Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Politiska system

No description
by

Martin Andersson

on 23 November 2016

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Politiska system

Slutsatser
Styrelseskick
Politiska system
Hur beslutsfattande i gemensamma frågor går till
Partier och ideologier
Organisation
Historisk bakgrund
Det svenska politiska systemet
Valsystemet i Sverige
Demokratiska styrelseskick
Valsystem
Makt
Västerländsk demokrati
Riksdag
Landsting
Kommun
Sveriges organisation
Svenska partier
Politisk makt
Politik
Våldsmonopol.
Maktdelning
Lagstiftande
Lagstiftande makt
Verkställande makt
Dömande makt
Stifta lagar
Parlament
Sverige:
Verkställa = Genomföra
Regeringschefen
Sverige:
USA:
Utdöma straff
Tolka lagar
Underkänna lagar som inte stämmer överrens med grundlagen (i vissa länder)
Diktatur
Demokrati
Majoritetsval
Proportionella val
Valkretsar
Enhetsstat
Federal stat
Beslutsfattande
Mänskliga rättigheter
Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter
FN:s konventioner om mänskliga rättigheter
Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
Europakonventionen
Statsorgan
Statschef
Regering
Parlament
Domstolar
Representerar landet
Varierande politisk makt
Verkställande makten
Består av:
Regeringschef (statsminister, premiärminister eller president)
Ministrar
Presidenten
Senaten
Parlament
Domstolar
Statsorganens relationer till varandra
Statschef
Regeringschef
Representant-huset
Folket
Två kammare
Utser
Godkänner
Väljer
Väljer
Statsministern
Domstolar
Parlament
Statsorganens relationer till varandra
Regeringschef
Riksdagen
Folket
Utser
Väljer
Kungen
Statschef
Utser
Väljer
- USA
- Sverige
Starka eller svaga
I förhållande till varandra
I förhållande till sina medlemmar
Svaga partier
Starka partier
Höger- vänsterskala
Ursprung: Franska revolutionen
Till vänster: Ledamöter som ville förändra samhället
Till höger: Ledamöter som ville bevara samhället
Idag: Ideologier
Socialism
Socialdemokrati
Socialliberalism
Liberalism
Konservatism
Folkrepresentanter
Lagstiftande makt
En eller två kammare
Kontrollerar myndigheter och departement
Centrala delar som gemensamt styr en stat
Vanligaste statsorganen:
Dömande makten
Grundlagar
Relativ majoritet
Kvalificerad majoritet
Absolut majoritet
Konsensus
Universella
Medfödda
Okränkbara
Gäller alla oavsett kön, sexualitet, ålder, etnicitet, nationalitet
Gäller från dagen du föds
Får inte kränkas av någon, oavsett vad
Det förslag som får flest röster vinner
Vanligaste sättet att besluta vanliga lagar
Dock minst 50% av rösterna
En specificerad andel av rösterna, ex 75%
Sammanhållen stat
Gemensam lagstiftning
Politiska makten utgår ifrån centrum
Sammanslutning av delstater
Exempelvis Sverige
Maktdelning mellan delstaterna och den federala staten
Exempelvis USA, Tyskland, Ryssland
Geografisk uppdelning
Representanter
Koppling till valkretsen
Enmansvalkretsar
Tvåpartisystem (ofta)
+ Starka majoriteter
- Sämre åsiktsrepresentation
Flermansvalkretsar
Flerpartisystem (ofta)
+ Starkare åsiktsrepresentation
- Svaga regeringar (ofta)
Representativ demokrati
Mer än 50% av rösterna
Alla som deltar i omröstningen är eniga
Grundlagar
Vad brukar ingå i en grundlag?
Hur grundlagen kan ändras
Hur (den politiska) makten ska fördelas
Hur olika positioner ska besättas,
Grunden för den offentliga makten
Medborgarnas fri- och rättigheter
Konstitution
De principer som ligger till grund för en stat
Nedskrivna och kodifierade
Undantag:
Undertecknades 1950
Lagar i de länder som har skrivit på kan prövas i domstol
