Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Nationalekonomiska teorier

No description
by

Josefine Arlesten

on 12 February 2018

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Nationalekonomiska teorier

Ekonomiska teorier
Merkantilismen
Efter Columbus så kallade upptäckt av den nya världen i slutet av 1400-talet, tog idén om
utrikeshandeln
fart i Europa. 1600-talets ledare kom att fokusera på att upprätthålla en
positiv handelsbalans
- exportera så mycket som möjligt, importera så lite som möjligt. Tanken var helt enkelt att stärka det egna landets ekonomi på bekostnad av andra länders ekonomier. Det är brukligt att kalla merkantilsm för en slags
ekonomisk nationalism
.

De europeiska länderna kom att fokusera på
förädlingsindustrin
. Det som skulle importeras var endast råvaror då råvarorna kunde förädlas för att senare
exporteras till högre pris än inköpspriset
.
Merkantilismen öppnade upp världen för kapitalismen, liksom för alla dess mörka sidor så som slavhandel, rovdrift och kolonialism.
Liberalismen (Klassisk ekonomi)
I slutet av 1700-talet
uppstod de
liberala ekonomiska tankegångarna
som en reaktion mot merkantilismens idéer om statlig inblandning i näringslivet. En helt avgörande idé för den liberala ekonomin är övertygelsen om att
fri konkurrens och marknadsekonomi leder till välstånd- en slags win-win-situation.
Den liberala ekonomiska teorin går också ihop med de liberala politiska idealen om individens frihet och goda förmåga att tänka rationellt
(logiskt/förnuftigt).

Pengarna och
samhället

MARXISMEN
Marxismens grundare är
Karl Marx
, tysk filosof, historiker och ekonom. Han levde mellan 1818-1883. Marxismen är namnet på den ekonomiska teori som förespråkas av socialister (ibland även kallade marxister eller kommunister). Marx själv växte upp under den tid då Europa kom att industrialiseras och då sociala och ekonomiska ojämlikheter mellan fabriksägare och arbetare var mycket stor.

Det marxistiska ekonomiska systemet har präglat 1900-talets historia i många länder. Det centrala inom marxismens ekonomiska teori är hur ett lands
produktionsförhållanden
ser ut: Vilka står för produktionen i ett land? Vilka tjänar på arbetarnas produktion? Och sista men inte minst: vem äger produktionsmedlen? Enligt Marx är det dessa produktionsförhållanden som kommer att bestämma samhällets politik, kultur och idéer.

Samhällen som har ett system av produktionsförhållanden som skapat stora klyftor mellan de som producerar och de som äger produktionsmedlen kommer, enligt Marx, att gå under. Denna tes kallas för
materialistisk historiesyn.
Inom temat ekonomiska teorier (samhällets ekonomi) kommer vi att fokusera på vår tids ekonomiska utveckling utifrån ett historiskt perspektiv.

Allt sedan naturahushållningen som system upphörde på 1600-talet, har olika valutabaserade system avlöst varandra. Alla förutom ett system har varit kapitalistiska. Kapitalism innebär att det existerar en marknad där köpare och säljare möts för att utbyta varor (produkter mot pengar/pengar mot produkter). Marxismen är den enda ekonomiska teori som motsätter sig tanken om dessa marknadsmöten.

Förutom teorierna i sig, kommer vi även att undersöka hur våra ekonomiska system påverkar oss individer-våra identiteter och våra liv. Tonvikt kommer att ligga på de mörka sidorna hos mänskligheten i relation till vår jakt på rikedomar.
Belgiska Kongo - Kung Leopolds privata koloni
DR Kongo
När Portugiserna på 1500-talet kom till området som idag utgör DR Kongo, var landet inordnat i ett kungadöme. Portugiserna stöttade kungen och påbörjade en kristen mission tillsammans med den styrande kungafamiljen. Inte långt efter påbörjades tvångsarbete och slavhandel med befolkningen som ej tillhörde den kungliga ätten.

