Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Uppläst Klassisk Musikhistoria 500-1900

Klassisk musikhistoria som jag använder i åk 7. Omarbetad version av http://prezi.com/ebozfe2zw0x7/klassisk-musikhistoria-600-1900-talet/ skriven av Viktor Ekström. Övrig källa: Bonniers Musiklexikon.
by

Malin Pettersson

on 11 August 2016

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Uppläst Klassisk Musikhistoria 500-1900

Den första notskriften
Neumer (uttalas nevmer) dök upp omkring 800-talet och var den första notskriften. Neumerna visade egentligen bara om melodin skulle stiga eller falla - inte hur mycket eller hur länge man skulle sjunga en ton.
Medeltiden (ca 500-1450)
Medeltiden inleddes med Västroms fall. Karl den store grundade sitt rike och araberna skapade ett världsvälde. Under denna tid skapades den första notskriften, den bidrog starkt till den klassiska musikens födelse. Kyrkan hade mycket makt, det var där musiken utvecklades och spreds över Europa.
800
Renässansen (ca 1450-1600)
Renässans betyder "pånyttfödelse" och det var antikens ideal och synsätt som skulle pånyttfödas efter medeltidens "mörka" epok. Konsten och musiken skulle återspegla det mänskliga känslolivet. Musiken blev på så sätt mer personlig.
500
Den sakrala musiken
Kyrklig musik kallas sakral musik
Lugn och stillsam
Vokal
Enstämmig
Den profana musiken
Det förekom även musik utanför kyrkan, hos rika adelsfamiljer och vid de furstliga hoven. Denna musik brukar kallas värdslig eller profan musik.
Profan musik kunde vara instrumental dansmusik eller sång framförd av trubadurer eller gycklare (kringvandrande spelmän och underhållare).
1000
1200
Sakral musik störst
Under medeltiden var kyrkans makt stor. Den sakrala musiken hade då en stark dominans. Denna dominans kom att bli svagare under nästa epok, renässansen, då den profana musiken fick mer utrymme. Dessa två olika stilar finns med under alla epoker och blir tillsammans det vi kallar idag klassisk musik.

Rom och Italien var centrum för kyrkan och blev även centrum för den tidiga musiken och kulturens utveckling.
1450
Vetenskap
Kyrkans dominerande ställning började nu brytas. De stora upptäcktsresorna och de många vetenskapliga upptäckter som gjordes under 1500-talet påverkade hur människorna såg på världen.
Hoven nytt centrum för musiklivet
Under renässansen tog hoven över kyrkans plats som centrum för musiklivet. Det gav den profana (värdsliga) musiken en högre social ställning. Det hörde till i en bildad adelsmans uppfostran att få en god musikutbildning.
Martin Luther
En av de viktigaste händelserna under 1500-talet var Martin Luthers reformation av kyrkan (början till protestantismen). Som präst och kristen teologiprofessor attackerade Luther år 1517 i sin skrift "95 teser" bland annat kyrkans slapphänta försäljning av avlatsbrev. Luther motsatte sig att frihet från Guds straff för de synder man begått kunde köpas för pengar.

Luthers översättning av Bibeln till allmänhetens modersmål istället för latin gjorde läran mer lättillgänglig och fick stor betydelse för den tyska kyrkan och den tyska kulturen.
Italien fortsatt centrum
Precis som under medeltiden var Italien centrum för konst och musik även om länder som t.ex. England (Shakespeare) skapade en egen renässanskultur.
Kyrkans makt
Människor var rädda för kyrkan för att kyrkans män kunde hota med helvetet. Allt som kyrkan stod för blev sanning. Under den här tiden fanns det inte heller många som kunde läsa, därmed fanns all kunskap hos kyrkan. Munkarna var läskunniga.

Vokal musik
Vokal musik är t.ex. en kör utan instrument. För att det ska räknas som vokal musik får det inte vara några instrument med.
Gregorius den store
I början på 600-talet satte påven Gregorius den store upp regler för hur musiken skulle användas i kyrkan. Kyrkosångerna fick namnet Gregoriansk sång uppkallat efter honom.

