Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Kolonialism

No description
by

Sibel Norman

on 3 May 2012

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Kolonialism

Kolonialism kolonialism innebär att ett land erövrar och utnyttjar områden, kolonier, utanför det egna landområdet. (NE.se 1/5) kulturimperialism, benämning på en form av imperialism utöver militär övermakt och ekonomisk exploatering. Kulturimperialismen utgår från att västerländsk kultur är överlägsen andra länders inhemska kulturer. Termen används ibland också för att markera bristande förståelse och respekt inför en inhemsk befolknings kultur. Kulturimperialism avser i dag ofta den påverkan som bl.a. västerländsk reklam och musik haft på länderna i tredje världen. (H. Schiller, "Konsten att sälja en ideologi", 1977) Vems verklighet? Eugéne Delacroix, The women of Algiers, 1834 Exotism
Primitivism
Orientalism Makode Lindes tårta Diskutera i grupp;
På vilket sätt kan verket beröra kolonialism?
På vilket sätt spelar upphovsmakaren och publikens bakgrund in?
Vilka övriga grupper berör detta konstverk? Orientalism Fransk orientalism Brittisk orientalism kanon i kulturen kulturrelativism Både afrikansk och kinesisk konst har historier som går 5000 år tillbaka i tiden, mycket längre än den västerländska konsten (om man räknar att västerländska berättelser börjar med den grekiska eran för cirka 2500 år sedan). Begrepp som primitivism och exotism avslöjar ett västerländskt perspektiv. Västerländskheten bestämmer även vilken konst vi värderar (t.ex. kinesiska statyer i stället för kinesisk kalligrafi) baserat på vad vi ser som mest värdefullt i vår egen kultur. Kortfattat kan man säga att konsten bedöms enligt västerländska normer Kulturrelativism är uppfattningen om att ingen kultur är viktigare eller mer utvecklad än någon annan. Det innebär att kulturer och kulturella fenomen bör förstås och bedömas från sina standarder, värden, villkor och sammanhang. Inom antropologin blev populär kulturrelativismen främst genom forskaren Franz Boas som en reaktion på socialdarwinismen som gärna användes av hans samtid för att rättfärdiga kolonialismen. Med kulturrelativism är det svårt att förklara kulturella framsteg eller misstag, vilket per definition kräver objektiva kriterier.
Motsatsen till kulturrelativism är därför kulturobjektivism, tanken att det finns objektiva värden som tillåter värderingar av olika kulturer. Konstnären Sir David Wilkie var 55 när han reste till Istanbul och Jerusalem 1840. Även om han inte framställts alls som en religiös målare, så gjorde Wilkie resan med en protestantisk agenda för att reformera religiös målning, som en slags konstens Martin Luther. Han ville måla traditionell kristen ikonografi. Han hoppades att han skulle hitta fler äkta inredningar för bibliska motiv på bibelns ursprungliga plats , men han dog innan han hann sätta sina studier i verket. Däremot hade prerafaeliterna William Holman Hunt och David Roberts liknande motiv med en betoning på realism i den brittiska orientaliska konsten. Konstnären James Tissot föll också för den koloniala trenden och tyckte landskapen och inredningen passade för bibliska motiv, däremot fuskade han och andra med autenticiteten vad gällde kläder m.m.

William Holman Hunt skapade ett antal stora målningar av bibliska motiv som bygger på hans resor i mellanöstern. Han improviserade arabisk dräkt och inredning för att undvika specifikt islamiska stilar, och även vissa landskap. Inom de bibliska motiv ingår The Scapegoat (1856), The Finding of the Saviour in the Temple (1860) och The Shadow of Death (1871).

Odalisken- den objektifierade kvinnan
Inom den brittiska orientalismen var odalisken ett populärt motiv. Harem bestod av hierarkier där mannen stod längst upp i hierarkin, hans hustrur under honom, konkubinerna under hustruarna och på hierarkins botten- odalisken, som var i den närmaste en slav som givits som gåva för att betjäna alla som stod i högre rang. William Holman Hunt, The Scapegoat, 1856 Paul Désié Trouillebert, Servante du harem, 1874 När Jean-Auguste-Dominique Ingres målade en västerländskt färgad vision om ett turkiskt bad (med generaliserade kvinnor som mycket väl alla kan ha varit samma modell) bidrog han till att bilden av den erotiserade orienten accepterades av befolkningen. Öppen sinnlighet sågs som acceptabel i den exotiska orienten. Det här bildspråket levde kvar i konsten till i början av 1900-talet. Ingres elev Théodore Chassériau hade redan nått framgångar med verken Esther (1841), porträttet av Ali-Ben-Hamet och Escort ( 1846) innan han första gången överhuvudtaget ens besökte mellanöstern, men i senare decennier gjorde ångfartyget resor mycket enklare och allt fler konstnärer reste till Mellanöstern och bortom.

I många av dessa verk beskrev de orienten som exotisk, färgstark och sensuell, för att inte säga stereotyp. Sådana verk koncentrerades oftast på främre orientens islamiska kulturer, alltmedan Frankrike blev alltmer engagerade i Nordafrika. Franska konstnärer som Eugène Delacroix, Jean-Léon Gérôme och Jean Auguste Dominique Ingres målade många verk som skildrar islamisk kultur, ofta i harem, på offentliga bad, eller på slavauktioner. De betonade både slöhet, vila och visuellt skådespel. Théodore Chassériau, Escort, 1846 Jean-Auguste-Dominique Ingres, Turkish bath, 1862 Paul Gauguin, Nave moe, 1894 Byggnad i kolonialstil, Algeriet
Full transcript