Det upptäcktes tidigt att Kongo var mycket rikt på naturresurser, speciellt ädelmetaller och miniraler. Ädelmetaller var också merkantilsmens främsta handelsvara som inom länderna kunde förädlas. I och med denna upptäckt i början på 1700-talet, började fler länder än Portugal intressera sig för Kongo. Fram till 1872 utspelades blodiga naturresursbaserade krig mellan inbördesbefolkning,Portugal Holland och privata slavhandlare från mellanönstern. År 1872 övertalar Kung Leopold II i Belgien att han personligen skall överta området.
Exploateringen av Kongo påbörjades redan på 1600-talet och pågår än idag då ett lågintensivt men extremt våldsamt inbördeskrig rasar med kamp om att kontrollera naturresurser. Förutom Portugal och Holland, har även Kungen av Belgien och Belgien som stat kontrollerat Kongo. De två sistnämnda har haft stort inflytande på Kongos nutida situation.
Merkantilism som ekonomisk idé har med andra ord påverkat många före detta koloniala länders ekonomier mycket negativt. samtidigt har merkantilismens idéer i mångt och mycket legat till grund för industrialiseringen Europa.

Merkantilismen i Sverige
Importförbudet på kaffe - böndernas hämnd
Svenska kolonier
Merkantilism fram tills idag
De merkantilistiska idéerna fick stort inflytande i Sverige under hela 1700-talet. 1724 utfärdade kung Gustav III det såkallade
produktplakatet
som förbjöd utländska handelspersoner att införa utländska protukter till Sverige.

Denna strängt protektionistiska (förbud eller försvårande av import) hållningen gav staten monopol på utrikeshandel. Det enda som fick importeras var det som staten ansåg behövdes i landet. Salt var bland annat en produkt som man ansåg behövdes men som inte kunde produceras inom landet. Vidare var exempelvis sådana produkter som gick att förädla inom landet tillåtna att importeras.

Problemet med den svenska merkantilismen var dock att Sverige, till skillnad från exempelvis England, inte hade så
väl utvecklad manufaktur (enklare form av tillverkningsindustri). På grund av detta utfärdade kungen ett slags specialiseringsförordning som gick ut på att manufakturerna skulle riktas mot socker, textil -och tobaksprodukter. Senare kom teproduktionen (förädling) bli viktig för svensk export. Te var i själva verket en av Sveriges värdemässigt största exportvaror under 1700-talet. Exportvärdet på te var mycket, mycket högre än importvärdet.


Neomerkantilism och EU
Kaffebönor var extremt dyra att importera, trots det var det adelns favoritdryck då Karl XII, efter ett besök i Osmanska riket, tog kaffet till Sverige.
Kaffehus för adeln på 1700-talet
Efter att ståndsriksdagen
förbjudit all form av husbehovsbränning av sprit, vilket bönderna var motståndare till, kom de att driva en hård kampanj i ståndsriksdagen för importförbud mot adelns kaffedrickande. Bönderna fick igenom sin vilja och ståndsriksdagen hade inget annat val än att inför importförbud mot kaffe. Detta bidrog till en slags svarthandel med kaffebönor.
Cabo Corso
I nuvarande Ghana (Västafrika) upprättades en av de första svenska kolonierna i slutet på 1600-talet. Cabo Corso var en handelskoloni där det svenskägda Afrikanska kompaniet tog främst guld, elfenben och slavar. Slavarna fraktades aldrig till Sverige utan såldes på väg tillbaka till Sverige på den Portugisiska kolonin Sao Tomé.
Saint-Barthélemy
På den lilla västindiska ön Saint-Barthélemy hade Sverige sin längsta koloniala period - drygt 100 år (1784-1878). Efter att Gustav III låtit fransmännen använda Göteborg som en slags lagerplats för handel, gavs ön till Sverige som gåva. Ön kom att bli ett centrum för slavahandel. Svenska Västindiska kompaniet seglade till Afrikanska kusten för att hämta slavar som sedan togs till ön för att säljas vidare till andra Europèer som befann sig i Västindien (triangelhandeln). På så sätt kom ön att få stor betydelse för svensk ekonomi.
Merkantilistiska idéer om en statskontrollerad, protektionistisk ekonomisk politik, finns kvar ända in i vår tid. Även om frihandelsmodellen idag präglar världsmarknaden, har merkantilistiska system alltid funnits sida vid sida av frihandeln. Det finns många exempel på protektionsistiska stater, främst har detta yttrat sig i uppförande av strikta
skyddstullar
. Anledningen till att stater vänt sig från idèn om frihandel, som historiskt uppstod i slutet på 1700-talet, har främst varit att stärka en underutvecklad ekonomi. Det går också att se en tydlig koppling mellan merkantiskistisk ekonomi med nationalitisk politik. Historiska exempel på markantilismens uppsving efter 1700-talet är exempelvis USA:s 1850-tals politik då landet införde skyddstullar mot brittiska industrivaror i syfte att utveckla den inhemska industrin. Perioden efter första världskriget (mellankrigstiden) kom också att bli en merkantislistisk period för Europa, USA och många Latinamerikanska stater.
EU:s jordbrukspolitik (CAP)
Neomerkantilism
I syfte att göra sig ekonomiskt själv-
försörjande, försökte de kommuniststyrda staterna tillämpa den merkantilistiska ekonomin. Detta fick i bland förödande konsekvenser då import av jordbruksprodukter totalförbjöds samtidigt som ett ineffektiv jordbruksystem präglade landet (kollektivisering). Mellan 1931-1933 uppstod däför en gigantisk svälkatastrof (Holodomor) i dagens Ukraina, dåvarande Sovjetunionen.
I dag använder sig många asiatiska stater av en merkantilistisk ekonomi som är strikt exportinriktad. Länder som Kina, Japan och Taiwan är kända för sina merkantilistiska ekonomier.
Den europeiska unionen har en gemensam jordbrukspolitik som brukar benämnas CAP (Common Agricultural Policy), vilken härstammar från 1950-talet med syftet att säkra mattillgångar för Europeiska länder.