Det sades att Gregorius hade skrivit alla kyrkliga verk ensam, till hjälp hade han en duva på axeln som viskade melodierna i hans öra. Men Gregorius har i alla fall sammanställt materialet, en stor prestation bara det!
Enstämmig
Endast en stämma (melodi). Trots detta kan det vara flera som sjunger. Det kallas även för att sjunga unisont.
Flerstämmigt
Efter 800-talet började man använda flera stämmor i musiken. När flera personer sjunger olika toner, bildar de en mer levande klang tillsammans.
Lugn och stillsam
Sången skulle leda till meditation och djupsinne, man gick inte till kyrkan för att lyssna på musik.
Medeltiden
500-1450

Renässansen
1450-1600

1450
1500
1600
Personlig musik
Musiken blev mer subjektiv (personlig) än tidigare. Kompositörerna skrev i mer personliga stilar. Man började intressera sig för det klangliga i musiken och man använde sig i större utsträckning av instrument (även i kyrkan). Man började också komponera musik avsedd för ett specifikt instrument, det hade man inte gjort tidigare.
Giovanni Pierluigi da Palestrina (1525-1594)
Italiensk tonsättare som skrev kyrklig musik, sammanlagt ca 950 kompositioner. Han utvecklade en egen stil som har inspirerat många efter honom. Sägs ha förlorat sitt jobb vid Sixtinska kapellet (påvens privata kapell i Vatikanen), delvis på grund av att han publicerade profan musik.

Josquin des Prez (1440-1521)
Nederländsk tonsättare som har en central
position på gränsen mellan medeltiden och
renässansen. Sägs ha studerat för medeltids-
kompositören Ockeghem. Josquin arbetade
främst i Italien och Frankrike.
Thomas Tallis (1505-1585)
Engelsk tonsättare som har kallats "den engelska
kyrkomusikens fader". Tallis skrev främst kyrklig
vokalmusik (på latin och engelska) samt klaver-
stycken och annan instrumentalmusik.

