Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erf

No description
by

Henrik Hallström

on 10 September 2014

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erf

För att kunna göra verklighet av skollagens skrivning krävs en djupare förståelse för vad
vetenskaplig grund
,
beprövad erfarenhet
och
evidens
på utbildningsområdet kan innebära i skolvardagen. Skolverket har fördjupat sig i begreppen och sammanställt sina ställningstaganden.

Bestämmelserna i skollagen om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet riktar sig både till dem som utformar styrdokument för skolan och till dem som är verksamma i skolan.

Enskilda lärare har ett ansvar för att hålla sig orienterade inom sitt ämnesområde och att följa rönen inom den pedagogiska utvecklingen.

Det betyder i sin tur att rektorer, förskolechefer och huvudmän har ett ansvar för att skolpersonal får möjlighet att fortbilda sig och utveckla sina ämnes- och metodkunskaper
Lägger vi en annan innebörd i termerna än vad som uttrycks i filmerna?
Fyller filmerna sitt syfte?
Vilar vår undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?
Vilka strukturella förutsättningar finns på arbetsplatsen? Möjligheter, hinder?

Är det rimligt, möjligt, önskvärt att ställa de här kraven på läraryrket?
Vad kommer hända med läraryrket i takt med att kraven på vetenskaplighet ökar?
Vilka möjliga fördelar och nackdelar kan vi se?

Filmer
från Skolverket
Vetenskaplig grund
Beprövad erfarenhet
Evidens
Skolverket säger
Förslag till diskussionsfrågor:
Grupp 1
Grupp 2


Vetenskapligheten samspelar med den beprövade erfarenheten.
Vilken väg går man vetenskap till metod eller metod till reflektion/vetenskap
Hur motverkar vi den kognitiva konservatismen som vi har i oss själva och som kollegium.
"Privat skicklig" eller professionell?
Vad gör att vi värderar vårt eget tänkande och erfarenheter över vetenskap?
Varför kan vi uppfatta det nya okända (andras tankar, vetenskap) som hot och nästan kränkande.
Att vara vetenskaplig behöver inte vara komplex och komplicerad och med ett högtravande språk.
Hur jobbar vi med begreppet vetenskap. Behöver vetenskap vara att refererar till forskare?
Skillnad mellan manualstyrd till fullo och att var helt bortkopplad från ramar och forskning.
Betydelse av att anpassa och studera och acceptera att kontexten har betydelse för utkomsten.


Grupp 4
Grupp 5
Grupp 6
Grupp 7
Grupp 8
Pedagogiskt utvecklingsarbete på Donnergymnasiet 2013-14
Skola på vetenskaplig grund?








Riktlinjer och arbetsbeskrivningar för

Pedagogiska utvecklingsgruppen

Donnergymnasiet Göteborg

Läsåret 2013/2014





Syfte

Den pedagogiska utvecklingsgruppen syftar övergripande till att:

• erbjuda möjligheten för kollegiet att utvecklas inom pedagogiska/didaktiska frågor
• vidga den pedagogisk-didaktiska diskussionen och därmed stärka ett kritiskt förhållningssätt kring frågor med anknytning till lärande, undervisning och pedagogisk forskning.
• kanalisera de behov och önskemål kring dessa frågor som finns i kollegiet och hos eleverna.
• erbjuda möjligheten till att utvecklas kring en variation av tänkbara metoder och teoretiska utgångspunkter.

Med detta avses sådana frågor som direkt kan kopplas till och har betydelse för lärarens undervisning och elevens lärande. Att möjligheten erbjuds ska förstås som att gruppens arbete inte syftar till kontroll eller uppföljning av hur var och en tillgodogör sig eller genomgår en sådan utveckling. Den pedagogiska utvecklingsgruppen strävar efter öppna diskussioner och meningsutbyten, och företräder som arbetsgrupp inte några bestämda pedagogiska eller didaktiska strömningar.



Arbetsformer

• att utforma riktlinjer och arbetsbeskrivningar för arbetet, vilka sedan gäller efter godkännande av rektor
• ansvarar för pedagogiska konferenser, 6 st. 2013-2014
• dokumenterar och utvärderar det pedagogiska utvecklingsarbetet

Resurser

• den tid som avsätts för mötestid och pedagogiska konferenser
• en årsbudget på 20 000 kr för inköp av litteratur, fortbildning och ersättning för externa föreläsningar etc.
• övriga resurser som önskas förhandlas med rektor vid behov

I övrigt ansvarar rektor för rekrytering till pedagogiska utvecklingsgruppen genom ett öppet ansökningsförfarande, och grundas på kompetens och intresse för och kring pedagogiskt utvecklingsarbete, liksom hänsyn tas till representation av arbetslag och sektorer.

