Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Naturtyper i världen

No description
by

Jenny Tegman

on 8 October 2015

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Naturtyper i världen

Naturtyper

Lövskog
- detta är skog som innehåller lövträd. Skogen är grön på sommaren och fäller sina löv på vintern, då den ser kal ut.
Det finns tre stora lövskogsområden på jorden:
Ett i väst- och mellaneuropa och över i mellersta Ryssland, Kaukasus och Himalaya.
Ett i Östasien i norra Kina, Korea och Japan.
Ett i östra USA och den del av Kanada som gränsar dit.

Barrskog
- här finns det mest barrträd av olika slag så som tall och gran. Det finns över 600 olika barrträd. De är vanligast på norra delen av halvklotet (jorden) i lite svalare klimat.

Blandskog
- här växer både löv- och barrträd.

Film:
Planet Earth - Seasonal Forest

Och så lite skoj!

Skog
Bäck
- en bäck är 'naturlig', d.v.s. inte gjord av människor. En bäck är alltså
inte
samma sak som ett dike som kan vara gjort av människan (Vattnet som rinner i bäcken har ofta runnit genom marken först. Därför spelar jordmånen stor roll för hur vattnet är i bäcken).

Älv
- En älv är egentligen flera vattendrag så som större och mindre bäckar som runnit ihop och då bildat en älv. En älv har ofta både lugnt och forsande vatten. Älvar är ätt breda men det finns inget exakt mått på hur bred en älv måste vara för att kallas älv.

Å
- Här har flera små bäckar runnit ihop och vanligen kallas det för en å om den är mer än 1-2 meter bred. Ofta blir åar bredare och bredare då flera små vattendrag rinner ut i den och då går den över till att kallas älv eller fors. Där en älv eller å rinner ut i en sjö eller ett hav kallas det för mynning eller utlopp.

Myr
- Mossar och kärr är vad vi kallas myr/myrmark. Mossen får sitt vatten enbart från regn medan kärr får det via regn och anknytande vatten. Mossen är näringsfattig och kärr näringsrikt. Myrar kan ta emot mycket vatten och är därför bra vid översvämmnngar. De är också naturliga reningsverk (de renar vatten). Nere i myren bildas torv som en viktig naturresurs. Torv används bl.a. som bränsle i värmeverk, till odling, textilier och byggmaterial.

Vattenhål/damm
- detta är ett ställe med stillastående vatten. Vattnet kommer från regn eller grundvattnet. Vattenhål som är gjorda av människor kallas för dammar.

Sjö
- man kan säga att en sjö är en stor grop i marken som fyllts av vatten från regn, grundvatten och bäckar, åar, älvar o.s.v. De sjöar vi har i Sverige täcker ungefär 9% av vår andyta. Det finns tusentals sjöar i Sverige. Vänern, Vättern och Mälaren är våra tre största sjöar.

Sötvatten
Bebyggelse
Åkermark -
på åkermark växer oftast bara en gröda, t.ex. vete korn, råg, sockerbetor eller potatis. Ungefär 6% av jordens yta består av åkermark.
Man använder ofta besprutningsmedel som är giftigt för djur och växter, samt gödningsmedel. Detta gör att andra växter och djur inte klarar sig på åkern. Därför växer bara en sak. På ekologiska jordbruk används inte dessa gifter, eller konstgödning.

Äng -
På ängar växer det mycket gräs. Buskar och träd hålls nere av boskap som äter upp det. Därför är det mycket ljus på ängar vilket gör att väldigt måga olika sorters blommor trivs här. Ängsmark är bra för vår natur. Ängar ligger ofta i fuktiga områden, exempelvis vid åar. När det är översvämmning kommer slam upp från ån och på så sätt blir det naturlig gödning.

Hed -
Detta är en rätt näringsfattig naturtyp. Här växer t.ex. kort gräs och ljung, det torrt och sandigt. Man brukar låta djur beta på hedar, samt att man bränner dem för att få nya växter att växa, bl.a. ljung.

