Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Mad Traveller

Föreläsning
by

Torbjörn Friberg

on 26 September 2012

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Mad Traveller

Kanadensisk filosof
med huvudsakligt fokus på vetenskapsfilosofi Vem är Ian Hacking? Albert Dadas
och Philippe Tissie Boken handlar om en gammal epidemi av galenskap (Fugue). "Fallet” handlar om Albert som blev den första ”galna resenären”. Han blev känd för sina resor till bl.a. Algeriet, Moskva och Konstantinopel. Han reste ofta och utan identitetspapper och visste inte varför eller vart han reste. Det var först under hypnos som han kunde minnas. Vid åtta års ålder föll Albert från ett träd med hjärnskakning som följd. Han var till en början (12 år) lärling i ett gasföretag. Han arbetade hårt men försvann. Hans bror hittade honom då han hjälpte en paraplyförsäljare. När hans bror slog honom på axeln vaknade han upp från en djup dvala. Resandet blev sedemera ett mönster. Albert beskrivs som god arbetare, timid, respektfull och blyg med kvinnor. Han drack aldrig. Han gifte sig och fick en dotteroch de bodde i Paris. Philippe Tissie´ beskrev och försökte bota Albert. Albert led av ”patologisk turism”. Detta var passande i en era (slutet av 1800- och början på 1900-talet) där turismen breder ut sig. Resebyråer etablerade sig, och man skrev böcker och reportage om resor (Jules Verne). Medicinska rapporter med Albert som patient spred sig från Bordeaux till Paris, Frankrike, Italien, Tyskland och Ryssland. Fugue blev en medicinsk diagnos med olika benämningar. Varför skriva om detta fall? Liknande diagnoser idag: PMS, Bulemi, Aneroxi, Utbrändhet...

Handlar det om psykiatrins respons från kulturen att medikalisera vissa beteenden?

Handlar det om beteenden som produceras i samband med kvinnliga skönhetsideal eller är de reella sjukdomar?

Vad räknas som bevis för att en psykiatrisk diagnos skall kunna bli legitim, naturlig, reell? Psykiska sjukdomar leder diskussion om ”ansvar”. Patientens ansvar förminskas när sjukdomen betraktas som Reell. De uppfattas vara objektiva och kräver ofta referens till biokemiska, neurologiska och organiska principer som kan isoleras i ett laboratorium. Hackings intresse rör sig kring hur vetenskaplig kunskap förändrar hur vi tänker om oss själva, och våra medmänniskor. Kunskap interagerar med oss i samband med olika praktiker i vardagslivet. Det handlar om att försöka förstå interaktionen mellan expertkunskap och människors beteenden. Reflektion om snabbt övergående mental sjukdom (transient mental illness). Det är en sorts "galenskap" som existerar under en viss tid och plats, som senare försvinner. Snabbt övergående sjukdomar skapar ofta debatter om de är ”verkliga” eller om de är ”socialt konstruerade”. Mot denna bakgrund behöver vi bättre verktyg för att kunna tänka bortom verklighet och social konstruktion. H vill bidra med ett ramverk i förståelsen av transienta sjudomars möjliga existens. Kontexten Två existerande patologier: Hysteri och Epilepsi:

I Bordeaux sa man att Fugue var Hysteri.

I Paris sa man att Fugue var latent Epilepsi.

Fredsmäklare sa att Fugue kan vara båda, dvs. att vissa Fuguer är Epilepsi och andra Hysteri. Härav följer att begreppet Hysteri-epilepsi börjar diskuteras. Hysteri
Klagomål på det andra könet som feminint eller omanligt. Det gällde främst kvinnor. Orsaken sades vara ärftlig. Det var ovanligt att vuxna män blev diagnosticerade som hysteriska, vilket kan tyda på att Fugue fick en möjlighet att växa sig starkare. Epilepsi
Epilepsi diskuterades då det handlade om plötsliga förändringar i beteende och humör. Man pratade om ”latent epilepsi” (för tillfället omöjlig att observera). Det var något som låg och slumrade utan att man direkt kunde iaktta fenomenet.

De drabbade kom inte riktigt ihåg vad som hade hänt efter en epilepsi-attack.
Attacken föregicks av huvudvärk.
Orsaken uppfattades bland annat vara en tidigare huvudskada. Degeneration
Degenerationstanken fanns implicit i både Hysteri och Epilepsi. Man trodde att när Hysteri visade sig i en generation så kunde Epilepsi dyka upp i nästa generation.

Under 1800-talet fanns det forskningsprogram om degeneration (låga mentala och moraliska kvaliteter hos individen). Man tillgrep rashygien, bl.a. genom tvångssterilisering. Handlade om en föreställning om ärftlig försämring av en art, en ras, en släkt.

Fråga: Finns det likheter med dagens forskningsprogram som försöker hitta den genetiska basen för psykiska sjukdomar (”självmordsgenen”, ”homosexuella genen” och "kriminella genen")? Medicinsk taxonomi
Två olika paradigm tävlade i förklaringen av psykiska sjukdomsbeteenden. Hacking menar att en underordnad ”mental sjukdom” inpassas i en överordnad klassifikation (såsom Fugue underordnades Hysteri och Epilepsi).

Fugue passade den etablerade ordningen. Epilepsi-hysteri-debatten bidrog till publicitet för den nya diagnosen. Den försäkrade dessutom, oavsett vilken diagnos som vann, att Fugue accepteras i den etablerade taxonomin. Massturismen
Massturismen som växte sig stark passade Fugue-diagnosen. Turism antogs vara romantisk och intellektuellt belönande samtidigt som den var av ondo i relation till vagabondlivet (degeneration).