Arbetsbeskrivning

• vara delaktig i gruppens möten, planering, genomförande, efterarbete och utvärdering av gruppens arbete

• tillvarata önskemål från det arbetslaget och den sektor som medlemmen tillhör och vara en kommunikationskanal till och från gruppen

• ansvara för inköp och administration av pedagogisk och didaktisk litteratur och annat material av fortbildningskaraktär

• det pedagogiska arbetet i arbetslagen planeras och genomförs i samråd, och med delat ansvar, med arbetslagsledaren

• leda/initiera diskussioner, övningar och annat arbete kring pedagogisk utveckling vid pedagogiska konferenser och i arbetslaget

• vid behov kunna presentera och representera gruppen och dess arbete

”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.”
Skollagen kap1 § 5

9 av 10 lärare i Sverige tycker att det är mycket viktigt eller viktigt att följa forskning inom de egna undervisningsämnena och att använda undervisningsmetoder baserade på pedagogisk och didaktisk forskning (VA-rapport 2013:3)
Nästan åtta av tio lärare säger att bristen på tid är ett stort hinder, resten säger att den utgör ”ett visst hinder”. (VA-rapport 2013:3)
Utforska betydelser av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Skapa tid för läsning av pedagogisk/didaktisk forskning.
Utveckla en kritisk hållning till vetenskapliga utsagor bland lärare och skolledare.
Skapa sammanhang där vi lär tillsammans.
Utforma en modell för utveckling av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet på Donnergymnasiet.
Projektet syftar till att
v.45 Evidens, Vetenskaplig grund och Beprövad erfarenhet. Vad innebär detta?

v.46 Vägar mot och förhållningssätt till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Föreläsning med forskaren Magnus Levinsson. Diskussion kring Donnegymnasiets val av strategier.

v.49 "Smörgåsbordet" - en möjlighet att orientera sig bland aktuell pedagogisk/didaktisk skolforskning.

v.50 "Smörgåsbordet" och formering av läsecirklar.

v.10 Läsecirklar - en möjlighet till fördjupning tillsammans med kollegor

v.11 Läsecirklar och diskussion kring utvecklingen av beprövad erfarenhet på Donnergymnasiet 2014-2015
Tidsramar
Moderniteten vilar i grunden på upplysningstidens tro på att naturen kan omformas och att man kan uppnå sociala framsteg genom en systematisk utveckling av vetenskapliga och teknologiska insikter samt genom rationell tillämpning av dessa insikter på det sociala och ekonomiska livet. Giddens 2002
Lärare som inte lär sig på annat sätt än genom ”trial and error” i sitt eget klassrum är en belastning för sina elever. Det läraren gör i sitt klassrum måste vila på systematisk kompe- tensutveckling och samarbete med kollegor. Professionsutveckling är individuell skyldighet och en institutionell rättighet.
Efter A. Hargreaves i Skolverkets "Forskning för skolan" 2013