Barocken
1600-1750

1600
1700
1750
Stormaktstiden
Barocken varade mellan 1600-1750 och sammanfaller med den period som brukar kallas stormaktstiden. Detta ledde till stor oro i Europa. Som furste eller som stat var det viktigt att visa sin makt.
Storslaget
Detta påverkade allt från palats man byggde, klädmodet samt konst och musik. Typiskt för barockmusiken blev alltså verk som ville visa något storslaget, som makt, rikedom och skönhet. Musiken blev därför väldigt storslagen, pampig och rikt utsmyckad.
Nya drag i musiken
Musiken var beställningsverk från antingen kyrkan eller en furste. Kompositören fick på så sätt anpassa sin musik till ändamålet, t.ex. en kunglig fest eller en kyrklig storhelg.
Känslor viktigt
Kompositörerna jobbade med att få sin musik förstådd av åhörarna. De ville att musiken skulle förmedla känslor som exempelvis glädje, sorg, ilska och vemod. Man gjorde detta genom att använda sig av kontraster.
Olika sätt att få fram kontraster kunde vara:
Växelspel mellan starkt och svagt
Solo (ensam) / Tutti (alla)
Modulationer (tonartsbyten)
Dissonanser (missljud)
Mer musik för instrument
Under barocken skrevs det ännu mer musik för instrument. Föregångsland var Italien och nuvarande Tyskland. Dur och moll växte fram och den profana (värdsliga) och sakrala (kyrkliga) musiken blev allt mer jämbördig.
Hoven viktiga
Hoven fick en betydande roll för den profana musiken. Furstarna hade ofta ett hovkapell av sångare, skådespelare kompositörer och instrumentalister. All musik spelades på hoven eller i kyrkan, inget offentligt.
Operan
En av de viktigaste nyheterna i början av 1600-talet var att den dramatiska scenmusiken blev populär. Detta resulterade i att operan växte fram som ny musikform.
I opera samverkar sång, instrumental musik, drama, poesi och scenbild till en helhet.
Solokonserten
En annan musikform blev solokonserten. Detta var ett verk för orkester och ett soloinstrument. Solokonserterna hade alltid tre satser. Snabb - Långsam - Snabb. Soloinstrument var t.ex. violin eller flöjt.
Johan Helmich Roman (1694- 1758)
Den mest kände svenska kompositören under barocken. Han gav upphov till bland annat Drottningholmsmusiken. Uppträdde redan vid sju års ålder inför hovet som violinist.
Johann Sebastian Bach (1685-1750)
En av musikens största kompositörer. Född i Eisenach i nuvarande Tyskland. Blev föräldralös vid tio års ålder.
Maria Barbara var Bachs första fru, de fick tillsammans sju barn. Kort därefter blev han hovorganist hos hertige Weimar. Sade till slut upp sig när han inte fick den tjänsten han ville ha. Han fick pga detta sitta i fängelse i en månad. Större delen av sitt liv var Bach anställd som kompositör av adeln eller kyrkan.
Frun dog och Bach gifte om sig. Fick ytterligare 13 barn varav nio överlevde till vuxen ålder. Tre av hans barn blev kända tonsättare inom mellanepoken rokokon, ca 1725-1770.
1723 fick Bach tjänst i Leipzig i Thomaskyrkan där han stannade till sin död. Han levde ett enkelt liv, isolerad från omvärlden. Bach var inte berömd så länge han levde. I hans tjänst ingick det att undervisa och att komponera ny musik till varje gudstjänst. På söndagar spelade han orgel och ledde kören och orkestern.
Bach dog näst intill bortglömd. Hans musik ansågs gammalmodig och inte det minsta modern. 80 år senare fick han den status han har idag. När Bach dog, dog också barocken.
Kända verk av J.S Bach:
Johannes- och Matteuspassionen
Brandenburgkonserterna
Toccata och Fuga i D-moll
Fyra Orkestersviter (bl.a. Air ur orkestersvit 3)
Georg Friedrich Händel (1685-1759)
Föddes samma år som Bach i Halle i nuvarande Tyskland. Händel studerade juridik tills musiken tog över. Händel är framförallt känd för sina operor, den första skrev han vid 20 års ålder.
Händel flyttade senare till England. Där blev han allas favoritkompositör. Han tyckte väldigt mycket om teater och startade olika operahus som alla gick i konkurs. Han hörde under sin livstid till de internationellt mest erkända kompositörerna i Europa.
Händel skrev även en del kyrkomusik. Det mest kända idag är Oratoriet Messias (med Hallelujakören). Andra viktiga verk är Watermusic och Royal Firework.
Wienklassicismen
1770-1830

1770
1800
1830
Upplysningen
Upplysningen sammanfaller med den musikaliska epok som kallas Wien-klassicismen. Förnuft, klarhet, logik och utveckling var viktiga ord under upplysningen som började under andra delen av 1700-talet.
1830
1900
1920
Romantiken
1830-1920