Kan inte stoppa nationell lagstiftning
Att ändra en grundlag
Svårare att ändra grundlagar
kvalificerade majoriteter
folkomröstningar
allmänna val mellan förslag och beslut
Ekonomisk makt
Oppinionsmakt
Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna
, samhällsfrågor, samhällsförhållanden
samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
Ämnets syfte
Demokrati och politiska system på lokal och nationell nivå
samt inom EU. Internationella och nordiska samarbeten.
Centralt innehåll
De mänskliga rättigheterna; vilka de är, hur de förhåller sig till stat och individ och hur man kan utkräva sina individuella och kollektiva mänskliga rättigheter.
Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera olika samhällens organisation och samhällsförhållanden samt de bakomliggande idéerna.
Kunskapskrav
I arbetet med samhällsfrågor kan eleven med säkerhet söka, granska och tolka information från olika källor, redovisa sina källor samt göra välgrundade och nyanserade reflektioner om deras relevans och trovärdighet utifrån syftet.
Eleven kan också utförligt och nyanserat redogöra för de mänskliga rättigheterna.
I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade slutsatser om likheter och skillnader mellan olika samhällens organisation.
Dessutom kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra välgrundade och nyanserade slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden, exempelvis arbetslivets utveckling, påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
Eleven kan, med säkerhet och på ett strukturerat sätt, uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer samt formulera sig självständigt i förhållande till källorna.
Medborgarnas möjligheter att påverka politiska beslut på de olika nivåerna.
Maktfördelning och påverkansmöjligheter i olika system och på olika nivåer utifrån grundläggande demokratimodeller och den digitala teknikens möjligheter.
Politiska ideologier och deras koppling till samhällsbyggande och välfärdsteorier.
Antiken
Medeltiden
Upplysningen
Industrialiseringen
1900-talet
500
1700 -talet
1800-talet
Demokrati
Diktatur
Monarki
Republik
Kungadömen
Monarki
Feodalism
Mänskliga rättigheter
Matkdelning
Jämlikhet
Demokrati
Nationalstaten
Politiska partier
Partidiktatur
Militärdiktatur
Demokrati
Våg 1
Västeuropa
Nordamerika
Australien
Nya Zeeland
Bakslag
Tyskland
Italien
Spanien
Våg 2
Tyskland
Italien
Turkiet
Indien
Japan
Våg 3
Portugal
Grekland
Spanien
Afrika
Asien
Östeuropa
Latinamerika
Våg 4
?
Bakslag
Portugal
Grekland
Demokratins 3 vågor
Politisk filosofi
Framförallt: ekonomisk politik
Proportionerligt valsystem
Allmän rösträtt
Val till riksdag, landsting och kommun var fjärde år
Spärr mot småpartier - 4%
Partival men personligt mandat
Partiordförande
Partistyrelse
Distriktsorganisation
Lokal organisation
Europeiska Unionen
Ansvarsområden
Finansiering
Skola
Äldreomsorg
Skatt på inkomster
Statsbidrag
Ansvarsområden
Finansiering
Ansvarsområden
Finansiering
Ansvarsområden
Finansiering
Historisk bakgrund
1500
0
1900-talet
Statsministern
Parlament
Regeringschef
Riksdagen
Folket
Utser
Väljer
Kungen
Statschef
Utser
Domstolsväsende
Media
Påverkar
Du
Intresse-
organisationer
Påverkar
Påverkar
De svenska statsorganen
Statschefen
Regeringschefen
Parlamentet
Domstolarna
Så blir en lag till
Följande partier sitter i Sveriges riskdag
Vänsterpartiet
Socialdemokraterna
Miljöpartiet
Moderaterna
Kristdemokraterna
Sverigedemokraterna
Folkpartiet
Centerpartiet
Kung Karl den XVI Gustav
Ceremoniell funktion