• skillnad i definition av "beprövad erfarenhet" mot vad vi spontant tänkte - att man måste vara fler om insamlandet av den, samt dokumentationen. Dock måste lärarens egna erfarenhet också vara värt något.
• om ett syfte är att diskussionen ska komma igång, så gör de det.
• undervisningstraditioner är starka, på gott och ont. Dock för vi kontinuerligt en diskussion i kollegiet (i och utanför konferenser) med stöd både i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Som individ (lärare) letar man inte så ofta upp den senaste pedagogiska forskningen för att hitta nya vägar i undervisningen.
• Det faktum att vi sitter här och jobbar med detta just nu innebär att ledningen ger kollegiet förutsättningar, men det behövs definitivt mer. Förstelärare borde ha det som en del i sitt uppdrag att vara drivande i att utveckla det pedagogiska arbetet.
• Både ja och nej. Vilken omfattning? individuellt/ämnesgrupp/helkollegialt?
• Önskvärt vore att detta arbetet bidrar till en statushöjning av läraryrket, samt att eleverna faktiskt lär sig mer. En risk är att mer tid för dokumentation innebär mindre elevtid och planeringstid. Syftet får inte bli att "hålla ryggen fri", istället för att utveckla undervisningen.
- Vikten av att våga pröva nytt utan att hämmas: kan allt uttryckas i vetenskapligt stringenta termer och dokumenteras? Komplexiteten i begreppet "tyst kunskap.
- "Att gå på känsla", etik, moral, värdegrund - hur platsar dessa i förhållande till den vetenskapliga grunden?
- Tid är en värdefull resurs!
- Ämnesgrupper och arbetslag som forum för diskussioner kring vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt kollegiehandledning och tvärvetenskapligt arbete
- Bjuda in extern kompetens för pedagogisk handledning i likhet med andra professioner
- Klassrummet som forum för lärarens utvecklingsarbete: Egen kompetensutveckling vs(?) ansvar för eleverna - blir detta en motsättning?
- Förutsättning: Trygghet i kollegiet och naturliga små arenor för samtal utan prestige och prestationskrav
- Skapa utrymme för att dela med sig av sina erfarenheter och utveckla ett gemensamt språk för att synliggöra den vetenskapliga grunden som redan finns i verksamheten - ökad trygghet i lärarrollen
- Gråzon mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, ingen strikt skiljelinje
- Dokumentation: inte (enbart) i syfte att arkivera/samla material, utan som självändamål för att formulera, systematisera, strukturera, sätta ord på tankar
• skillnad i definition av "beprövad erfarenhet" mot vad vi spontant tänkte - att man måste vara fler om insamlandet av den, samt dokumentationen. Dock måste lärarens egna erfarenhet också vara värt något.
Annan innebörd i begreppen?

Kan "tyst kunskap" sättas ord på?

Alla lärare har sina styrkor. Viktigt att kunna prata om sina styrkor och svagheter kollegialt.

Syfte med filmerna?
Bra diskussionsmaterial bra uppstart.

Vilar undervisningen på en vetenskaplig grund?
-De flesta lärare undervisar som de blivit undervisade.. Fast man har en utbildning med vetenskaplig grund.

Möjligheter och hinder?
Dialog mellan kollegor behövs...
Hur ska förutsättningar och strukturer för detta utformas?

Vad kommer hända med läraryrket....?
Krav på ökad professionalism och gemensamt språk, men går det utan ökade resurser?

Pedagogisk konferens v. 49
1) Diskussion. Hur skall Donnergymnasiet arbeta mot att utveckla beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund?
2) Introduktion till det Pedagogiska smörgåsbordet (PS)
Diskussionsyta


1) Top-Down eller Bottom-up? På vilket sätt vill vi utveckla beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund?

3) Vilka resurser behövs?

4) Var och i vilka sammanhang skall arbetet ske?

5) Valbart eller lika för alla? Generell modell eller modellmångfald?



 
Undervisningens innehåll
Lärarens  förhållningssätt
Undervisningens genomförande
Evidens
Beprövad erfarenhet
Beprövad över tid (undersökt)
Dokumenterad
Tillsammans med andra
Två förhållningsätt till skollagen
ex. Evidensbasering
ex. Aktionsforskning
Kommande pedagogiska konferenser
Vetenskaplig grund
Två förhållningssätt till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
Utgångspunkter för diskussionen
v. 50 Pedagogiskt smörgåsbord
v. 11 Läsecirkel med gemensamt tema
v.12 Läsecirkel med gemensamt tema.


Grupp 1
Grupp 2
Grupp 4
Grupp 5
Grupp 6

Grupp 3

https://docs.google.com/document/d/1uuP0a4NJ7jM0U6tU31RWc8rjHRgqoOSDACyF6TES5L8/edit
Pedagogiskt smörgåsbord

Intressegrupper
https://docs.google.com/document/d/1Eb8FK5EdconVDy3J1X9AFWRfj677X9mJxCjBsUzadlk/edit#heading=h.g0rc4k73qib5
Hur vill vi utveckla en pedagogisk verksamhet som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?
Kan det vara en moderator från PG som administrerar och utmanar gruppens arbete?




Kan det vara en moderator från PG som administrerar och utmanar gruppens arbete undre hela arbetet?

Kan man arbeta både Top-Bottom, Bottom Up samtidigt?

Ämnesmässigt, arbetslag, övriga konstellationer. Kan man hitta en variant där olika möjligheter och konstellationer kan bejakas.

Kan gruppen bjuda in forskare som ger olika perspektiv, kanske åka på studiebesök på temat.