Betesmark -
Vi människor avverkar skog och gör dom till åkrar. Betesmarker är åkrar som inte varit bra att odla på. De är ofta lite för torra och lite näringsfattiga. De består av lite kortare gräs, buskar, blommor m.m. Djur betar på betesmarker och håller dem öppna. Om man inte använt konstgödsel mår växter bra här.
Öppet landskap
Länkar & källor
http://svenska-djur.se/sv%C3%A5r/naturtyper/

Sveriges nationalparker:
http://www.sverigesnationalparker.se/om-sveriges-nationalparker/sveriges-naturtyper#.VV4kvEao3uM

Värdsnaturfonden (WWF):
http://www.wwf.se/utbildning-gammal/lromedel/1134304-en-levande-planet-hotade-naturtyper-hotade-naturtyper-i-sverige-och-vrlden

Bok:
Koll på NO åk 4
av Anncatrin Hjernquist och Klara Rudstedt
Kust
Sandstrand
- Sandstranden är gränsen mellan vatten och land. Den består av sand, grus och/eller sten. Stranden i sig är väldigt näringsfattig.
De växter och djur som lever på stranden måste kunna anpassa sig snabbt p.g.a. att förhållanden på stranden kan växla fort.

Strandäng
- strandängar ligger ute vid kusterna. De består av gräs och växter. Det blir lätt översvämning på strandängarna så växterna som lever där måste tåla detta.
För att bevara strandängarna bör man låta betesdjur beta där.

Klippkust
- En klippkust består av klippor både i vattnet och upp på land. Förhållanden på klippkusten kan växla fort så de växter som växer här måste tåla detta.

Film:
http://www.mediawebben.se/m172/index.php/catalog/product/view/id/22268

Hav
Hav
- haven täcker drygt 70% av jordens yta. Det är alltså mycket mer hav än land på vår jord. I genomsnitt är våra hav drygt 3700 meter djupa (ca 3,7 km). Det djupaste stället i våra hav är
10 971 meter djupt ( nästan 11 km, mer än 1 mil). Denna plats kallas
Marianergraven.
Vi har inte undersökt så stor del av haven, stora delar av vår jord är ett mysterium.
Allt liv på jorden kommer från allra första början från haven.
Film om hav:
http://www.mediawebben.se/m172/index.php/catalog/product/view/id/30499

Saltvatten
- saltvatten kan vi inte dricka, gör vi det blir vi bara mer törstiga. Saltvatten innehåller ca 3,5% salt och det är nästan 70 gånger mer än vad människorkroppen klarar av. Dricker vi saltvatten kan vi faktiskt torka ut och dö. Det kallas att man dehydrerar.

Bräckt vatten
- bräckt vatten är en blandning av saltvatten och sötvatten.
I Bottniska viken (mellan Sverige och Finland) har vi bräckt vatten. Bräckt
vatten har mellan 0,03 och 3% salt i vattnet.

Film om Skagerack
http://www.mediawebben.se/m172/index.php/catalog/product/view/id/18613

Film om Kattegatt
http://www.mediawebben.se/m172/index.php/catalog/product/view/id/18611


Fjällen
Fjäll
- Fjällen ligger ovanför
trädgränsen
. Trädgräns är där träden slutar växa.

Fjäll som är lägre än 1200m kallas lågfjäll och de som är högre kallas högfjäll. Högfjäll är ofta spetsiga, de kan ha en glaciär, snö året om och det kan snöa mitt i sommaren.
Kebnekaise
är Sveriges högsta berg (2111m över havet, ÖH).

Vi kommer att jobba med boken
Koll på NO!
åk 5 s.6-21

Film:
http://www.mediawebben.se/m172/index.php/catalog/product/view/id/30392
Världens naturtyper
Tundra och polarområden
Regnskog
Stäpp
Savann
Öken
Bergsområden
Barrskog och lövskog