Instrumentalmusik
Wienklassicismen var framförallt instrumentalmusikens epok, trots att det var den italienska operan som dominerade världens musikliv.
Symfonin
Sonaten
Kvartetten
Haydn, Mozart och Beethoven
Tre av musikhistoriens jättar bodde i Wien och det är därifrån Wienklassicismen har fått sitt namn.
Haydn
Mozart
Beethoven
Symfonin
En orkester spelar en symfoni -4 satser.
Sonat
Ett instrumentalstycke för 1-2 instrument, t.ex. piano och violin. En sonat består av 3-4 satser.
Kvartett
4 musiker spelar t.ex. en stråkkvartett, pianokvartett, blåskvartett etc. Även här 4 satser.
En viktig epok
Wienklassicismen är en av musik-historiens viktigaste epoker. Musiken skulle vara enkel, underhållande och dekorativ. Konsertväsendet uppstod runt 1700-talet. Fler och fler konserthus byggdes under denna tid. Namnet wien-klassicism kommer av att de tre ton-sättarna som är mest kända från denna tid då var verksamma i Wien.
Joseph Haydn (1732-1809)
Föddes i Österrike, var verksam i Ungern och i Wien. Var anställd som hovkompositör i 29 år hos en furste i Ungern. Vid furstens död blev Haydn en "fri man" och jobbade därefter som frilansmusiker. Haydn brukar räknas som Wienklassicismens grundare och har stor del i symfonins utveckling.
Wolfgang Amadeus Mozart (1756-1791)
Föddes i Salzburg, Österrike. Vid tre års ålder visade han extraordinära talanger i att spela klaver och violin. Även Mozarts syster var ett så kallat underbarn. Syskonen blev väldigt populära bland hoven och det fick stor uppmärksammhet. Efter att pappan visat upp dem fick de sedan turnera i stora delar av Europa. Mozart kom i kontakt med J.S. Bach som fick ett starkt inflytande på honom. Han var även vän med Haydn.
Redan som ung tonåring komponerade han sina första symfonier. Han blev under sin uppväxt undervisad av sin far, han gick alltså inte i skolan. I vuxen ålder flyttade Mozart till Wien. En hektisk period påbörjades och han fick många kompositionsbeställningar och gjorde många konsertframträdanden. Kanske var hans personlighet ungefär som i filmen om hans liv, vem vet?
Kända verk som Mozart skrev är bland annat Figaros bröllop och Trollflöjten. Operan Trollflöjten skrev han sista året innan sin död och den hade text på tyska, operor på den tiden skulle vara på italienska. Under de sista åren slutade Mozart att ge konserter och hans familj fick svårt med ekonomin. När han dog 35 år gammal hade familjen inte råd att bekosta begravningen. Han slängdes därför ner i en massgrav.
Ludwig van Beethoven (1770-1827)
Precis som Mozart var Beethoven även han ett underbarn, dock inte av lika stora mått som Mozart. Beethoven träffade Mozart för att ta lektioner av honom, men fick hastigt åka hem igen då hans mor gick bort. Vid 19 års ålder blev han föräldralös och fick ta hand om sina två yngre bröder.
22 år gammal flyttade Beethoven till Wien, detta efter Mozarts död. Han blev väldigt populär och vann gång på gång pianodueller. Han ansågs även vara jämlik med adeln. Beethoven ville vara fri och såg sig inte som en anställd musiker. Man brukar säga att han var den första fria musikern.
Beethovens dövhet
Vid 30 års ålder började Beethoven bli döv och isolerade sig för att försöka dölja sitt handikapp. Detta resulterade till att han blev alltmer hårdhänt med pianot för att höra sig själv spela. Han blev även sur och vresig. Trots sin dövhet komponerade han mer än nånsin och blev mer och mer uppskattad av Wienpubliken. Vid uruppförandet av den sista och nionde symfonin var han helt döv.
Beethovens stil var kraftfull och egen. Han tog inte åt sig av vad andra tyckte om hans musik utan skrev som han själv ville. Till skillnad från Mozart skrev Beethoven nästan uteslutande instrumentalmusik.
Det naturliga ursprunget
När industrialiseringen började i Västeuropa i slutet av 1700-talet kom romantiken som en naturlig kontrast på 1800-talet. Man började söka sitt naturliga ursprung och vände sig mot upplysningstidens förnuftstro.
Man intresserade sig mer för naturen och för det okända, det oändliga. Människan blev här bara en liten del av alltet.
Industrialismen
Folk flyttade in till städerna. Teater, musik och konst nådde därför fler människor. Den romantiska människan längtade till en värld utanför sin egen och ville fly från verkligheten.
Franz Schubert (1797-1828)
Schubert bodde i Wien under hela sitt korta liv, levde ett bekymmer-samt liv. Han var alltid utan pengar och var ofta sjuk. Trots sitt korta liv hann han med att skriva mycket musik, bl.a. 600 sånger, 9 symfonier och militärmarscher. Den här har du nog hört på julafton!
Felix Mendelssohn (1809-1847)
Mendelssohn var från Österrike och det var han som "återupptäckte" den bortglömde J. S. Bach. Bröllopsmarsch ur En midsommarnattsdröm är än idag vanlig på bröllop.
Jaget i centrum
Jaget blev det centrala när man skapade. Man satte sig själv i centrum. Det var de egna upplevelserna, känslorna och tankarna som styrde skapandet.
Fria konstnärer
De första fria konstnärerna började dyka upp under romantiken. Tonsättarna slapp i stor utsträckning skriva beställningsverk eller tillägna sina verk till någon furste eller dylikt. De försörjde sig nu genom att sälja sina verk till t.ex. orkestrar, de gav konserter och turnerade. De publicerade även sina verk hos de många musikförlag som växte fram.
