Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Berger och Luckmanns mikrosociologi: om språk och socialisation

Föreläsning HT 2013
by

Fredrik Palm

on 8 September 2016

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Berger och Luckmanns mikrosociologi: om språk och socialisation

Kunskapssociologi
Berger & Luckmann

Kunskap och verklighet
Försociologiska
antaganden
Två typer av objektiveringar
Språk
Socialt kunskapsförråd
Kokbokskunskap
Hur objektiveringen kopplar
oss loss från det subjektiva eller
”här och nu”
Grymtningar & ord
Objektiveringar
på olika plan
Vrede
vredesritual
Skriva om vrede
korset på dörren
kniven i
väggen
Dialektik, Handling och struktur
Institutionen som mönster
Institutionen som kontroll
Från tillfällighet
till objektivitet
Roller - institutionens uttryck
Institutionen är en "första
ordningens" kunskap
Handling
Upprepning
Mönster/vana
Vanans dubbla funktion
Effektiviserar
Utesluter
Läsning
Trafikregler
Institution = internaliserad kunskap som vi förverkligar genom att upprepa/externalisera genom handling
"Institutioner uppträder varhelst det förekommer en ömsesidig typifiering av vanemässiga handlingar av typer av aktörer"
Institutioner uppstår alltså när vi typifierar en viss handling (som vi tidigare lärt oss vad den betyder när den utförs av en viss aktör) på samma sätt som de andra individer vi för tillfället samspelar med
Vad är en institution enligt
Berger och Luckmann?
Giddens
Strukturens dualitet
Dialektiska förhållanden:
Institutionen och handlingen
Institutionen och rollen
Institutionen och rolltypologin
Aktivitetens eller handlingens betydelse villkoras av det förhållandet att människan samtidigt fullbordas biologiskt och socialt p g a sin för tidiga födsel
Rollen konkretiserar institutionen
Rollens 2 sidor
Rollens hierarkisering
Rollens 2 kunskaper
Representerar sig själv
Representerar institutionellt nät av relationer
Allmän rollkunskap
Specifik rollkunskap
Olika roller, olika ställning
"Kärnfamilj" konkretiseras av
"mamma", "pappa", "barn"
Rättsväsendet konkretiseras av domaren, advokaten, den anklagade, den klagande, åklagaren, etc.
Institutionen konkretiseras även av de handlingar som hör till rollen - den s k rolltypologin
Den pågående aktivitetens betydelse för institutionen
Institutionens kärna - institutionen "in nucleo"
Ny lek eller relation - öppen förhandling
Institutionens fullbordande
Den tredje partens betydelse
Objektivitet
Institutioner uppkommer genom vanemässiga mönster
och regler som i ett visst sammanhang bestämmer:
a) vad som görs, b) hur det ska göras
c) vem som får göra det
Kunskap som säger oss vad som är tillåtet,
önskvärt, idealiskt
Genom att internalisera den
reproduceras vår gemensamma
sociala verklighet
Foucault - Biomakt:
Kunskap genom vilken vi kommer att förstå oss själva
Heterosexuella begär
Normalt drickande
Legitimering -
en andra ordningens kunskap

Dubbel funktion
Positiv funktion:
Ordnar & skyddar
institutionen
Negativ funktion:
Utesluter alternativ
Legitimeringens positiva funktion har två sidor
a) Kognitivt - förklarande: svarar på varför
b) Moraliskt - rättfärdigande: värderar
Legitimeringens 4 nivåer
1) För-teoretisk nivå - ordförråd, konstateranden av ordningen
2) Enkla, rudimentära förklaringar - relaterar olika betydelser till varandra, commonsense-förklaringar, ordspråk
3) Expertutsagor, explicita teoretiska förklaringar
4) Symboliskt universum
Det symboliska universumet:
Integrerar föreställningsvärlden i en helhet
Skapar en bild av en mängd sociala verkligheter
Universumbevarande begreppsmaskinerier
Terapi
Tillintetgörelse
SU Ordnar den sociala
verkligheten hierarkiskt
SU: Försöker lösa problemet med "nattsidan" och "gränssituationer"
Typifieringar
Vardagsverkligheten en
verklighet bland många
Det vi tar för givet
är en social och historisk
produkt
Det för givet tagna är ett resultat av intersubjektivt samspel
C) Kunskap och verklighet är intimt sammanflätade
A) Ifrågasätter "mannen på gatan" och dennes syn på verkligheten - den "naturliga attityden" eller "common sense"
B) Verkligheten görs alltid genom ett visst perspektiv, en viss erfarenhet, en viss kunskap, även den "objektiva"
Exempel: Ställer inte frågan vad frihet är,
utan hur den blivit viktig i ett visst
samhälle
D) Intresserar sig för de processer
i vilka saker och ting blir betydelsefulla
i samhället
Exempel: Istället att utgå ifrån ett begrepp som "sociala problem" ställer de sig frågan
om hur konkreta samhälleliga företeelser kommit att bli problem
Institutionaliseringen
ATT TYPIFIERA
Genom typifieringar identifierar vi saker, individer, känslor, etc. i vår omgivning
Genom typifieringar
skiljer vi saker från varandra
Genom att identifiera och skapa skillnad ordnar vi vår sociala verklighet
Typifieringsscheman
Från face to face
till avstånd
Närhet och interaktion ger möjlighet att omformulera typifieringar
Avstånd gör typifieringarna mer objektiva
Jfr Meads "triadiska system"
Kunskap och vardagens verklighet
liv - död
vitt - svart
demokratiskt - totalitärt
hälsa - ohälsa
heterosexualitet - homosexualitet
renhet - smuts
Intentionalitet
Socialisation
Internaliseringen av den
sociala verkligheten

