Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Individen

No description
by

Kirsi Mickelsson

on 9 September 2013

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Individen

Individen
och
den skapande
identiteten

Agenter är lärare
Vårt samhälle bygger på att vi från generation till generation för vidare traditioner, språk. kunskap, kultur och mängder av annat som lagras i oss. Det kallas inom sociologin för socialisation.

När vi pratar om just socialisation brukar en annan benämning vara agenter. Dessa agenter är människor som på olika sätt lär oss seder, språk, normer och allt som gör dig till en social människa.

Socialisation är en livslång process, men däremot ser den olika ut i olika åldrar.


Primär socialisation
I sociologin används begreppet primär socialisation, vilket handlar om det första sättet vi socialiseras på i livet. Vi kan också säga att det handlar om primära socialisationsagenter, vilka är de människor vi har närmast omkring oss.

I den primära socialisationen är det helt avgörande var barnet växer upp. Runt om i världen finns olika kulturer och olika samhällen. I Sverige lär sig barnet att hälsa genom att med höger hand fatta grepp om den andra personens högra hand och sedan skaka. Det viktigaste primära socialisationsagenterna för ett litet barn är familjen, de närmaste som finns runt barnet.

Det är i mötet mellan två människor som den sociala interaktionen kan uppstå. Människan socialiseras i interaktionen.
Sekundär
socialisation

De sekundära socialisationsagenterna befinner sig utanför familjen. Här fortsätter barnet lära sig normer och kulturella regler.

Även i det vuxna livet socialiseras vi genom vänner, partners, kollegor på arbetsplatsen och många andra.
Tertiär
socialisation

Det finns även en tredje typ av socialisation. Inte är det väl så att vi bara formas av människor vi står i direkt kontakt med runt omkring oss?

Nej, vi ska inte glömma att vi även påverkas och formas starkt av medierna runt omkring oss. Denna socialisation kallas tertiär socialisation och dess agenter är just medierna.

Medierna påverkar och formas oss, de socialiserar oss. Det finns även en annan sida av mediernas inverkan på oss. Medierna talar om för oss hur vi ska se ut, klä oss och hur smala vi ska vara. De mediala bilderna vi matas med om exempelvis skönhetsideal är just en tertiär socialiseringsprocess.
Symboler
En mängd olika perspektiv inom sociologin sammanfattas som symbolisk interaktionism. Inom symbolisk interaktionism finns det alltså många teorier och spår men gemensamt delar de vissa utgångspunkter som menar att mänsklig interaktion är grundläggande för hur samhället är skapat.

Symbolisk interaktionism bygger alltså vidare på Max Webers förståelseinriktade sociologi.

Weber ansåg att det är människans interaktion som skapar samhällets strukturer. För att förstå hur vi skapar samhället måste vi därför förstå varför vi gör som vi gör, vi måste förstå mänskligt beteende.

Inom symbolisk interaktionism är språket centralt. Vad som är unikt för människan är att vi kan kommunicera med språk. Människor har över tid gjort en slags social överenskommelse att vi satt ord och namn på saker och ting. En symbol kan också vara en gest i vårt kroppsspråk. Dessa saker är inget vi behöver öva in för att lära oss. Dessa saker internaliseras, präntas in i oss genom socialisation. På så sätt lever dessa symboler i oss som individer, vi vet genom vår kultur vad dessa symboler refererar till.
Definition av
situation
All interaktion är social. När vi möter alla dessa symboler runt omkring oss interagerar vi med dem, vi måste tolka och översätta dem så att vi förstår dem. Det handlar om hur man definierar situationen. Verkligenheten upplevs aldrig objektiv. Vi upplever alla verkligheten på olika sätt beroende på vilka vi är, vilka erfarenheter vi har, kunskaper, uppväxt och en mängd andra saker. Förmodligen upplever vi tillvaron mer eller mindre lika, men ändå kanske inte helt och hållet. Men för att vi ska kunna samspela är det ändå viktigt att vi delar vissa grundläggande värderingar.

Centralt inom symbolisk interaktionism blir därför det så kallade Thomasteoremet som säger "If men define situations as real, they are real in their consequenses". Det innebär att det vi subjektivt uppfattar som verkligt kommer också bli vår utgångspunkt när vi handlar. Exempel. s.46

På samma sätt som vi tänker oss att vår verklighetsbild är under ständig förändring och i interaktion med symboler kan vi också tänka att vi själva är det. Vår identitet är något vu bygger upp genom interaktion. Genom att se på människan utifrån detta perspektiv blir människan och hennes beteende en produkt av hela hennes hittills levda liv. Alla våra upplevelser, vår socialisation, formar oss till vad vi är och avgör hur vi agerar. Det är vad vi gör som är det viktiga, och det som definierar oss.


