Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Ungdomars medievanor

No description
by

Tamara Gutemyr

on 5 March 2014

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Ungdomars medievanor

Är det konstigt att ungdomarna framställer sig på ett visst sätt i digitala medier? Precis som L. Fagerström och M. Nilson diskuterar i sin bok Genus, medier och masskultur, blir barn redan vid tidig ålder "inprogrammerade" vad som är "tjejigt" och killigt". Redan som spädbarn klämmer vi på pojkarnas armar och uttrycker "vad stor och stark du är" och till flickorna berömmer vi dom för hur söta de är i sina prinsessklänningar. Vad som är kvinnligt respektive manligt finns redan med från födseln, det är inget som finns med i de biologiska generna, snarare något som vi och omvärlden lär barnen både kulturellt och socialt (2008, 7).

Tjejerna lägger upp bilder på sig själva i nya kläder medan killarna lägger upp bilder på olika sportevenemang. Är det då så konstigt att exempelvis Instagram-bilder skiljer sig så markant? Jämför tidningen Café med Veckorevyn, båda omslagen är från januarinumret 2014. På veckorevyns framsida, som riktar sig till tjejer/kvinnor, finns tips om de "senaste hälsotrenderna", tillskillnad från Cafés omslag där killarna/männen får tips om "10 smartare smartphones". Teknik vs. skönhet, vad förmedlar det till ungdomar? Generellt sett är tjejer intresserade av kosmetik och skönhet och killar ska gillar teknik och sport, det förstärks dock ännu mer genom dessa omslag.

I Café får man följa med den kända hockeyprofilen Henke Lundqvist, i Veckorevyn får läsaren läsa om den kända bloggerskan Kenzas kärlek. Sport vs. känslor. Det är intressant att titta på så simpla tecken, som förmedlar så mycket. Henrik tittar rätt in i kameran, har kostym och en bestämd blick. Kenza har huvudet på sned och ler gulligt. Bestäm vs. "underlägsen". Det är klart att ungdomar blir påverkade av alla medier som finns omkring oss.

Jämför exempelvis D&G's parfymreklam, på den övre bilden är det en lättklädd känd profil, hon har röda och lätt öppna läppar. Den undre reklambilden är på en man i kostym, med bestämd, stängd mun. Kvinnan anspelar på sin sex appeal, mannen utstrålar makt. Detta diskuterar även L. Fagerström och M. Nilson, kvinnor framställs till den "mjuka" eller privata sfären. Bilden på kvinnan skulle kunna vara tagen i sovrummet, medan bilden på mannen i en affärsmiljö. I reklam är oftast kvinnor avklädda och framställs som objekt och passiva föremål (2008, 51), något som tydligt visas i den övre reklambilden..

Slutsatsen av detta; det kanske inte är så konstigt att ungdomar, killar och tjejer, kommunicerar olika via sociala medier då framförallt medier har en stor påverkan på hur dagens samhälle ser ut.










Ungdomars medievanor
Tjej vs kille på Instagram
Tjejer vs. killar
Det tycks vara en viss skillnad på vad tjejer respektive killar väljer att publicera på de olika digitala mötesplatserna.

Tjejerna svarade att de mest la upp "selfies", det vill säga bilder på sig själva. Medan killarna la upp fler bilder på sina vänner och sport.

Det verkar även vara fler tjejer som redigerar sina bilder och använder filter som finns på exempelvis på Instagram.

Tre av fyra tjejer sa att de la upp bilder för att få bekräftelse och för att få "likes". Medan fyra av fyra killar beskrev att det gjorde det för att det var kul att visa andra vad de gör, men även för att få "likes".






Årskurs 8
Ungdomars medievanor
Jag har frågat ungdomar i 14-15 års ålder som går i årskurs åtta, vilka digitala mötesplatser de använder.

Instagram
Facebook
Vine
Kik
Ask.fm
We heart it

Instagram är en applikation som används i telefoner och surfplattor, där vem som helst kan skapa ett konto och publicera bilder samt 15 sekunders filmklipp. Det som publiceras kan i sin tur kommenteras av andra användare och "gillas". Varje användare kan välja om de vill ha sitt konto privat eller öppet.
Många av de ungdomarna jag intervjuade hade två konton, ett öppet för allmänheten och ett privat.

De berättade att det privata kontot var till för vänner, där de kunde lägga upp vilka bilder som helst medan på det publika kontot lägger de bara upp allmänna bilder. Det måste vara något som de har fått från kändisvärlden där många celebriteter gör likadant. Jag tycker att det är bra att de redan vid så tidig ålder är medvetna om att skydda sin identitet och att det är viktigt då bilder och dylikt lätt sprider sig på sociala medier.

Jag frågade ungdomarna om de brukade få elaka kommentarer på sina bilder, men de sa att eftersom de bara tillät "vänner" på sina privata konton fick de aldrig det. Och i deras öppna konton var det inte lika många som kommenterade, och gjorde någon det var det bara positiva saker. Jag tycker det är en viktig aspekt då det tyvärr pågår väldigt mycket nätmobbning.


Facebook
Instagram
Facebook är ett av de större sociala mediumen där användarna kan skapa en personlig profil, lägga till andra användare som vänner och skriva meddelande till varandra. Användare kan gå med i olika grupper, spela spel och lägga upp bilder, videoklipp och statusar.