Lite kort information om världens naturtyper:
http://www.slideshare.net/annaolm/naturtyper-i-vrlden
Nya ord och begrepp
Naturtyp
Klimatzon
Anpassa
Miljö
Ekosystem
= Alla levande varelser och den miljö som finns inom ett visst område bildar tillsammans ett 'ekologiskt system'.
Monokultur
= kommer från
mono
som är det grekiska räkneordet för
ett
och
kultur
som betyder
odling.
Man odlade en sak åt gången, exempelvis bara vete, korn, kaffe, bomull, eller majs, osv
Sandstrand
Strandäng
Klippkust
Myr
Hed
Bebyggelse
Åkermark
Betesmark
Öppet landskap
Fjäll
Sötvatten
Saltvatten
Trädgräns
Bräckt vatten
Barrskog
Lövskog
Blandskog
Näringsfattig
Polarzon


Ekologiskt fotavtryck
HUT - hållbar utveckling
Biologisk mångfald
Carnivor
= köttätare
Herbivor
= växtätare
Omnivor
= allätare


Svenska djur:
Park och trädgård -
Parker och trädgård är anlagda av oss människor. Det är många djur och insekter som trivs bra här för det finns finns ofta stor artrikedom samt vatten i form av dammar, bäckar o.s.v. Det är ofta soligt och finns vindkydd.

Bebyggt område -
Detta är de områden vi människor byggt saker på. Det kan vara allt från villakvarter till industriområden. Det finns t.ex. fåglar som lever i torn och på tak, och de trivs bra här.

Inomhus -
Detta är då man är inne i en byggnad. Många djurarter lever gott inomhus. Det kan t.ex. vara i en källare, våtrum (tvättstuga/badrum), ladugård o.s.v. Här finns många insekter. I kloaker gillar råttor att leva.
Många djur och insekter som lever inomhus kommer ursprungligen från varmare länder. De har transporterats hit av människor, t.ex. i båtar.

Sammanfattningsvis kan man säga att djuren och naturen lärt sig leva där vi har byggt upp saker.
Den huvudsakliga växtligheten i Europa är skog.

De flesta områdena i Europas har avbetats av boskap vid någon tidpunkt genom årtusendena, och avverkningen av skogsområden som fanns orsakade stor förstörelse av de ursprungliga
ekosystemen
.

80-90% av Europa var en gång täckt av skog. Europas ursprungliga skogar försvann då människan började bygga överallt.

Europa har drygt en fjärdedel av världens alla skogar – granskogar i Skandinavien, tallskogar i Ryssland, kastanjeregnskog i Kaukasien och korkekskogar i Medelhavsområdet. Ofta har dock barrträd föredragits framför ursprungliga lövträd, eftersom de växer snabbare och då hinner ge mer virke under en livstid.

Planteringar och
monokulturer
täcker nya stora landområden och detta erbjuder mycket dåliga miljöer för europeiska skogslevande arter. Andelen urskog i Västeuropa är endast två till tre procent idag. Landet med minst skogtäckt yta är ön Island som i stort sett avskogats helt. Därefter följer Irland med åtta procents skogtäckning. Det mest skogbevuxna landet är Finland (72 procent).

I Europa dominerar lövskog (dominera = det finns mest av). De viktigaste arterna är bok, björk och ek. I norr är björken en mycket vanlig art. I Medelhavsområdet har många olivträd planterats. Dessa är mycket väl anpassade till det torra klimatet. En annan vanlig art i Sydeuropa är cypressen. Barrskog dominerar på högre höjder, i norr.

Istäcket under den senaste istiden och människans närvaro har påverkat utbredningen av Europas fauna (fauna = djurliv). I många delar av Europa har de flesta stora djuren jagats till utrotning. Ullhårig mammut och uroxe utrotades. I dag är vargar (carnivor = köttätare) och björnar (omnivår = allätare) hotade. En gång fanns de i de flesta delarna av Europa, men skogsavverkningen fick dessa djur att dra sig längre och längre tillbaka.


Allra längst norrut i Europa kan isbjörnar påträffas. Vargen, det näst största rovdjuret i Europa efter björnen, finns mest i Östeuropa, på Balkanhalvön och i de nordliga skogarna.