Diskussioner kring frivillighet om det är 6-8 veckor bör det vara obligatorisk. Arbetar vi årsvis eller på längre sikt.

Finns det risk att vi genom att skapa mindre grupper. Tappar en helkollegial aspekt.

Kan man träffas mer regelbundet, mindre tid per gång.





- vi behöver nog båda. i vissa ämnen känner vi ett behov av att vidareutveckla metoder vi redan använder, i diskussion med kollegiet - och i andra ämnen känner vi att vi behöver ny input för att komma ur ev "stelhet". det kan ibland vara svårt att hitta motivation och energi att sätta sig in i detta i vår vardagliga arbetsbörda. det behöver ske i realtid, alltså samtidigt som vi faktiskt undervisar (plus att man på ett individuellt plan kommer att behöva lägga reflektionstid kring det)
- det behövs tid för kollegiala diskussioner. kvalitativa artiklar att utgå ifrån. möjligheten att bjuda in gästföreläsare.
- intressebaserade grupper i kollegiet kring kurser/teman. askultation lärare emellan.
- det måste vara valbart. dessutom kanske man vill ha olika ingång som lärare beroende på vilken kurs man applicerar det på.
Top-down eller bottom-up? Vi tycker inte att det ena behöver utesluta det andra.

Vi förespråkar auskultation, ex bildar olika grupper med olika fokus utifrån intresse, läser forskning kring området och diskuterar hur det tillämpas i vardagen utifrån auskultationen. Eventuellt ta in extern expertis. Därefter delar varje grupp med sig till övriga kollegiet.

Det finns en poäng att det finns en generell modell för att effektivisera, men att det inom grupperna ändå finns viss frihet kring upplägg.

Resurs? Kompetensutvecklingstid och pengar för året läggs på det fokus gruppen valt. Förslag att varje lärare har "VFU-tid" ex följer sin klass ett antal dagar eller en annan lärare.

Läggas ut över hela året eller komprimera projektet? Vi ser för- och nackdelar med både. Bra att ha flera veckor i rad, sedan låta det sjunka in för att återuppta projektet.
Pedagogisk utveckling 2014 Pass 5 (6)
Var i processen är vi nu

Framtiden
Första träffen i Pedagogiska fördjupningsgruppen

Börja med att samtala kring följande frågor. För minnesanteckningar.

- Varför en fördjupning kring detta pedagogiska intresseområde?

- Hur ser tidigare erfarenheter av området ut? Vilka teoretiska kunskaper finns i gruppen? Finns det inslag i genomförd undervisning som är influerade av området?

- Finns det förslag på gemensamma texter?

-Går det redan nu att urskilja frågor att börja söka svar på?

- Hur går gruppen vidare? Vad läses på nästa träff? En gemensam text eller fortsätter ni enligt smörgåsbordsprincipen.

- Behöver ni någon hjälp av pedagogiska gruppen?

Uppdrag: Utveckla en modell för kollektiv pedagogisk fortbildning.

Önskemål från kollegiet (pass 3):

• Skolan bör ha en generell modell för pedagogisk utveckling men det måste finns stor frihet inom ramen för denna modell.

• Samarbetena måste vara valbara och intressebaserade.


Bilda olika grupper med olika fokus utifrån intresse som läser forskning kring området och diskuterar hur det tillämpas i vardagen
. Pröva att ta hjälp av auskultation när något nytt prövas. Ta in extern expertis. Därefter delar varje grupp med sig till övriga kollegiet.

• Det behövs mer resurser för att man skall orka och hinna.

• Utveckla samarbetet med Magnus Levinsson eller någon annan på universitetet.

• Den arbetsgång som antytts verkar bra. Identifiera utvecklingsområden, samlas kring dessa för att läsa forskningsartiklar och låt arbetet mynna ut i konkreta projekt som kan prövas i undervisningen.

• Kan det vara en moderator från PG som administrerar och utmanar gruppens arbete undre hela arbetet?

• Ämnesmässigt, arbetslag, övriga konstellationer. Kan man hitta en variant där olika möjligheter och konstellationer kan bejakas.

• Arbetar vi på årsbasis eller på längre sikt?

• Går det att skapa modeller där olika lärare lägger ned olika mycket tid på pedagogisk utveckling. Minst 6-8 pass för alla dock.

• Kan PUG.s medlemmar fungera som samtalsledare och administratörer?

Den nära framtiden
- Utifrån den enskilde lärarens intresse så bildas pedagogiska fördjupningsgrupper.

