Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Salon de Madame Geoffrin

No description
by

Nils Jonsson

on 15 October 2013

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Salon de Madame Geoffrin

Madame Geoffrins salong i Paris, år 1755
Upplysningen
Vad?
Upplysningen betonade förnuftet, friheten, framstegen och toleransen. Författare och filosofer kämpade mot kyrkans makt över tanken. Inspirerade av naturvetenskapen gick författare och filosofer till storms mot det gamla samhället på alla områden.
"De upplysta" var politiskt radikala, dvs. att de ifrågasatte enväldet och förespråkade religionsfrihet, yttrandefrihet och tryckfrihet
Var?
Upplysningens idéer började i England och spred sig vidare till Frankrike, som blev under 1700-talet Europas ledande kulturnation.
När?
Sträcker sig från cirka 1720 - 1790. Ur ett litteraturmässigt perspektiv kan den bakre gränsen motiveras genom Daniel Defoes - "Robinson Crusoe". Att eran slutar på slutet av 1700-talet faller sig naturligt i och med den franska revolutionen, då nya idéströmningar, som exempelvis romantiken börjar göra sig gällande i kulturen.
England på 1700-talet
Frankrike på 1700-talet
Sverige
Isaac Newton och John Locke
De engelska författarna
Jonathan Swifts "Ett anspråkslöst förslag" (1729)
Voltaire
Rousseau
Voltaires "Candide eller optimisten" (1759)
Demokrati?
I England rådde förhållandevis stor intellektuell och politisk frihet. Jämfört med andra länder i Europa var England närmast vad i vi idag kan kalla för demokrati, dvs. folkstyre.
Författare och filosofer kunde därför sprida sina tankar och idéer ganska ostört.
Romanen slår igenom på riktigt
Läskunnigheten bredde ut sig, inte minst tack vare tidningar och tidsskrifter. Sättet att läsa på förändrades - går från högläsning i grupp till att läsa på egen hand.
En ny typ av roman utvecklades i 1700-talets England. Författarna börjar skriva om vanliga människor som läsarna kunde identifiera sig med istället för om kungar och adelsmän.
Isaac Newton
Matematiker som bland annat presenterade gravitationslagarna. Visade på att genom egna iakttagelser och eget tänkande kunde man avslöja universums hemligheter.
John Locke
Filosof som riktade skarp kritik till privilegiesamhället. Slogs för demokrati och religiös tolerans. Påpekade även att det finns grundläggande mänskliga rättigheter, som ingen makthavare borde få kränka.

Menade också att varje individ föds som en tom skrivtavla - "tabula rasa" - och formas av sina erfarenheter.
Jonathan Swift (1667 - 1745)
Daniel Defoe (1660 - 1731)
Frihetens hemort
Flera franska författare och filosofer slet sig från Frankrikes intolerans och förtryck och reste till England för att läsa, översätta och sprida de engelska författarnas idéer i hemlandet och vidare ut i världen.
Kungens och kyrkans makt
Kungen, högadeln och kyrkan hade makten i Frankrike under 1700-talet. De makthavare bestämde tron och vetenskapen. De som ifrågasatte kyrkan riskerade att bli ett huvud kortare. De tankar och idéer som spred sig från London till Paris fick därför större slagkraft rent politiskt i Frankrike än vad de fick i England.
Censur
De radikala idéer som upplysningsmännen och kvinnorna stod för fick givetvis stora konsekvenser! Böcker brändes på bål, författare fängslades osv.
Borgerlig rörelse
För 90% av befolkningen dvs. för bönder, pigor och arbetare var upplysningen inte ett ljus i mörket. Denna idéströmning var i första hand borgerlig, dvs. avgränsad till en viss samhällsklass.
Borgarna ville visa att de dög trots avsaknaden av adligt påbrå. Detta genom hårt arbete och gedigen utbildning.
Satirens mästare. Var ständigt bitter på samhället. Han kanske mest kända berättelse är reseromanen och satiren "Gullivers resor" (1726).
Skrev också som vi ska gå in närmare på - "Ett anspråkslöst förslag".
Politisk journalist. Fängslades efter ha skrivit en satir om de konservativa och högkyrkliga.
Skrev "Robinson Crusoe" (1719), som sedermera gjorde honom världsberömd. Individualistisk roman som speglar upplysningstidens ideal. Genom erfarenhet och hårt arbete får man också större moral och genom stor moral blir man prisad av gud med rikedomar.
Jonathan Swift föddes på Irland, som på denna tid var en englesk koloni. Under tidigt 1700-tal härjades Irland av en förfärlig hungersnöd. Swift hade lösningen på problemet, eller? Han skrev under pseudonym en sedermera klassisk satir - "Ett anspråkslöst förslag". Genom att föda upp, slakta och äta de fattigas spädbarn kan man slå flera flugor i en smäll: minska befolkningsöverskottet, ge de fattiga en chans till extra förtjänst och öka tillgången till föda.
Kom från medelklassen. Skrev bland mycket annat, precis som Swift och Defoe, politiska satirer och fängslades som så många andra författare under denna tid. Influerades av den engelska upplysningsfilosofin och spred den vidare till hemlandet.

