Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Satsdelar

No description
by

Frida Samuelsson

on 15 June 2018

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Satsdelar

Satslära
Nu är det dags för ett nytt grammatiskt äventyr! Ni ska få lära er de grundläggande satsdelarna och hur ni kan använda de kunskaperna för att förbättra era egna texter.

Ni kommer att få bekanta er med följande termer:
subjekt, predikat, direkt objekt, indirekt objekt, predikativ & adverbial.

Satsdel eller ordklass?

Ett ord som står ensamt kan placeras i en
ordklass
. Vi vet att "isbjörn" är ett substantiv, t.ex.

För att lista ut vilken satsdel ett ord är måste ordet skrivas i en mening. Ett ord kan vara en satsdel i en mening och en annan satsdel i en annan mening. Det är ordets
funktion i meningen

som avgör vilken satsdel det är.
Subjekt
Den/det/de som gör något i en mening kallar vi för
subjekt
. För att hitta subjektet kan du ställa frågan:

- Vem/vad gör något?

Därför är det lättast att först ta reda på vad predikatet är. Då kan du tänka:
- Vem/vad + predikat?

Exempel: "Hampus äter."
Vem + predikat? = Vem äter?
Hampus
äter.
Hampus = subjekt.


Samma ord - olika satsdelar
Ett ord kan vara en satsdel i en mening och en annan satsdel i en annan mening. Allt handlar om hur ordet används.

Exempel:
Anna
jagar hunden.
Hunden
jagar Anna.

I den första meningen är Anna subjekt, men inte i den andra. Där är det hunden som utför predikatet (jagar) och därför är hunden subjekt.

Anna är istället
direkt objekt
- vad det är kommer vi till strax.

Predikat
Predikatet talar om vad som händer & vad någon gör i en mening. Predikatet kan bestå av flera ord men är alltid verb. För att hitta predikatet kan man ställa frågan:

- Vad är det som händer?

Exempel: "Hampus äter"
Vad är det som händer?
Hampus
äter
.

Objekt
Det finns två typer av objekt.

Direkt objekt
(tidigare kallat ackusativobjekt) och
indirekt objekt
(tidigare kallat dativobjekt).
Direkt objekt
Nu vet vi vem som gör något och vad hen/det gör. För att hitta
direkt objekt
i en mening ställer du frågan:

- Vad + predikat + subjekt?

Exempel: "Hampus äter godis."

Vad äter Hampus? Hampus äter
godis
.
Godis = direkt objekt.
Ta ut predikat, subjekt och direkt objekt:

Eva målar en båt.
Gunnar hämtar en sax.
Ann badar en hundvalp.
Sixten dammsuger hallen.
Testa!
Indirekt objekt
Indirekt objekt beskriver någon som får något eller fråntas något.

För att hitta indirekt objekt kan du fråga:

- Till/åt/för/från/av vem + predikat + subjekt + direkt objekt?

Exempel: "Vi köpte en present åt henne."

Ta ut predikat, subjekt och direkt objekt. Frågan blir då: Åt vem köpte vi en stor present? Svar: åt henne.
Det är alltså lättast att ta ut satsdelarna i följande ordning: predikat, subjekt, direkt objekt, indirekt objekt. Då kan du använda dig av testfrågorna för att få fram satsdelen.

Exempel: "Frida köper en stor godispåse åt Hampus."

Vad händer? - Någon
köper
.
Vem köper? -
Frida
.
Vad köper Frida? -
en stor godispåse
.
Till vem köper Frida en stor godispåse? -
åt Hampus
.
Predikativ
Vissa predikat behöver "fyllas ut" för att fungera, för att betyda något. Utfyllnaden kallas
predikativ
och följer på predikatet, istället för objekt.

Det gäller följande ord:
Vara
Bliva
Heta
Kallas
Verka
Känna sig
Förkortningar
När vi tar ut satsdelar använder vi följande förkortningar:

Subjekt - s
Predikat - p
Direkt objekt - d.o.
Indirekt objekt - i.o.
Predikativ - pv
Adverbial - tal., ral., sal.

Stryk alltid under satsdelen du markerar - ibland är det fler än ett ord.
En mening eller en sats?
Ibland pratar vi om meningar och ibland om satser, men vad är egentligen skillnaden?

Allt som står mellan stor bokstav och punkt, frågetecken eller utropstecken kallas för en
mening
. En mening består av en eller flera satser.

En
sats
består av av minst två ord, ett subjekt och ett predikat.

Satser
Vill man räkna hur många satser som finns i en mening kan man räknar "subjekt & predikat"-paren i meningen:

"Jag solar" = S + P = 1 par.

"Jag solar och grannen bakar" = S+P + S+P = 2 par.

"Jag solar, grannen bakar och Stina fiskar" = S+P + S+P + S+P = 3 par
Huvudsats & bisats
Det finns två typer av satser:
huvudsatser
och
bisatser
.

Om du lär dig att skilja på dessa kommer du aldrig mer behöva få en kommentar om att du satsradar eller se "Ny mening" stå skrivet i marginalen när jag har rättat din text.

Men! Det här är lite lurigt så häng med nu!


Huvudsats
En huvudsats kan stå ensam och bilda en mening.