- De pedagogiska fördjupningsgrupperna ges stor frihet. Gemensamt för alla grupper är:

1) Att man läser aktuell pedagogisk forskning på ett gemensamt tema.

2) Att texterna diskuteras inom gruppen.

3) Att det nästa läsår sker någon form av pendlingen mellan teori och praktik. Antingen i form av tillämpningar eller reflektioner. Utfallen av dessa diskuteras i gruppen.

4) Att gruppen för mötesanteckningar när man träffas.
Realtid
Rektorsgruppen och Pedagogiska utvecklingsgruppen är överens om:

- Att det är viktigt att skapa en kultur där lärare förväntas och får möjlighet att utveckla sin pedagogik med hjälp av pedagogisk forskning.

- Att det kollegiala lärandet är viktigt.

- Att den enskilde lärarens pedagogiska utvecklingen diskuteras i medarbetarsamtalet.

- Att nuvarande projekt får utvecklas i egen takt och organiskt.

1) Utforska betydelser av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
2) Skapa tid för läsning av pedagogisk/didaktisk forskning.
3) Utveckla en kritisk hållning till vetenskapliga utsagor bland lärare och skolledare.
4) Skapa sammanhang där vi lär tillsammans.
5) Utforma en modell för utveckling av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet på Donnergymnasiet.
Syftesbeskrivning
Anmäl dig till föreläsning med prof. Dylan Wiliam på Samskolan. 8 maj 8.00-17.00 !
Formering av Pedagogiska fördjupningsgrupper

Pedagogiska teman som finns representerade.
Fyll på ditt namn under det tema som du vill jobba med eller skapa ett eget tema.

- Formativ bedömning/formativt förhållningssätt i undervisningen.
Jens, Martin L, Cecilia, Henrik H, Martin Sjöö

- Motivation/ Studielust.

- IKT (Informations och Kommunikationsteknik)

- Läsförståelse
Petra och Per R. Fler är varmt välkommna

- Skoltrivsel

- Framtidens kunskaper, vilka kunskaper behövs i en global och föränderlig värld?
Martin
J

- Makt, bedömning och bedömningskultur

- PCK-undervisning. Evolutionsteori i undervisningen
Cecilia och Monica

https://docs.google.com/document/d/1Eb8FK5EdconVDy3J1X9AFWRfj677X9mJxCjBsUzadlk/edit#heading=h.g0rc4k73qib5


Pedagogisk konferens Pass 5
Litracy/Läsförståelse
Per & Petra
- Per har upptäckt ett behov av att hjälpa eleverna att förstå och relatera till texter med ett mer avancerat innehåll. Han sysslar med inläsning.
- Petra som jobbar med svenska kan fokusera på läsförståelse som färdighet och verktyg. Efter att ha läst ett fåtal artiklar har hon utformat ett läsförståelseprojekt som fokuserar på läsförståelse på 4 nivåer. -Hitta fakta. - Sammanföra fakta. - Förstå det underförstådda/budskap. - Förstå textens form och stildrag. Förhoppningsvis ger projektet ett mer positivt resultat på t ex nationella provet till våren. Och naturligtvis att eleverna får lättare att ta till sig innehåll i övriga kurser (svårare att mäta dock). "Literacy-praktiker i och utanför skolan" (Säljö, Liberg, Evadsson, Bagga Gupta)

Petra o Per har bestämt sig för att börja utforska begreppet Literacy genom att läsa BO

Kolla vidare på: http://library.humboldt.edu/ic/general_competency/kuhlthau.html
Den formativa gruppen
Pass 1 12/3
https://docs.google.com/file/d/0B4Vu1yElr9akWTZyeDdVMHNIbnc/edit?pli=1https://docs.google.com/file/d/0B4Vu1yElr9akWTZyeDdVMHNIbnc/edit?pli=1
Gruppen har kommit överens om att läsa texten ovan för att ringa in begreppet "formativ bedömning" . Vi har som ambition att hinna läsa texten till nästa tillfälle och får utvärdera tiden då.
Gruppdeltagare: Jens, Martin L, Cecilia, Henrik H, Martin Sjöö
Pass 2
Börja med att samtala kring följande frågor. För minnesanteckningar.

- Varför en fördjupning kring detta pedagogiska intresseområde?

- Hur ser tidigare erfarenheter av området ut? Vilka teoretiska kunskaper finns i gruppen? Finns det inslag i genomförd undervisning som är influerade av området?