Andra viktiga rovdjur är lodjuret, vildkatten, järven, rävar, olika arter av mård, igelkott, olika arter av ormar, olika fåglar (ugglor och andra rovfåglar). Viktiga växtätare i Europa är sniglar, amfibier, fiskar, olika fåglar, samt däggdjur som gnagare, rådjur, vildsvin, hjort, älg och i bergen murmeldjur, stenbockar, gems med flera. Havslevande organismer är också en viktig del av Europas flora och fauna. Viktiga djur i Europas hav är plankton, blötdjur, tagghudingar, olika kräftor, bläckfiskar, fiskar, delfiner och valar. Vissa djur lever i grottor, till exempel fladdermöss.
Europa
Europa
Ekosystemet - Biologisk mångfald
Klimat i Europa
Polarzon
- det är rätt kallt i dessa områden och det växer inte så mycket här. Tundra är vanligt i polarzonerna. Här är det
permafrost
. Permafrost är då det är tjäle och fruset i marken året om. Här växer mossa, lav, gräs och låga buskar.
Det är polarzon i de norra delarna av Europa, t.ex. Grönland, norra delarna av Norge samt i högfjällen och högt upp i alperna. Klimatet här kallas för pet är
polarklimat
, och det innebär att det är under +10*C året om.

Tempererad zon
- Den
kännetecknas
av att den har fyra tydliga årstider:
vår, sommar, höst och vinter
. Väldigt stora delar av Europa ligger i den
tempererade zonen
, t.ex. Sverige, Ryssland, Norge, Finland, Tyskland och Frankrike. Det finns en
varierad natur
. Det växer bl.a. barrskog och lövskog. Sverige, Finland och Ryssland har stora skogar i norr som består mest av landskapstypen
barrskog
. Dessa stora barrskogar är en del av ett jättestort barrskogsområde som går genom den norra delen av halvklotet, och den kallas
Taigan
. Taigan går genom Europa, Asien, Ryssland och Nord Amerika.

Landskapstypen
lövskogen
trivs bättre i lite varmare områden så som i Tyskland och Polen.

Lågland
är land som ligger väldigt lågt och är vanligt i bl.a. Frankrike, Ukraina och Tyskland. Här finns stora
slätter
där man brukar jorden. I dessa lågland finns områden som kallas stepp och slätt.
Slätten
är ett platt och öppet landskap utan berg. Dessa är bra för odling.
Stepp
är bra som betesmark och består mest av stora ängar.

Subtropisk zon
- Den hittar vi i
medelhavsområdet
, d.v.s. runt Medelhavet. Länder som har subtropiskt klimat är bl.a. Spanien, Italien och Grekland. Här finns väldigt öppen natur med buskar och inte så mycket skog. De vanligaste träden är dock citronträd och olivträd. Förr fanns det mycket skog här med bl.a. ek. Människan
skövlade
denna skog och därför finns det väldigt lite kvar. Det finns dock en typ av skog här och den kallas för Macchia och består av buskar och låga träd.
I den subtropiska zoner har man ett
mildare klimat, d.v.s varmare
. Det är korta milda vintrar och heta somrar.

Tropiska zonen
- Denna klimattyp har vi inte i Europa. Den tropiska zonen hittar du nära ekvatorn där det är ett mycket varmare klimat än vad vi har i Europa, ett tropiskt klimat. Du har säkert hört talas om tropisk värme.
Den tropiska zonen har ett klimat där det är en genomsnittlig temperatur som ligger på minst 18*C året om, och rätt mycket nederbörd.
Njutning
Hav
Lyssna:
Utveckling & anpassning
Djur och växter måste anpassa sig till den miljö de lever i. Denna film handlar om hur djur och växter kan anpassa sig till den miljö de lever i:
http://www.mediawebben.se/m172/index.php/catalog/product/view/id/30372

Landformer
Vi tittar på en film om landformer:
http://www.mediawebben.se/m172/index.php/catalog/product/view/id/31162
En film om urtida växter:
http://www.mediawebben.se/m172/index.php/catalog/product/view/id/17460

Livets historia - livet genom tiderna:
http://www.mediawebben.se/m172/index.php/catalog/product/view/id/17460

Filmer om djurs utveckling:
http://www.mediawebben.se/m172/index.php/catalog/product/view/id/24636
Full transcript