Mer avancerat
De klassiska formerna inom musiken utvecklades, fördjupades och antog större proportioner, i övrigt hände inget revolutionerande. Den största utvecklingen skedde i sättet att hantera ackord och stora klanger. Musiken blev mer avancerad och djärvare då man flyttade sig genom tonarter på ett sätt som man tidigare aldrig vågat göra.
Under romantiken utvecklades operan till fulländade musikdramer genom bl.a. Wagner och Verdi.
Nationalromantiken
Under romantiken kom intresset för det folkliga, det nationella, att bli starkt. Denna strömning kallas nationalromantiken.
Richard Wagner (1813-1883)
Wagner kom från Tyskland och var den tonsättare som mest bidrog till att musiken blev allt djärvare harmoniskt. Han skrev uteslutande verk för scenen (operor). Viktigaste verk: Nibelungens ring (4 operor).
Johann Strauss (den yngre) (1825-1899)
Strauss kom från Österrike och var Wienervalsens mästare med verk som bl.a. An der shönen blauen Donau.
Frédéric Chopin (1810-1849)
Chopin föddes i Polen men levde större delen av sitt liv i Paris. Han skrev musik enbart för pianot. Hans musik passade bäst i det lilla formatet, gärna i de aristokratiska salongerna. Skrev bl a Nocturne i Eb-dur. Dog ung, endast 39 år gammal, i lungsot.
Peter Tjajkovskij (1840-1893)
Tjajkovskij var en rysk tonsättare som skrev mycket balletmusik, bland hans kända verk finns Svansjön och Nötknäpparsviten. Tjajkovskij begick självmord.
Giuseppe Verdi (1813-1901)
Verdi var Italiens största opera-kompositör och har skrivit operan Aida.
Senromantiken
Senromantiken är en fortsättning av romantiken. Orkestrarna blev större, och nya musikverk skrevs med ibland utomjordiska teman. Man experimenterade med nya instrument och klanger.
Edvard Grieg (1843-1907)
Norrmannen Edvard Grieg använde sig av folkmusikaliska drag från Norge i sin musik, bl.a. med verk som Bergakungens sal ur Peer Gynt.
Till en början fanns inga notlinjer, de kom först på 1000-talet. Till en början var det 4 notlinjer, istället för 5 som vi har idag.
På 1300-talet uppfanns nya instrument som klavikordet och cembalon, de är föregångare till pianot.
Vanliga instrument
Instrument som cittra och rak trumpet var vanliga under medeltiden.
Cittran kommer från Persien och Assyrien
Trumpeten fördes till Europa av araberna.
Kvinnor i musiken
På 1500-talet fick även kvinnorna sjunga och spela instrument, det fick de inte tidigare. Instrument som tvärflöjt och luta var vanliga.
Nottryck
Man tyckte om att sjunga och spela tillsammans. Nottrycket, som blev möjligt tack vare boktryckarkonsten, fick mycket stor betydelse för musikens spridning och utveckling.
Violinen och resten av stråkfamiljen
utvecklades under 1500-talet ur äldre
stråkinstrumenttyper som fiddla och
rebec. Under 1600-talet blev violinen
det viktigaste stråkinstrumentet.
fiddla
violin
Antonio Vivaldi (1678-1741)
Vid sidan om sitt komponerande var Vivaldi en av sin tids största violinister. Han skrev ca 40 operor och närmare 500 konsterter som han använde som pedagogiska hjälp-medel i sin undervisning.
Vivaldi arbetade vid ett klosterliknande hem för föräldralösa flickor, där musikundervisning och offentliga konserter var en viktig del av verksam-heten. När flickorna spelade på konserter var de placerade bakom "anständighetsskärmar".
Efter sin död blev Vivaldi bortglömd och
först på 1800-talet upptäcktes det att Bach
hade omarbetat flera av hans verk för andra
instrument. Då väcktes intresset för Vivaldis
musik till liv igen. Bland hans mest kända
verk finns "De fyra årstiderna".
Greensleves
Greensleves är en visa från 1500-talet som är en av världens äldsta och flitigast sjungna. Den användes i Shakespeares komedi "Muntra fruarna i Windsor". En vida spridd legend säger att den komponerades av den engelske kungen Henrik VIII (1491-1547) åt hans drottning. Det är inte känt om legenden är sann. Troligen cirkulerade sången länge i handskriven form långt innan den trycktes.
Det finns även en liknande melodi som brukar framföras vid jul. "Vem är barnet?" heter den på svenska, du kanske har hört den med Carola?
Kastratsångare
Kastratsångarna spelade en viktig roll i 1600-
talets italienska opera. Unga pojkar kastrerades före puberteten (oftast vid 7-8 års ålder), vilket gjorde att de aldrig genomgick målbrottet, i övrigt utvecklades rösten normalt. Detta gjorde att de behöll barnröstens höga tonläge samtidigt som de fick mansröstens styrka. De spelade både manliga och kvinnliga roller.
Kastratsångarna introducerades i det påvliga
kapellet redan 1562 och förekom där ända in
på 1900-talet. Den siste kastratsångaren Alessandro Moreschi dog 1922 och gjorde några grammofoninspelningar.
Kastratsångarna väckte publikens hänförelse med sin speciella klang tillsammans med den virtuosa sångtekniken. Farinelli (1705-1782)
var en av sin tids mest berömda sång-virtuoser och det har gjorts både operett och film om honom. Klippet är från filmen Farinelli och du kan även se kompositören Händel sitta i publiken!
Den tidiga musiken
(före dur och moll)

