Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Skolans läroböcker i historia och debatten om det svenska i Finland

Föredrag vid Nordiska etnolog- och folkloristkongressen i Bergen, juni 2012
by

Johanna Björkholm

on 2 January 2014

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Skolans läroböcker i historia och debatten om det svenska i Finland

Skolans läroböcker i historia och debatten om det svenska i Finland
Identitet, etnicitet, minoritet...
Bergen 2012

Johanna Björkholm
Intersektionalitet
Coping
Tolkningsföreträde
Mickwitz & Carlgren 1960
Tritonias exemplar
Medeltidens historia
Makt över det förflutna
1945
2010
vad har skrivits om det svenska i Finland i skolans läromedel i historia?
debatter om hur historieskrivningen borde ha sett ut
Material:
läroböcker i historia
övrigt undervisningsmaterial
artiklar ur tidningar och tidskrifter
insändare
ev. kommentarer på artiklar i elektronisk form
Lärobokskommittén 1944
uppgift: granska framställningarna av Sovjet Unionen och dess politik i läroböcker
främst i historia och geografi granskades
9 läromedel förbjöds, andra böcker fick användas enbart efter redigering
resultat: brist på läroböcker i Svenskfinland
Undersökningsperiod
johanna.bjorkholm@abo.fi
vem skriver, i vilken egenskap?
vilka kategorier är aktuella? Ålder, hemort, kön, utbildning...
vilka aspekter lyfts fram, vilka döljs eller ignoreras?
vad reagerar man på då det blir debatt, historieskrivningen eller -skrivaren?
Två tydliga teman då svenskt i Finland diskuteras i historieböckerna:
befolkningen av Finland, d.v.s. när bosatte sig svenskspråkiga längs kusterna?
den nationella väckelsen, d.v.s svenska språkets ställning på 1860-talet främst utgående från ämbetsmannakåren t.o.m. språkstiderna på 1930-talet

I det stora hela: det svenska i Finland är märkligt osynligt i historieböckerna
Nordisk folkloristik vid Åbo Akademi /
Bitar av samma pussel?
Svenska litteratursällskapet i Finland
min teoretiska ram
läroböcker som forskningsmaterial
situationen i Finland
stora trender i läroböckerna
läroböckerna om svenskt i Finland
"Framstegstanken" - kulturell evolution

"Finlands historia i korta berättelser" – B. Estlander 1956
"Men lapparna i det inre landet förblevo ett fattigt stenåldersfolk. Utan motstånd drogo de norrut, undan järnåldersfolket, till Lapplands ödemarker. Många ortnamn i södra Finland bevarar alltjämt deras minne. Ännu i dag undanträngas de däruppe i norr av finska nybyggare. De äro ett utdöende nomadfolk, en varning för varje folk att ej lämna sig efter sin tid.”
Runar Långbacka 1945 "Ny tid – ny anda":
1. "slopa all kortsynt nationalism och alla primitiva rasläror, som fördömer hela folk och nationer som mindervärdiga och upphöjer än det ena eller andra folket till något slags herrefolk, som står över de andra."
Bör upprepas: "det finns både goda och dåliga människor av alla nationer och raser”
2. "utdöma krigspropagandan i alla dess former från skolan och från kulturlivet i dess helhet”, ”avslöja krigssystemets vanvett i hela dess omänskliga grymhet och rättsvidrighet.”
borde exkluderas: sånger med texter som ”än kan med oväns blod ett fält här färgas rött”
3. fosterländskhet bör kännetecknas av ”kärlek till det egna landet och förståelse för andra folk och nationer” – inte av hat till andra nationer.
Inte ”Säg, kan man dö för detta land?” utan ”Säg, vill du leva för detta land?”
"Den andre" har på nationell nivå i Finland under långa tider varit "Ryssen"
Historieböckernas normalisering: den tappre, finländske bonden
Efter II VK: felaktig normalisering!