Fugue passade in mellan kulturens "goda" och "onda" föreställningar. Det fanns två versioner av samma sak. H menar att en transient form av galenskap ofta passar in mellan två moraliska ytterligheter. Nischteori som förklaringsmodell Frågor:
Hur kan en psykisk sjukdom växa fram, bli populär under en viss tid på en specifik plats, och sedan bara försvinna undan?
Hur kunde Albert och hans doktorer starta en våg av fuguer?

För att besvara dessa frågor använder Hacking sig av den biologiska metaforen ”ekologisk nisch”. I en ”ekologisk nisch” kan en transient mental sjukdom växa sig stark. Nischen kräver ett antal vektorer:
Medicinsk (sjukdomen passar ett diagnosiskt ramverk, dvs. en sjukdomstaxonomi)
Kulturell polaritet (sjukdomen situerats mellan två samtida kulturella element, dvs. romantisk och dygdig – ond och kriminell)
Observerbar (sjukdomen måste vara synlig som sjukdom)
Frigörande (ger möjlighet till flykt inom kulturen). "I argue that one fruitful idea for understanding transient mental illness is the ecological niche, not just social, not just medical, not just coming from the patient, not just from the doctors, but from concatenation of an extraordinarily large number of diverse types of elements which for a moment provide a stable home for certain types of manifestation of illness." (s. 13) Nischmetaforen liknar Focuaults ”Diskursformation”. Handlar dock om mer än bara språk för att kunna forma en ekologisk nisch. Det handlar även om vad människor gör, hur de lever och den mer övergripande materiella världen som finns runt om dem. Poängen med att använda sig av nischmetaforen är att forskaren kan fånga den komplexitet som möjliggör diagnosens existens. Under vilka omständigheter blev det (o)möjligt för doktorerna att argumentera för en fugue-diagnos? Tre omständigheter:

I USA och England återfanns uttrycket och praktiken: ”Go west young man!”. Emigration var inte lika utbrett i den franska kulturen som i den engelska och amerikanska.

I Frankrike fanns en ständig kontroll av medborgare på resande fot. Lag på att ha med sig pass och dokument (militärtjänstgöring). Detta i kontrast till USA och England där man kunde vara osynlig så länge man skötte sig.

Det fanns inga utbredda degenerationsprogram i USA. Frågor och svar Det fanns ett kontroll- och övervakningssystem. Franska fuguers var tvungna att ha papper på sig om de skulle resa. Det fanns ett systematiskt sökande efter desertörer och vagabonder under den här perioden. För att ett visst beteende skall kunna klassificeras som psykisk sjukdom måste det avvikande kunna observeras. Fugue passade perfekt in mellan två sociala fenomen: romantisk turism och kriminellt vagabondliv. Båda var viktiga för medelklassen eftersom den ena stod för fritid, glädje och fantasiflykt medan den andre stod för rädsla och undergång. Fugue blev en möjlighet för de mindre rika att navigera mellan romantik och kriminalitet. Fugue passade in i taxonomin antingen som Hysteri eller som Epilepsi eller båda. Fugue rubbade inte det existerande taxonomiska systemet. Men den bjöd in till kontrovers -- var den skulle passa in. Detta ledde till att diagnosen blev teoretiskt intressant för många psykiatriker. 1) Vad möjliggjorde diagnosen? Svar: en ekologisk nisch med fyra vektorer: medicinsk taxonomi, kulturell polaritet, observerbarhet och frigörande. Fugue var åtråvärt för en klass som hade stadigt arbete och en viss form av oberoende. Fugue var ett utrymme för dysfunktionella män, på branten av frihet men ändå fångade, att fly. Medicinsk taxonomi Frigörande Kulturell polaritet Observerbarhet 2) Av vad led Fuguerna av?

Utifrån 1990-talets kriterier led några av huvudskador och Epilepsi.

Viktigt att förstå att man inte kan översätta ”äldre” diagnoser/kategorier med ”nya” som ingår i ett annorlunda klassifikationssystem. Social konstruktion
Hacking menar att den ekologiska nischmetaforen bidrar med någon mer än bara social konstruktion. Konstruktionsmetaforen handlar om att bygga något från olika delar, vilket inte är fallet med Fugue. Man kan inte bara säga att en mental sjukdomsdiagnos konstrueras av en lobbyorganisation. Det måste finnas en ekologisk nisch varigenom konstruktionen måste kunna växa sig stark. Transienta mentala sjukdomar existerar endast i nischer. Diagnoser som kallas reella behöver inte någon nisch. När nischen förstörs, försvinner den transient mentala sjukdomen. 3) Försvarar doktorerna Fugue som en reell psykisk sjukdom?

Svaret är JA. Istället för att säga att de såg den som ”sann” så kan man säga att de ”försvarar” eller ”rättfärdigar” den. En tro rättfärdigas genom tillgängliga bevis och underliggande överrenskomna konceptuella strukturer. Att idag tro att Hysteri handlar om ärftlighet och neurologi tror vi inte på. 4) Var hysterisk Fugue en reell mental sjukdom?

Svaret är NEJ. Hacking menar att vi dock måste gå bortom denna fråga. Här blir han pragmatisk. Han tror att våra föreställningar av reella sjukdomar hela tiden omförhandlas. Speciellt med tanke på biologins och psykiatrins snabba utveckling.

Idag ligger ofta en biologisk modell till grund för vad som räknas som reell eller inte. Han menar att medicinen i framtiden kommer att utsortera vad vi menar med reell mental sjukdom. Kan man dra analog slutsats om
samtida mentala sjukdomar? Hacking says...
Full transcript