Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Samhällsekonomi

No description
by

Martin Andersson

on 29 August 2016

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Samhällsekonomi

Ekonomi
"Hushållning med resurser"
Tre modeller för hushållning
Självhushållning
Ekonomi på olika nivåer
Privatekonomi
Ekonomins tre huvudfrågor
Vad ska produceras?
Den ekonomiska debatten
När ekonomi diskuteras i samhället handlar det om
Konsumtion =
Varor och tjänster...
Varor och tjänster...
Peninghushållning
Byteshushållning
För att det ska gå att producera måste det göras investeringar.
Fördelningen av resurserna.
Konsumtionen
Produktionen
Hur ska produktionen fördelas?
Hur ska det produceras?
Samhällsekonomi
Företags produktion, inköp och försäljning.
Individers inkomster, utgifter, skulder och tillgångar
Företagsekonomi
Marknaders och länders ekonomi
Introduktion
Modell
- Vad är samhällsekonomi?
- Det ekonomiska kretsloppet
Teori
- Mikroekonomi
Examination
Offentlig sektor
Näringsliv
Hushåll
Skatter
Bidrag
Bidrag
Skatter
Betalningar
Löner
Finans-sektorn
Utlandet
Import
Export
Turism
Turism
Lån
Sparande
Ränta
Ränta
Lån
Ränta
Sparande
Ränta
Pris, p
Kvantitet, q
Efterfrågan, E
Löner
Vad är mikroekonomi?
Samhällsekonomi
Vad är pengar?
Pengar är sparad produktion.
Ex: Du arbetar en timme och får en hundralapp som ersättning (lön)
Pengar är uppskjuten konsumtion.
Ex: För din hundralapp kan du tre månader senare köpa en pizza med coca cola.
Hur ska man läsa modellen?
Pilarna representerar flöden av pengar
Fyrkanterna representerar olika aktörer som tar emot och skapar flöden av pengar.
Titlarna på pilarna klargör vad det är för typ av flöde.
Hushåll...
Företag
Privatpersoner och familjer
Stat, kommun och landsting
Resurser är begränsade.
Den offentliga sektorn
Huvudsakiga användningsområden
Offentlig verksamhet
Omfördelar resurser
Huvudsakliga inkomstkällor
inkomster
konsumtion
Sociala avgifter
kapitalvinster
Påverkar konsumtionen
Statens, landstingens och kommunernas verksamheter
Diskussion
Pris, p
Kvantitet, q
E1
Pris, p
Kvantitet, q
Utbud, U
Pris, P
Kvantitet, K
Utbud, U
Efterfrågan, E
Efterfrågekurva:
"Relationen mellan pris och kvantitet ur konsumentens perspektiv"
Förändring i efterfråga
Pris, p
Kvantitet, q
E1
Ökar
Minskar
E2
E2
När efterfrågan ökar innebär det att konsumenterna vill köpa mer av en tjänst eller vara givet samma pris
När efterfrågan minskar innebär det att konsumenterna vill köpa mindre av en tjänst eller vara givet samma pris
Utbud:
Relationen mellan pris och kvantitet ur producentens perspektiv
Pris, p
Kvantitet, q
U1
Pris, p
Kvantitet, q
U1
Förändring i utbud
Ökar
Minskar
U2
U2
När utbudet ökar innebär det att säljarna vill sälja mer av en tjänst eller vara givet samma pris
När utbudet minskar innebär det att säljarna vill sälja mindre av en tjänst eller vara givet samma pris
Perfekt konkurrens
1 Fri etableringsrätt.
2 Många aktörer.
3 Fri konkurrens.
4 Fullständig information.
5 Laissez-faire.
Fritt att starta företag.
Många köpare och säljare.
Inget samarbete
Alla har fullständig och direkt information om vad som händer på marknaden.
Inga lagar eller regler som påverkar priset eller kvantitet
p
q
U
E
Jämviktspris, P*
Jämviktskvantitet, K*
Förändring i efterfråga
Efterfrågan ökar
P1
P2
K1
K2
Priset som ges vid den punkt där utbudskurvan och efterfrågekurvan skär varandra
