Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Genetik

No description
by

Annika Askman

on 1 February 2013

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Genetik

Gener och celldelning. Genetik Historik Arvsmassan


Stegpinnarnas ordning är just du Protein Celldelning Är när två könsceller smälter samman. Könlig förökning Det befruktade ägget innehåller arvsanalg som styr fosterutvecklingen. Från befruktat ägg till mäniksa 1902 visade forskare att arvsanlagen sitter i kromosomerna som finns i cellkärnan 1940 visste man att en kromosom består av DNA. 1953 visste man hur DNA molekylen är uppbyggd (Watson och Crick). 2001 var människans arvsmassa kartlagd. 1860 Mendel kunde beskriva hur anlag ärvs. Finns i cellkärnan i kroppens alla celler. Kromosomerna är 46 st, 23 st par. Hälften från mamma och hälften från pappa.Kan bara se kromosmerna när de håller på att dela sig. Varje kromosom innehåller en DNA-molekyl. DNA-molekylen innehåller den ärftliga informationen. Arvsanlagen är generna. En gen är en del av DNA-molekylen. Generna styr allt som händer i cellen. DNA-deoxiribonukleinsyra Ordningsföljden på DNA-molekylens stegpinnar bildar en kod (den geneteiska koden) Denna koden bestämmer ordningsföljden av aminosyrorna. Aminosyror bygger upp protein. Generna bestämmer i vilken ordning aminosyrorna ska kopplas ihop. Alla celler består till största delen av proteiner. 5 % av vårt DNA består av vanliga gener Mitos- vanlig celldelning. Varje cell skall efter celldelning innehålla samma kromosomuppsättning som innan. Vid delning drar kromosomerna ihop sig och just då kan man se dom i mikroskop. Detta är en fördel för en art eftersom det blir stor genetsik variation. Det dyker upp nya kombinationer av anlag. Meios-när könscellerna (ägg och spermier) bildas. Detta sker i testklarna och äggstockarna. Reduktionsdelning- en cell halverar sitt kromosomantal. Se bilden. Efter några celldelningar blir det som en blåsa som består av fosterstamceller. Stamcellerna utvecklas sedan till olika celler som bygger upp olika organ, te.x. muskleceller bygger upp musklerna osv. Alla celler har exakt samma arvsmassa. Tvillingar Enäggs- när ett befruktat ägg delar sig till två celler som skiljs åt och varje cell blir ett foster. Dessa har samma arvsmassa och är av samma kön. Tvåäggs- två ägg blir befruktade av var sin spermie. Ej samma arvsmassa, kan vara samma kön eller olika.
Sid. 310-320
Full transcript