Var kraftig motståndare till kyrkan. Voltaire satte förnuftet före tron på dogmer och religiös vidskepelse.
I och med den satiriska idéromanen "Candide" kritiserar Voltaire kyrkan och samhället. I romanen får vi som läsare följa ynglingen Candide som växer upp i ett slott i Westfalen. Han blir senare kär i Baronens dotter och blir därför utsparkad från slottet.

Vidare i romanen skildras Candides liv i ett rappt tempo med växlande miljöbyten. Candide gifter sig sig till slut med baronens dotter och lever tillsammans med Pangloss på en liten gård.
"Candide" är franska för godtrogen/naiv. Trots allt elände som Candide utsätts för står hans läromästare Pangloss fast vid att vi lever i "den bästa av världar"
Pangloss har innerst inne delvis lagt ner sina tankar om att allt har en mening och att de lever i den bästa av världar men väljer att fortsätta få sin omgivning att tro att han är sin gamla lärdom trogen. Candide tvivlar och deras diskussion avslutas med Candides kända replik "Det är väl talat, men låt oss nu odla vår trädgård".
"Att odla sin egen trädgård" var helt i linje med upplysningens ideal - att enbart genom hårt arbete och nyttig verksamhet kunde man uppnå framgång och inte genom filosofiskt svärmeri.
Encyklopedin
Kanske en av de mest kända encyklopedierna gav uppslagsboksredaktören Diderot ut. Han tog hjälp av flera filosofer och författare som exempelvis Voltaire och Rousseau.
Ambitionen bakom detta uppslagsverk "för den vanliga läsaren" var den högsta tänkbara. Nu skulle vidskepelse och vanföreställningar sopas bort. Vetenskap och hantverk fick breda ut sig på religionens bekostand. Nya politiska frihetsidéer fick ta stor plats. Man ville revolutionera människans medvetande.
Var politiskt mer radikal än de andra upplysningsförfattarna. Han förespråkade direktdemokrati och såg den privata egendomen som roten till allt ont. Han satte den "naturliga känslan" framför förnuftet. "Tillbaka till naturen!" Bereder vägen för romantiken.

Var en av flera författare som skrev artiklar i Diderots encyklopedi. Han gav i vissa artiklar en rejäl känga till kyrkan och kritiserade starkt klassamhället. Sägs också att han skrev en av de allra tidigaste memoarerna, där han på ett icke-tidstypiskt sätt utelämnar sig själv.

Skrev även böcker om barnuppfostran - "Émile, där han påpekar att barnet ska få utvecklas i sin egen takt och lära sig av sina egna misstag - bort från klassrummet och upptäck världen med egna ögon! Givetvis förbjöds denna bok i Frankrike och brändes på bål.
Kom från enkla förhållanden. Sågs som arbetarnas talesman
Satir är en litterär uttrycksform vars syfte är att förlöjliga eller håna ett subjekt, ofta på ett "elegant och träffande sätt". Satir används ibland som retoriskt grepp, antingen för att provocera eller försätta motståndaren i försvarsposition, och kopplas ofta ihop med ironi, och kan i vissa fall utgöra en egen subgenre till humor.
Full transcript