- Finns det förslag på gemensamma texter?

-Går det redan nu att urskilja frågor att börja söka svar på?

- Hur går gruppen vidare? Vad läses på nästa träff? En gemensam text eller fortsätter ni enligt smörgåsbordsprincipen.

- Behöver ni någon hjälp av pedagogiska gruppen?

Pedagogisk konferens, evolutionsgruppen

Detta är ett område som absolut måste behärskas utav eleverna och som ibland ofta missuppfattas.
Undervisning på området sker både i Nk2 och i Bi 1. Erfarenheter av att elever missuppfattar de grundläggande tankarna bakom teorin och har egna vardagsföreställningar.
Innebörden att det skett någon form av förändring är eleverna med på, men begreppen bakom hur detta har skett varierar ofta.
Relativt mycket erfarenheter finns på området.
Antropomorfistik förklaring används ofta inom evolutionen, ge djur och växter mänskliga egenskaper. Haren ändra färg för att det blir vinter och vitt.


Ja, gemensamma texter är de tre som ligger under ämneskategorin biologi

Mål för gruppen:

Skapa ett artikelbibliotek med artiklar om evolution. Att eleverna får läsa populärvetenskapliga texter tror vi kan ge dem en bredare syn och bli mer inlästa på ämnet. Att bara ha en lärare som förmedlar vissa delar kan vara en svaghet. Man får istället se olika syner och angreppspunkter på området.

Diskutera förhållningssätt kring olika uppgifter. Ta fram några konkreta Hands-on-uppgifter och fundera över hur man skall handleda kring dessa uppgifter. Begrepp som skall klargöras innan mm.

Test bland åk 3. Begreppsuppfattning ett år efter undervisning. Vad i evolutionsundervisningen har man lyckats med och vad har man inte nått fram med till eleverna. Detta för att kunna dra lärdom till nästa undervisningsgrupp.

Nästa möte:
Kolla igenom litteratur
kolla igenom och diskutera hands-on-uppgifter.

Evolutionsbiologerna
Literacy/Läsförståelse

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:423528/FULLTEXT01.pdf


Hur motiverar man elever?

Vad finns det för verktyg för att skapa motivation och ambition?

Hur skapar man rätt nivå?

Att finna rätt motivationsnivå för eleverna på individplan.

"Enligt Giota (2002) frågar man sällan eleverna själva vad de anser
motivationshöjande eller vad som hindrar dem från att känna motivation. Detta är ett
problem då mycket av den internationella motivationsforskningen som finns är så
kallad ”adultocentrerad”, det vill säga att den endast beskriver elevers motivation
utifrån vuxnas perspektiv. Giota menar att kunskaper om elevens inre värld och
livsvillkor därmed går till spillo. För att ta reda på vad som motiverar eleverna måste
vi, menar Giota fråga eleverna själva.”

Hur ska eleven nå motivation genom egna frågor om t.e.x övande?


Ambiton och Motivitation. ur får man eleven att förstå hur man når sitt mål genom ett bra mått av motivation?

Lärarens uppgift: Att synliggöra motivationen i ljuset av hur eleverna ställer sig till hurfrågan.


”I skenet av en banan skred han in…”

Hur bemöter man olika mått av ambition? Om graden av ambition är låg, hur kan motivationen upprätthållas?

Hur höjer man motivation och ambition hos elever som verkar ha ”gett upp”.

Motivation/Ambition
Motivation/Lust

Motivation för små tekniska bitar som ger ett större resultat längre fram.

Problematiskt att få eleven att se helhet och förståelse för varför man ska träna på vissa saker för att uppnå en större och bredare kunskap. Svårt med utvecklingsmålet t.e.x. ”Om du gör detta nu, så kommer du att uppnå detta om 2 år..”

Stolthet - att eleven känner ett personligt ansvar över arbetsförloppet/resultatet
Upplevelse - att eleven genom praktiska händelser av spektakulär karaktär blir nyfiken på bakomliggande teori
Avkastning - inse hur man direkt kan applicera kursinnehåll i ett framtida arbetsliv/hobbyverksamhet
Proximala utvecklingszonen - strävan att ständigt försätta eleven i en position där utvecklingsmål är inom räckhåll med lärarens och omgivningens hjälp
Stimulans fysiskt och mentalt - hur hänger det ihop med kropp och knopp och hur påverkar det prestationen i skolan?

Grupp: Emil, Kristoffer, Joel, Fredrik B
Full transcript