Position, förväntningar och roller
Sociologin söker ständigt förklaringar på hur människan formas av den kraft som samhället utövar. Samhället formar oss till att bli de individer vi är. När vi socialiseras lär vi oss hur samhället fungerar.

Människor är inte ensamma utan vi är sociala, vi söker andra. Vi ingår i flera grupper, ett sammanhang med flera människor. I varje grupp har vi en position. Man kan ersätta ordet position med ordet status. Med position menas att du har en mängd sociala positioner i förhållande till de människor du omger dig med. Det är inte gratis att behålla en position. Gemensamt för alla förväntningar är att för den som bryter mot den väntar en följd, eller konsekvens. Inom sociologin kallas konsekvensen för sanktion och dessa kan egentligen vara både positiva och negativa.

Vi skulle kunna säga att en individ består av en uppsättning roller. och rollen uppstår i processen när en position och förväntning möts- Till varje position finns det en motsvarande roll. Skillnaden mellan positionen och rollen är att mot en roll finns en föreställning, en förväntan på hur man ska uppträda. Positionen talar inte om huruvida bra eller dåliga vi är, men det gör rollen. Genom våra roller förenas vi med samhället. Det sätt vi socialiseras på skapar också våra roller.

Ett sätt att ur sociologisk synvinkel förklara vad en människa är kan alltså göras genom rollteori - vi är våra roller och genom våra roller skapas också vår identitet.
Frihet och roller
Ibland händer det att vi hamnar i roller vi inte vill ha. Bara för att vi har en roll behöver det inte betyda att vi trivs i den. Hårt uttryck skulle man kunna säga att vi är fångar i våra roller samtidigt som vi behöver dem. Om det är rollerna bygger vår identitet vad händer då om vi tar bort dem? I våra roller finner vi trygghet eftersom de definierar vilka vi är. Våra roller och vår frihet kan alltså stå i motsatt förhållande till varandra. Det som håller oss kvar i rollerna är förväntningarna som ligger på oss och sanktionerna som väntar om vi väljer att inte acceptera rollen.

I sådana situationer märker vi hur starka de sociala krafterna runt omkring oss är. Vi märker också att vi befinner oss i en värld skapad av rollförväntningar. Vi märker också genom våra roller att omgivningen i hög grad påverkar vårt beteende. Vi skulle kunna säga att genom att vi tar våra roller och accepterar omvärldens förväntningar, skapas våra personligheter.
Rollkonflikter
Ibland kan en rollkonflikt uppstå. Förväntningarna på rollerna står i konflikt med varandra. I sådana läger ser vi tydligt hur sanktionerna kan se ut. Sanktionerna är att vänta för den som inte lever upp till förväntningarna på sin roll.
Jaget och maskerna
Ett konkret och lättförståeligt sätt att tänka om roller illustreras av den amerikanska sociologen Erving Goffman. Illustrationen på s.54-55.

Poängen med Goffmans teori är att vi hela tiden anpassar vårt beteende beroende på var vi befinner oss. Vi tar på oss olika masker med tillhörande beteenden för att verka övertygande i våra roller.

Vår identitet består av en uppsättning masker som vi bär beroende på situationer, eller inramningar. De ser olika ut beroende på vilken scen vi står på och om vi är i en främre eller bakre region. Oavsett var vi är har vi en roll, vi bär en mask.
Spegeljaget och stämpelteori
Ett annat sätt att på sociologisk väg beskriva våra roller och vår identitet är genom spegeljaget. Vi möter ständigt människor och tolkar deras reaktioner på vad vi säger och hur vi beter oss. På detta sätt ser vi oss själva genom andras ögon. Genom andra, genom spegeljaget, skapar vi också vår självbild.

Inom sociologin talas det också om så kallad stämpelteori. Genom hur andra människor uppfattar oss får vi etiketter, eller stämplar på oss. Vi blir definierade av andra. Våra stämplar och de etiketter som sätts på oss blir som självuppfyllda profetior. På samma sätt fungerar stämpelteorin när det handlar om att beskriva avvikande beteenden. För den som inte för sig som samhället förväntar sig kan en stämpling göra att detta upplevs ännu starkare. Uplevelsen att se sig själv som personen som alltid gör fel kan göra att man glider ännu fjupare in i sitt sätt att handla.

Här finnns det anledning att återigen plocka upp Thomasteoremet för att fundera över situationen. Om en människa upplever någonting som verkligt så blir det också verkligt i sina konsekvenser.
Full transcript