Kvantiteten som säljs vid den punkt där utbudskurvan och efterfrågekurvan skär varandra
Leder till en ökning av jämviktspriset
Leder till en ökning av jämviktsmängden
Studiet av enskilda marknader
Utbud- och efterfrågekurvor och matematik
Räta linjens ekvation:
Y=kX+m
Där k är en koefficient och m är en konstant
k representerar priselasticiteten
Varför svänger ekonomin?
Lektionsarbete:
De övningar ni gör under lektionerna är givetvis betygsgrundande.
Hemtentamen:
I slutet av momentet kommer du att få skriva en hemtentamen.
Hemtentamen är en blandning av ett inlämningsarbete och ett prov.
Du kommer att få ett antal frågor av mig som du ska besvara under lektionstid och hemma.
Svaren ska lämnas in på utsatt tid. Vid sen inlämning får du nya frågor och ett nytt inlämningsdatum.
Vad är en marknad?
En mötesplats för säljare och köpare
Kan vara en fysisk plats som exempelvis julmarknader eller hötorget
Men även något abstrakt som aktiemarknaden
enskilda varor eller tjänsters marknader
En stor del av befolkningen får arbete.
Fler kan konsumera
Företagen anställer fler
Lönerna ökar
Vissa resurser utnyttjas maximalt
Företagen minskar på sina inköp
Arbetslösheten ökar
Företagen säljer mindre
Företagen minskar på inköp och antalet anställda.
LÅGKONJUNKTUR!
Ett exempel
Vad är rättvis fördelning av samhällets resurser enligt dig?
Motivera!
100
10
10
50
10
10
100
20
Produktion och tillväxt
Produktionsfaktorer
Kapital
Arbetskraft
Naturresurser
Produktion
Kapital
Arbetskraft
Tillväxt
Marknadsekonomi
Planekonomi
Blandekonomi
Ekonomiska system
Produktion
BNP
%
BNP eller BNI
per år
per capita (ibland)
Den aggregerade efterfrågan ökar.
Företagen köper mer insatsvaror.
Priserna ökar.
Företagen kan inte expandera mer.
Företagen minskar på sina anställda.
Den aggerade efterfrågan minskar.
Gemensamt ägande
Ekonomisk planering
Politiskt styrd ekonomi
Privat äganderätt
Fria marknader
Utbud - efterfrågan
Inslag av gemensamt ägande
Inslag av politisk kontroll
Inslag av fria marknader
Skatt
Uppgift
Läs sidorna 203 - 215 i Forum 123 och diskutera skriftligt följande frågor:
1) Vad kan man använda BNP/BNI till?
3) Vilket land har högst levnadsstandard mellan?
Sverige
Norge
USA
Motivera!
Vad leder till tillväxt?
Investeringar
Innovationer
Institutioner
BNP
Hur mycket produceras?
Hur rik är befolkningen? (BNP/capita)
Tillväxt
Problem...
Förändring i pris
Förändring i efterfrågad kvantitet
Förändring i relationen mellan pris och kvantitet
Beror på förändring i:
... preferenser (vad konsumenterna föredrar)
... inkomst
... priser på andra varor eller tjänster
Förändring i pris
Förändring i efterfrågad kvantitet
Förändring i relationen mellan pris och kvantitet
Beror på förändring i...
... produktionskostnader
... skatter, avgifter och regler
.... kostnader att producera andra varor
Teori
Makroekonomiska indikatorer
Vad är makroekonomi?
Konjunkturer
Finanspolitik
Penningpolitik
Ekonomisk tillväxt
Högkonjunktur
Lågkonjunktur
Varför svänger ekonomin?
Hur hanterar vi svängningar i ekonomin?
Aggregerade data som indikerar något
Används för:
Olika makroekonomiska indikatorer
BNP
(bruttonationalprodukt)
Samlade värdet på all produktion i landet
Ett mått på hur stor en ekonomi är
BNP dividerat med antal innevånare
Ett mått på hur rikt ett lands innevånare är
Andelen av befolkningen
Varukorgar
Lång sikt - positiv ekonomisk utveckling
Kort sikt - svänger ekonomin upp och ner.
Konjunkturer