Internaliseringen av
den sociala strukturen

Primär socialisation
Sekundär socialisation
Signifikanta andra
Den generaliserade Andre
Internalisering och subjektiv verklighet - definitioner
Internalisering = "Tolkningen av en objektiv händelse som uttryckande mening" (s. 153 sv. uppl./149 eng.)
"Denna upplevelse/tolkning är resultatet av
att individen "tar över" den värld i vilken
andra redan lever" (s. 154 sv./150 eng.)
Internaliseringen av teckensystem/språk/normer
Internalisering av social verklighet
Internalisering av social struktur
Känslomässig laddning
Jag-identitet
Abstraheringsprocess:
Från specifika andras roller till roller i allmänhet
(s. 156-7 sv./153 eng) "Man spiller inte soppa"
"Inget identifikationsproblem"
(s. 158/154)
Internalisering av institutionella
undervärldar
Behöver ej vara känslomässig
Anonyma, formella
Kopplad till arbetslivet
"arbetsdelning"
Plausibilitetsstruktur
Framgångsrik socialisation
(s. 190)
Misslyckad socialisation
Krymplingen som exempel (s. 192)
Spetälskekolonin, sociala motdefinitioner
och politisk kamp (s. 194)
Cooleys

begrepp
"spegeljag" (T & L, s. 83-5)
Meads begrepp
"Föreställningsvärlden" = "Subjektiv verklighet"
"I" & "me"
Jfr Trost & Levin "Socialt objekt" (Kap 5)
Typifieringsprocessen kollektiv
Jfr Trost & Levin "symbol" (kap 5)
"Hiding"-beteenden
Äldre man
Vitt skägg
I himlen
Vit
Nära kyrkan
Ordning
Hjälm
Vapen
Auktoritet
(Våld)
Maskulinitet
Uniform
Vit, medelklass
Social struktur vs Social verklighet
Fallet Nora
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/142476?programid=909
Noras ifrågasättande av typifieringen kring hennes diagnos och den rent medicinska synen på denna, samt hennes egen typifiering kring vad hon behöver:

N: Enligt min advokat så bli hon förvånad för hon tycker att efter att Lindberg blivit dömd för den här grova våldtäkten så tycker hon att jag borde ha rätt till en kvinnlig, att det är en självklarhet egentligen att jag ska få bearbetning av en kvinnlig psykolog…
N: Det är lite det här med min diagnos. Vad är det som du bygger Borderline på? För det har jag aldrig fått någon klarhet i, ja förutom det här med självskadebeteendet.
(Som svar på cellgiftsexemplet)
N: Men det är ju inte alls samma sak. Grejen är ju den att jag ska känna mig trygg till den kontakten jag går och pratar med, om jag ska kunna prata om saker jag tycker är jobbiga så då underlättar det ju väldigt mycket för mig om jag får prata med en kvinnlig (….)

O:s typifiering av Noras tillstånd:
O: Ja, du uppfyller alla kriterier på instabil emotionell personlighetsstörning
Cellgiftsbehandlingsexemplet (jfr Parsons sjukdomsroll)

O:s ifrågasättande av N:s önskemål och typifiering av vad som är god vård i hennes fall:
O: Det är ingen som tror på bearbetning längre.
N: Jo, fast jag gör det
O: Ja, men ingen i vården gör det. Det som har hänt har hänt och det skitsamma hur man tänker på det. Ju mindre vi pratar om det desto bättre är det… så gå till Johan
(…)
O: Det finns inget stöd för att det blir något bättre om man talar med en kvinna
N: Ja, men det är en känsla, att det känns bättre för mig…
O: Ja, men då säger jag, du får va, är du självskadefri i sex månader så ska jag köpa en kvinna
(…)
Vi lyssnar inte på dina önskemål, vi ser vad som är bra för dig.

C:s identifikation med Nora som kvinna:
C: Men jag tycker att du ska, om jag får säga vad jag tycker som kvinna här, är att jag tycker du ska gå till Johan och ta den här chansen, försöka bjuda till och ge den information som han vill ha.

O:s sexualisering av situationen:
”Om sex månader kanske du har flyttat till Afrika med en svart man” -fokuserar talet om N: s framtid kring frågan om hennes framtida relationer
”Är du självskadefri i sex månader så ska jag köpa en kvinna” – använder referens till prostitution och nedvärderar därmed den möjliga kvinnliga psykologen
Hans tal om Lindberg som ”Kapten Klänning” förringar N:s tal om grov våldtäkt och därmed hennes behov av kvinnlig psykolog
Full transcript