De ungdomar jag intevjuade sa att de inte använder Facebook speciellt mycket längre, när jag undrade varför hade det inget svar på det. Personligen tycker jag Facebook är ett utav de bästa sociala mediumen då jag kan hålla kontakt med mina vänner från hela världen.
Ask.fm
Ask.fm är en webbplats där man skapar ett användarkonto och andra användare kan ställa frågor till varandra. Frågorna kan ställas både anonymt och offenligt. När jag fick se ungdomarnas frågor blev jag väldigt chockad, många frågor var väldigt hårda, elaka och utpekande. Eftersom vem som helst kan fråga anonymt kan frågorna vara väldigt extrema. Det fanns exempelvis frågor om sex, vilken tjej/kille som var snyggast respektive fulast i klassen, om de var oskuld och många andra frågor som enligt mig är väldigt opassande vid 14 års ålder.

En del frågor var snarare påståenden som "du är äcklig", "du är ful" etc. Detta är för mig helt oacceptabelt och jag anser att denna sida gör det enklare för nätmobbning, eftersom frågorna kan ställas helt anonymt och då vågar sändaren skriva precis vad som helst.

Ungdomarna berättade att de inte blev ledsna eller tog åt sig av dessa kommentarer, men jag har svårt att tro att det bara rinner av dom.
Vine
På vine kan användarna lägga upp 6 sekunder korta videoklipp som andra användare kan "gilla" och kommentera.

Ungdomarna berättade att de själva inte la upp speciellt mycket där utan följde bara andra mer eller mindre kända personer som la upp roliga klipp.
Kik
Kik är en applikation som går att likna med sms, skillnaden är att man skapar ett användarnamn och inte behöver ge ut sitt nummer. Här kommunicerar ungdomarna genom att skicka meddelanden, bilder och videofilmer till varandra. De berättade att de hellre använder denna applikationen än sms då det inte kostar pengar att skicka meddelande till varandra.


We heart it
Denna applikation påminner lite om Instagram, skillnaden är att här får man endast lägga upp "inspirerande" bilder, gärna om kärlek och vänskap. Det var endast tjejerna av de jag intervjuade som använde denna applikation, de la själva inte upp något eget utan använder det för att titta på vackra bilder och inspireras.

Att låta elever använda digitala lärmiljöer vid undervsining tror jag finns både positiva och negativa aspekter. Dagens ungdomar är uppväxta med digitala medier och skulle därför kuna känna sig "hemma" i den lärande situationen.

Medier har stort inflytande på ungdomar. Digitala medier, sociala medier, Internet etc. är verktyg som de idag kan utan och innan, utan att behöva någon utbildning för det. Att involvera detta i en lärosituation tror jag skulle uppmuntra elever samt göra de mer engagerade.

Som pedagog finns det många möjligheter att använda sig av de olika digitala medierna. däremot förutsätter det att alla ungdomar i klassen exempelvis har ett facebook-konto (om det är de verktyget man vill använda). Är det alla föräldrar som tillåter detta? Vill pedagogen använda Instagram, förutsätter det att alla barnen har tillgång till en smartphone och det kanske inte är alla som har det? Så, det kan uppstå en del problem och kan sätta mer press på ungdomar och skulle kunna skapa ett utanförskap.

Däremot att digitalisera en del av undervisningen anser jag vara nyttigt för ungdomarna, då det är något som finns och förmodligen kommer finnas ännu mer av i framtida yrken etc. Det förutsätter i sin tur att pedagoger har kunskap inom dessa områden så de har möjlighet att digitalisera undervisningen. Den finns såklart både för- och nackdelar även här. En lärobok kan exempelvis förmedla längre, det är även lättare att stryka under i texten och kunna bläddra fram och tillbaka. Däremot är inte digitala medier "sämre", då det är väldigt enkelt att få en överblick och navigera sig fram i olika läroplattformer. Nätuppkopplade medier gör det även möjligt att få tillgång till mängder av fakta (S. Selander & G. Kress, 2012, s. 60). Här är det dock viktigt att diskutera vikten av att kritiskt granska den information som finns, är det en tillförlitlig källa? Stämmer allt som finns på Internet? Det vi läser på Wikipedia, behöver det vara sanning?

Det finns studier som både är för och emot digitala medier i lärande, en del menar att fokuset kan hamna fel. Den teknologiska kompetensen kan försena arbetet och istället för att fokusera på uppgiften kan det som finns runtomkring distrahera. Medan andra menar att digitaliseringen är svår att undgå och undervisningen kan bli mer flexibel i lärandet (S. Selander & G. Kress, 2012, s. 61).

Något annat som är otroligt viktigt att ta upp som en del av undervisningen är mobbning och framförallt nätmobbning. Under den här uppgiftens gång har jag fått bekräftat hur otroligt mycket mobbning som pågår i olika digitala medier. Jag tror att bara belysa detta i klassrummet och skapa en dialog och diskussion kring detta kan göra ungdomar uppmärksamma på problemet och hjälpa varandra att motverka detta.




Tjej
Kille
Genus
Digitalisering i lärande
Full transcript