Hildegard av Bingen (1098-1179)
Hildegard var ett tyskt helgon, tonsättare och författare.
Hon grundade två kloster och skrev ner sina religiösa
uppenbarelser. Hon var ofta sjuk som barn och på grund
av detta och det faktum att hon var mycket religiös gav
hennes föräldrar henne till kyrkan.
Hildegard hör till medeltidens märkligaste kvinnogestalter och hon firas i Tyskland på sin dödsdag. Hennes musik återupptäcktes på 1990-talet och det har gjorts en film om hennes liv.
Dessutom skrämde hon folk genom att till exempel förutsäga färgen på en ofödd kalv, berätta om platser hon aldrig sett eller att skildra scener ur förgången tid. Hon var definitivt annorlunda - kanske också en anledning för föräldrarna att ge henne till klostret.
Leoninus och Peronitus var verksamma kring 1200. De var de första kända tonsättarna av flerstämmig musik. De tillhörde Notre Dame-skolan i Paris och motetten var en viktig genre. Motetten var flerstämmig, hade religiös text, ingick i gudstjänsterna och sjöngs a capella (utan instrument).
I mitten av 1400-talet började framförallt de nederländska tonsättarna Binchois, Dufay och Ockeghem hitta ett gemensamt sätt att skriva
musik, något som bryggde över till nästa epok: renässansen.

I opera spelas de olika rollerna av
människor med olika typer av röster. Dessa namn används även i kör-/instrumentalmusik som betäckning
på de olika stämmorna eller rösternas/instrumentens olika klangfärg.
Sopran - hög kvinnoröst
Alt - låg kvinnoröst
Tenor - hög mansröst
Bas - låg mansröst
Pianot
Pianot blev väldigt populärt som heminstrument för borgarklassen under romantiken. Det utvecklades till ett dynamiskt och klangfullt instrument under 1800-talets första hälft. Det svarade väl mot tidens krav på teknisk virtuositet och personlig inlevelse och trängde snart undan andra klaverinstrument.
Full transcript