Representerar Sverige
Riksdagen
Utses genom arv
En kammare
Riskdagsledamöter kan föreslå lagar, s.k. motioner
Riskdagen kontrollerar regeringen och statsförvaltningen
Statsminister
Tillsätter regeringen
Verkställer riksdagens beslut
Lägger fram lagsförslag, propositioner
Sveriges grundlagar
Hur ändras en grundlag i Sverige?
Folkomröstningar
Riksdagen
Regeringen
Motion
Proposition
Utskott
Utskott
Motion:
Antar lagar eller inte
Proposition:
Verkställer lagar
Förbereder ärenden
Utskotten kan begära en utredning av regeringen
Ärende
Utredningar
Högt valdeltagande - 83,3% (2014)
Fråga ut ministrar
Kräva skriftliga svar från ministrar
Avsätta ministrar och statsministern
Granskar myndigheter och vad skatterna används till
Har fyra Justitieombudsmän (JO) som du kan vända dig till om du anser att du har blivit felaktigt behandlad av en myndighet
Myndighet
Den högsta instansen är Högsta domstolen
Tolkar lagar
Statsorganens relation till varandra i Sverige
Socialistiskt
Socialdemokratiskt / socialliberalt
Ekologistiskt
Liberalt / socialliberalt
Liberalt /socialliberalt
Liberalt / konservativt
Konservativt
Nationalistiskt
Myndighet
Myndighet
Verkställer
Yttrandefrihetsgrundlagen
Regeringsformen
Tryckfrihetsförordningen
Succesionsordningen
Hur sverige styrs
Statsorganens funktioner och relationer till varandra
Valsystemet
Individers fri- och rättigheter
Rätten att fritt uttala sina åsikter och tankar
Ingen myndighet har rätt att hindra någon från att uttala sig eller något media från att sända
Rätt till annonymitet
Samma som ovan gäller för tryckta medier
Tronföljden till den svenska tronen
Monarki med relativt svag kung
Enhetsstat
Stormaktstid på 1600-talet
Under 1900-talets början påbörjades demokratiseringen
Succesivt utökades folkets makt på bekostnad av kung, kyrka och adel
Succesivt utökades rätten att rösta
Enskilda frågor
Inte bindande
Medlemskap i EU 1991
Verställande
Dömande
Samhällets gemensamma frågor
Konstitutionell monarki
Stefan Löfven
Val var fjärde år
Parlamentarism
Princip:
Regeringen är beroende av riksdagens stöd
Kontrolleras av regeringen
Tillsätts av regeringen
Fria och kontinuerliga val till parlamentet
Kanada
Nya Zeeland
Storbritannien
Ex: Val
Ex:
Förslag
Omröstning i riksdagen
Val till riksdagen
Omröstning i riksdagen
i olika medier
Svenska medborgare
18+
Enmansvalkretsar
Flermansvalkretsar
Utlåtande
Gustav Vasa (1500-talet)
Arvskungarike
Allmän rösträtt 1921
Svenska medborgare
23+
oavsett inkomst
oavsett kön
Likheter
Skillnader
Samband
Likheter mellan olika länder
Exempelvis;
Parlamentarism
Skillnader mellan olika länder
Exempelvis
Majoritetsval - Proportionella val
Samband mellan olika delar av ett politiskt system
Majoritetsval
Två stora partier
Federal stat
Maktdelning
Likartade åsikter
Lagförslag
Lagförslag
Majoritetsbeslut
Beslut
Slutsatser
Monarki
Demokrati genom reformer
Hur påverkas olika individer och grupper av olika politiska system?
Demokrati?
Effektivitet?
Åsiktsrepresentation?
Närhet till makten?
Förhandla eller votera
President
Statsminister
Riksdag
Liberalism
Socialism
Myndighet
Värkställa
Myndigheter
Lärare
Granskar
15
Varför två kammare?
Regioner
Långsammare beslut
Maktdelning
Historisk kvarleva
Parlamentet
349 ledamöter
Personligt mandat
Internationella samarbeten (exempel)
Överstatliga samarbeten
Europeiska Unionen (EU)
Förenta Nationerna (FN)
Mellanstatliga samarbeten
Organisation for Economic Cooperation and Development (OECD)
North American Free Trade Agreement (NAFTA)
North Atlantic Treaty Organisation (NATO)
Full transcript