel
Lukt
Känsel
Smak
Syn
Verkligheten uppfattas olika
Enligt det kognitiva perspktivet så beror människors olika tolkningar av verkligheten på olika antaganden om denna. Ett exempel på olika verklighetsuppfattningar kan vara synen på konceptet (en mental representation) Mamma, som ett barn har:
Tankar och känslor
Hur vi uppfattar och tolkar en situation avgör även hur vi kommer att reagera känslomässigt menar man inom det kognitiva perspektivet. Vilka känslor uppstår då hos Peter och Emma när de pratar om sina mammor:
Peter
: -
En mamma är en varm, kärleksfull person som bryr sig om mig och vill mitt bästa.

Emma
: -
En mamma bestämmer vad jag får och inte får göra, hon blir arg om jag inte gör som hon säger och jag skall inte störa henne i onödan för hon är vuxen.
Kognitiva scheman
Utgångspunkten i kognitions psykologin är att människan tänker, tolkar, minns och fattar beslut utifrån
kognitiva scheman/ mönster
. Som har skapats utifrån tidigare erfarenheter och inlärning. Vilket innebär att hur vi uppfattar en ny situation eller ett vist koncept beror på våra "scheman". T.ex.
Peter:
Har växt upp i en helt normala familjeförhållanden med en mamma som är omhändertagande och vill Peters bästa. Hon ger ofta beröm när han gör någonting bra och förklarar för det mesta varför man inte får göra vissa saker.

Emma:
Har växt upp med en ensamstående mamma där pappa till Emma gick bort i en billolycka när Emma var nyfödd. Sen dess har Emmas mamma inte varit sig själv riktigt, hon fokuserar mestadels på jobbet, är stressad och hämtar alltid Emma sist av barnen på fritids.På helgerna umgås hon oftast med sina väninnor, de dricker vin och är högljudda. Då får ofta Emma höra att hon inte skall störa och vara snällt inne på sitt rum.
Kognitiv terapi
Om Emma skulle gå och prata med en kognitiv psykolog skulle han inte fokusera på hennes

känslor
av mindervärde och rädsla. Istället skulle psykologen leta bakåt och försöka fånga Emmas
tolkning
av vad en mamma är. Psykologen försöker gå ytterligare ett steg bakåt för att se vilka antaganden som Emma har om mammors beteenden, som gör att hon tolkar t.ex. Sofies mammas besök av vänninor som hon gör.

När psykologen sedan ringat in vilka tankar som ligger bakom hennes känslor och beteende gäller det att förändra dessa tankar. Här försöker man att konfrontera dessa tankar genom att förklara att bakrunden din mammas beteende inte beror på Emma, utan på att mamma mår dåligt och har ett stressigt jobb. Och hon får förklarat för sig att det är lätt att
generalisera
(göra övergripande antaganden om hur någonting är) när starka känslor gör sig påminda och hur detta gjorde att Emma direkt sprang in på Sofies rum då vänninorna till hennes mamma kom och hälsade på.
Peter:
Känner förmodligen glädje och får en varm känsla i kroppen när han berättar om sin mamma.


Emma:
Upplever känslor av mindervärde rädsla att göra mamma besviken.
Människans reaktioner består utifrån detta ibland av dennes sätt att tänka, inte på yttre omständigheter. Det vill säga att när Emma för första gången får följa med sin kompis Sofie hem efter skolan och Sofies mamma precis som Emmas brukar bjuda över sina vänninor på besök, så går Emma direkt in på Sofies rum i rädsla för att bli utskäld för att vara i vägen. Då kommer Sofie och hämtar Emma och säger att de får komma och fika tillsammans med mammas vänninor om de vill. Emma blir förvånad och svarar då skakigt med ett ja om det är okej för din mamma så?
Det biologiska perspektivet
Forskare har förundrats och facinerats över hur komplex människans hjärna är och hur mycket kapacitet den har. Man har kunnat ringa in hur olika delar av hjärnan har olika funktioner för oss människor men man menar att dess påverkan på varandra inte än är lika klar.
http://www.1177.se/Vasterbotten/Tema/Kroppen/Nervsystemet-och-sinnesorganen/Hjarna-ryggmarg-och-nerver/?ar=True (2014-09-28)
Nervsystemet
Nervsystemet består av tre delar
, hjärna, ryggmärg och nerver,
dessa behövs för att kroppens olika delar skall kunna kommunicera med varandra och fungera som en helhet
.

Nervsystemet tar in information genom t.ex. synen och hörseln som den lagrar och använder för att styra våran kropp.



Nervsystemet delas in i två delar:
Centrala nervsstemet:
(CNS) består av hjärna och ryggmärg. I hjärnan samlas all information som vi får från kroppens olika delar. Här fattas beslut som ger order till resten av kroppen vad den skall göra.
Perifera nervsystemet:
(PNS) är nerverna som är utanför hjärnan och ryggmärgen. PNS, delas in i två delar:
Somato- sensoriska
Sympatiska nervsystemet
Parasympatiska nervsystemet
Dennna del sköter kommuniskationen med vår omvärld och är viljestyrd, genom att ta in information från våra sinnen och skelettmuskulatur.
Autonoma nervsystemet
Sköter den "inre" världen, kroppens olika organ så som mage, njurar. Detta system gör bland annat att vårt hjärta slår. Det autonoma systemet innehåller i sin tur två delar som man kan säga motverkar varandra:
När detta system kopplas på förbereder det vår kropp för
kamp eller flykt, musklernas prestationsförmåga ökar, hjärtat slår fortare och andningen ökar vi är mer redo att prestera än att äta och vila
Fungerar raka motsatsen, lugnar ner hjärtslagen och andningen sätter fart på magfunktionen. Detta systemet är viktigt för vår återhämtning.
- Styr vår uppmärksamhet och icke viljestyrda processer:
vakenhet och sömn, andning och blodcirkulation
-Styr motoriska rörelser, balans och rörelsekoordination.
-Är indelad i två delar, höger och vänster hemisfär (hjärnhalva). Respektive sida styr motsatt sida av kroppen. Den
högra
halvan är mer analytisk och kopplar ihop delar till helheter medan den vänstra hjärnhalva ansvarar för tal och språkförståelse liksom logiskt tänkande. Pannloberna finns i båda halvorna och styr, personlighet, socialtbeteende m.m.
http://www.1177.se/Vasterbotten/Tema/Kroppen/Nervsystemet-och-sinnesorganen/Hjarna-ryggmarg-och-nerver/?ar=True(2014-09-28)
kroppskemi och känslor hänger ihop
Låt oss ta ett exempel:
I hjärnan finns bland annat signalsubstanserna (en molekyl som förmedlar en nervsignal från en nervcell till en annan, kemisk väg)
dopamin
och
serotonin.
Serotonin,
hämmar aggression och längtan efter alkohol och verkar även motverka smärta och ångest
.
Dopamin,
kan man säga är det ämne som får oss att må bra, då den är viktigt för att sätta igång fysiska och mentala aktiviteter men även hjärnans belöningssystem.
Dagens forskning visar på starka kopplngar mellan låg serotininhalt i hjärnan och depression. Idag finns det läkemedel som bidrar till att öka halten serototin i hjärnan och på så vis minska depressionssymtomen. Men varför får vi då serotonin brist?

Utifrån ett biologist perspektiv skulle man säga att det beror på störningar i kroppens kemi, felaktig kost, på en viss genetisk programmering eller en kombination av dessa.
Psykodynamiska
perspektivet

Behavioristiska
perspektivet

Kognitiva
perspketivet

Biologiska perspektivet
1800-talet
1900-talet
2000-talet
Full transcript