Resurserna i ekonomin utnyttjas i hög grad
En högkonjunktur innebär...
... låg arbetslöshet
... hög BNP-tillväxt
... hög inflation
... hög efterfrågan
En lågkonjunktur innebär...
... hög arbetslöshet
... låg (negativ) BNP-tillväxten
... låg inflationen
... låg efterfråga
Lägre arbetslöshet, högre konsumtion
Företagen anställer fler och köper mer insatsvaror. Fler företag startas.
Vissa resurser utnyttjas till max - företagen kan inte växa.
Vissa företag minskar sina inköp och anställda.
Arbetslösheten ökar, företag går i konkurs
LÅGKONJUNKTUR!
- Ett exempel
Staten inkomster och utgifter.
Högre utgifter
Ex bygga nya vägar eller öka lärartätheten
Lägre inkomster
Räntevapnet
Riksbanken påverkar efterfrågan med hjälp av styrräntan (reporäntan)
Inflationsmålet (inflation runt 2%)
Högre styrränta
Hur bra en ekonomi mår
Förutsäga framtiden
söker arbetete men...
inte får ett arbete
i arbetsför ålder som...
Jämföra ekonomier
BNP
BNP/Capita
Inflation
Ekonomisk tillväxt
Arbetslöshet
BNP/capita
BNP/Capita (PPP)
"Köpkraftskorrigerat"
BNP/capita (PPP)
Tar hänsyn till olika priser i olika länder
Arbetslöshet
Inflation
Ökning av priser under ett år.
Ökning av BNP under ett år.
Kan redovisas per capita och PPP
Företagen minskar sina inköp och anställda.
Fler företag går i konkurs
HÖGKONJUNKTUR!
Lägre efterfrågan
Lägre styrränta
Högre efterfrågan
Högre efterfrågan
Ex sänka inkomstskatten eller momsen
Lågkonjunktur
Högkonjunktur
Lägre utgifter
Lägre efterfrågan
Högre inkomster
Lägre efterfrågan
Ex skära ner på vägbyggen eller skolan
Ex höja inkomstskatten eller momsen
Räntor och utbud på pengar
Lågkonjunktur
Högkonjunktur
Kapital
Maskiner
Lokaler
Arbetskraft
Resurserna i ekonomin utnyttjas i låg grad
Kapital
Maskiner
Lokaler
Arbetskraft
Uppgift
Hur ser Sveriges makroekonomiska indikatorer ut?
Inflation
Ekonomisk tillväxt
Arbetslöshet
Ange årtal och källa
Jämför med ett valfritt land
Skicka in som meddelande på Vklass
Automatiska stabilisatorer
Satbiliserar ekonomin automatiskt
Lågkonjunktur
Högkonjunktur
Ex: A-kassan
Lågkonjunktur
Högre arbetslöshet
Högre arbetslöshet
Större utbetalningar
Större utbetalningar
Högre efterfrågan
Effekterna av lågkonjunkturen dämpas
Högre efterfrågan
- Makroekonomi
Naturresurser
2) Vilka problem finns det med BNP som mått?
Modell
Studiet av hela länders-, regioners- eller världens ekonomi
Slask
Välja
Prioritera
Planera
... varor och tjänster
...byts mot...
...byts mot...
... pengar...
... som byts mot...
... varor och tjänster
Produktion
... företag...
...offentlig sektor...
... i andra länder.
Ex; Banker
Tillväxt
Arbetslöshet
Inflation
Sverige
Norge
USA
0,8%
(2016)
7,0%
(2016)
4,5%
(2015)
1,4%
(2016)
(2016)
4,9%
3,9%
(2015)
(2015)
3,0%
4,5%
(2016)
0,1%
(2015)
8,5%
Belgien
(2015)
1,4%
(2015)
0,5%
(2014)
Kanada
Uganda
(2014)
(2014)
(2014)
6,4%
2%
2,4%
7,6%
(2016)
5,4%
(2014)
3,8%
(2013)
Högskonjunktur eller lågkonjunktur?
Pris, p
Kvantitet, q
Utbud, U
Efterfrågan, E1
Offentlig sektor
Näringsliv
Hushåll
Skatter
Bidrag
Skatter
Betalningar
Löner
Utlandet
Import
Export
Turism
Turism
Lån
Ränta
Sparande
Ränta
Lån
Ränta
Sparande
Ränta
Bidrag
Löner
Hushåll...
Företag
Privatpersoner och familjer
Stat, kommun och landsting
... företag...
...offentlig sektor...
... i andra länder.
Finans-sektorn
Ex; Banker
BNP
Alla varor och tjänster i ekonomin (2016)
2016
2001
Efterfrågan, E2
Sveriges BNP-utveckling
Full transcript