"Människor och kulturer" – Gran, Bo-Erik & Klingenberg, Hilding 1975
”I vidaste bemärkelse förstår man med kultur allt det som för utvecklingen framåt. Enligt en något snävare uppfattning kan kultur definieras som det som människan strävar efter förutom att hålla sig vid liv. Man brukar i detta fall skilja mellan andlig (intellektuell) och materiell kultur. Båda bygger på människans förmåga att tänka och dra nytta av sina erfarenheter."
"Krigshjälten" blir bekymmersam - fredsälskaren som ny, fungerande normalisering.
Hilding Cavonius 1959:
”Kan inte skildringen av krigen, särskilt till den del de hänför sig till allmänna historien, ytterligare inskränkas till förmån för kulturhistorien? [...] Vidare är det viktigt, att den hjältedyrkan och det förhärligande av krigiska bedrifter som så ofta kommit till synes i den historiska framställningen lämnas bort. I stället bör eleverna bli uppmärksamgjorda på vilka olyckor och lidanden krigen alltid förorsakat mänskligheten.”
"Framstegstanken" fördöms däremot inte i den offentliga diskussionen.
Kulturhistoria > krig
V. V. Järner 1945:
”Med de nya historiska perspektiven reser sig nya krav på historieböckerna. Många regenter, krig och politiska konflikter kunde med fördel lämnas bort för att lämna plats för andra, viktigare saker. [...] I historieböckerna bör otvivelaktigt ryckas in mera stoff om folkets eget liv, deras tankar, strävanden och umbäranden, arbetssätt och seder. Låt oss få mera plats för sociala förhållanden, ideologier och reformsträvanden."
5. Svensk inflyttning (s.31)
”Åland befolkades från Sverige c. 500 e Kr och har sedan dess haft en svensk befolkning. Området tillhörde tidigt det svenska riket och ansågs först från medeltiden tillhöra Finland.
Till Egentliga Finlands skärgård flyttade en del svenska invandrare på 1100-talet före korstågstiden.
Då Finland anslöts till det svenska riket flyttade nya svenska inbyggare in. Från svensk sida uppmuntrades svenska nybyggare att bosätta sig i kustområdet vid Finska viken och Bottniska viken. På detta sätt anses svenskbygderna i Nyland (obs namnet!) och Österbotten ha uppkommit (i Österbotten eventuellt tidigare).
Senare under svenska tiden stannade krigare, ämbetsmän och präster, som placerades i Finland, kvar i landet. Svenska köpmän och hantverkare slog sig ned i Finlands städer. Då ämbets- och kulturspråket var svenska, försvenskades också finnar i samhällets tjänst.
Den svenskspråkiga befolkningen uppgick omkring år 1600 till c. 16 % av landets invånare. Ännu i slutet av 1800-talet uppgick den svenska befolkningen till c. 14 %, medan den numera är c. 6 %.”

Det fornfinska samhället (s.34)
”De finnar som bodde i närheten av varandra bildade ett organiserat samhälle, en byggd.” = pitäjä, från pidot = offerceremonier, kult. Man kallade till ting = keräjät o.s.v
om religionen (Ilmarinen och Ukko…), folkdiktningen, ”Kalevaladiktning” (s.36)

Finland – ett omtvistat område (s. 40)
”Svenskarna företog tre korståg mot de hedniska finnarna. Härigenom kom området norr om Finska viken att införlivas med Sverige och med katolska kyrkan. Novgorod tävlade med Sverige om inflytande i detta område.”
Historia för gymnasiet , Kurs 3 Finland och ståndssamhället
Krank & Penttilä 1983
Den svenska närvaron framställs som en parentes.

Vem är den tänkta normal-eleven?
Historia för sjuan (Historia ja me, koululaisen maailman-historia 7) - Castrén, Riikonen & Malmström 1987
Livet på landsbygden på 1860-talet - Herrskapet
"Ståndspersonerna umgicks för det mesta bara sinsemellan. De skilde sig från de övriga sockenborna i synnerhet i finskspråkiga socknar genom att de talade svenska."
Läroböcker - utgående från Susanne V. Knudsen 2005
speciella och specialiserade böcker
ingår i en utbildande diskurs
är skrivna utgående från en tänkt ”normal-elev”
vad tas för givet / vad förklaras ingående
vad poängteras / vad berättas inte
textens placering / utformning i läroböckerna
normalisering, homogenisering, klassificering
normaliseringen sker ofta mellan raderna
exempel: en normal-elev i Norge utan uttalad etnicitet tänks ändå vara "etniskt norsk" och icke-samisk
samtidigt konstrueras ”den Andre” utifrån texterna
Staunæs 2003: "troublesome" - bekymmersam
individ som gör att normaliseringen ifrågasätts

Per Brahe
”Skolorna liksom universitetet voro svenskspråkiga, så vitt icke latinet rådde. Präster och ämbetsmän blevo svenskspråkiga, även om de utgått ur finskspråkiga hem; de togo då svenska eller latinska namn. Svenskan var från denna tid ej blott de adliga herrgårdarnas språk; det talades i prästgårdarna på landet, av borgerskapet i städerna; dock kunde alla präster i finska trakter därjämte finska och likaså de flesta ämbetsmän.
Hela den bildade klassen var sedan svenskspråkig, tills i våra dagar allt detta ändrats genom den stora finska språkrörelsen."
Finlands historia i korta berättelser - B. Estlander 1956
Ur "Vårt samhälle åk 9" - Sandholm, Stolpe, Varstala 1989
Makt har att göra med inklusion - exklusion (Foucault)
Den tänkta finlandssvenska "normal-eleven" som indikator på inkludering:
pojke
tillhör "de bildade klasserna"
ej från skärgården, ej urban arbetarmiljö
svenskspråkig (?)

En stor andel svenskspråkiga i Finland blir "bekymmersamma" gentemot normaliseringen
Slutsatser: de stora linjerna i läroböckerna förändras i enlighet med samhället, men sättet att framställa de historiska skeendena tycks vara en mycket seg struktur.

Då det gäller det svenska i Finland har det under de senaste 70 åren getts mycket lite utrymme i skolans läromedel i historia.
Full transcript