En huvudsats kan vara ett påstående:
"Hampus äter"

en fråga:
"Äter Hampus?"

eller en uppmaning:
"Ät, Hampus!"
Bisats
En bisats kan inte ensam bilda en mening, någonting saknas. Bisatsen måste alltid sitta ihop med en huvudsats.

Bisatser inleds ofta med någon av följande bisatsinledare (subjunktion):
när, om, som, då, där, därför att, för att, så att, att, så, ifall, medan, eftersom, fastän, fast, sedan, innan.


HEFF & BIFF
HEFF-regeln:
Om du sätter in ordet "inte" i en sats och det kommer efter det första verbet är satsen en
huvudsats
.

BIFF-regeln:
Om du sätter in ordet "inte" i en sats och det kommer före det första verbet är satsen en
bisats
.

Exempel
Jag har en bok. = huvudsats
...som jag har läst. = bisats

Jag kan ta den. = huvudsats
...om du vill. = bisats

Vi skyndade oss. = huvudsats
...eftersom vi var sena. = bisats
Satsradning
Satsradning
betyder helt enkelt att man radar huvudsatser efter varandra i en mening, utan ord som binder samman satserna.
Gör inte det!

Ibland är satsradning okej, av stilistiska skäl, men då måste det vara medvetet och för att kunna göra det måste du först visa att du kan undvika att göra det av misstag.
Exempel
Han äter en smörgås som är god han tycker om den.

Hon ser upp längs gatan den är full av folk.

Hen hoppas att någon ska komma, hen är trött på att vara ensam.
Om vi blir så rädda för att satsrada att vi istället börjar skriva superkorta meningar så blir texten inte heller rolig att läsa.

Exempel:
"Han åt ett äpple. Han tyckte om äpplen. Han åt ett äpple varje dag. Han åt sitt äpple på kvällen. Äpplen är godast på kvällen."


Om vi istället använder både huvudsatser och bisatser för att bygga mer utvecklade och varierade meningar så blir texten trevligare att läsa.

Exempel:
"Han åt ett äpple eftersom han tyckte om äpplen. Han åt ett äpple varje dag och helst åt han dem på kvällen när de var som allra godast."
Adverbial
Fler exempel
Jag har en bror. Han heter Marcus =
huvudsats + huvudsats i separata meningar.

Jag har en bror, han heter Marcus.
= huvudsats + huvudsats = satsradning.

Jag har en bror som heter Marcus.
= huvudsats + bisats.
Inskjuten bisats

Min syster är fem år. Hon heter Ella.
= huvudsats + huvudsats.

Min syster, som är fem år gammal, heter Ella.
= huvudsats + (inskjuten) bisats + forts. huvudsats.
Variation
Olika typer av subjekt
Ett subjekt är inte alltid en person eller ett substantiv. Det kan också vara ett pronomen och kan även bestå av fler än ett ord.

Exempel:
Det
snöar mycket ute.
Det
regnar alltid i Borås.

Han
är ledsen.

Att vara glad hela dagen
blir svårt.
"Frida köper godis åt Hampus på lördagarna."

Vad händer? Någon
köper
godis.
Vem köper?
Frida
köper.
Vad köper Frida?
Godis.
Vem köper hon godis åt?
åt

Hampus
.
När köper hon godis?
På lördagarna.



Såhär kan det se ut:
Tips!
Testa!


Olof kallades Olle.

Johan blev rädd.

Det verkade skumt.

Adverbial
är satsdelen som beskriver hur predikatet utförs (precis som adverben beskriver hur ett verb utförs). Det finns tre typer av adverbial:

Tidsadverbial
- besvarar frågan
När?
Rumsadverbial
- besvarar frågan
Var?
Sättsadverbial
- besvarar frågan
Hur?
Testa!
Tidsadverbial: När + predikat?
Rumsadverbial: Var/vart/varifrån + predikat?
Sättsadverbial: Hur + predikat?
Igår åt vi soppa.
Jag ska åka karusell imorgon.
De tränar i vardagsrummet.
Lisa och Per ska åka till Paris.
Han tittade intensivt på fågeln.
Hon ropade hest.
Testa!
Vad är det som händer i följande meningar? Svara på den frågan så vet du vad som är predikat!

Bollen rullar.

Linda snarkar.

Hen har hoppat.
Testa!
Vem är det som utför predikatet? Svara på frågan (Vem/vad + predikat?) så vet du vad som är subjekt.

Bollen rullar.

Linda snarkar.

Hen har hoppat.
Olika typer av predikat
Ett predikat kan beskriva en handling, något som sker, men också ett tillstånd, t.ex:

Penseln
är
full av färg.

Hunden
kommer att bli
glad.

Eleverna
var
trötta.
Testa!
Anna lagade datorn åt Ulrika.

Christoffer köpte en traktor av sin mamma.

Kaisa målade en tavla till Maria.
Testa regeln!
Han äter äpplen.

Han äter äpplen eftersom de är goda.

Jag åkte buss till skolan.

Jag åkte en buss som blev sen.

Tänk på...
Predikat kan bestå av fler än ett ord. Ibland behövs t.ex. ett hjälpverb för att göra meningen begriplig. Var noga med att se vilka verb som finns i en sats. Predikat består alltid av verb, så håll utkik efter verben!

Exempel:
Jag
vill springa
hela vägen.



Full transcript