Enkelt förklarat går CAP ut på att hälften av EU:s totala budget (som utgörs av medlemsländernas EU-avgift) distrubueras till jordbrukssektorn. Samtidigt läggs skyddstullar på produkter importerade utanför EU.


En stor del av EU:s framgång med jordbruksproduktion och export av denna är tack vare CAP. Med garanterade höga och stabila stödpriser (EU betalar mellanskillnaden), tillsammans med restriktiva importpolicys, har CAP stimulerat jordbruksproduktionen. Detta i sin tur
har lett till ständiga överskott som med hjälp av subventionerna (EU:ekonomiska stöd till bönderna) har exporterats till fattiga länder.


Utifrån det merkantiskistiska idealet om positiv handelsbalans, har alltså EU lyckats öka exporten av jordbruksprodukter utanför EU. Vidare har man dessutom säkrat livsmedelsförsörjningen
inom
unionen
. Bra för människor och bönder inom EU, men vad blir konsekvenserna globalt?

Läs: EU svälter världens fattiga bönder




International Monetary Fund (IMF)

IMF är ett av FN:s organ för ekonomisk utveckling. Tillhandahåller ekonomisk rådgivning till medlemmsländerna (tips på hur landet skall sköta sin ekonomi). Utlåning av ekonomiska medel till länder som behöver korrigera en negativ handelsbalans, i syfte att utöka exporten. För att få ett lån godkänt måste dock landet genomföra stora nedskärningar i offentlig sektor. Till formen en odemokratisk organisation där starka ekonomier "äger" fler röster än de svaga. USA, Japan och Tyskland äger i dagsläget flest röster.

Vidare motsatte sig den liberala ekonomin den merkantilistiska grundidén om att nationernas frästa rikedom låg i direkt förbindelse med ägande av ädelmetaller. Nationernas rikedom, hävdade man, låg i stället i
befolkningens arbetskraft
och dess förmåga att producera varor.

För att öka ekonomisk tillväxt skulle staten hålla sig borta från näringslivet och
aktivt förhindra olika handelshinder
(tullar, subventioner,standard). Genom fri konkurrens skulle mötet mellan säljare och köpare på en marknad kunna få utvecklas fritt och priset skulle bli en överenskommelse mellan dessa (utbud och efterfrågan).
Specialiseringsteorin

UTFALL AV SPECIALISERINGSTEORIN:

Den inhemska marknaden:
När konsumentens makt, i och med fri konkurrens, ökar kommer konsumenten att endast välja den bästa produkten till bästa pris.

Den internationella marknaden:
Den fria konkurrensen kommer att leda till att landets totala produktion kommer att specialiseras inom vissa områden. 1) Vad har landet förutsättning att utveckla? 2) Kan landet exportera varan (existerar efterfrågan)?

Problem med specialiseringsteorin?

1) Är människan alltid rationell i sina konsumtionsval?


2) Kapitalintensiv (förädlad) specialisering kontra arbetskraftsintensiv (råvara) specialisering.
Är fri handel alltid rättvis handel?

Har vi frihandel i världen?
Neoliberalism
Frihandelsaktörer på världsmarknaden
Antaganden:

1) Människans gör konsumtionsval utifrån rationella principer.

2) Fri konkurrens tvingar producenten att producera det som ger mest avkastning. Det som ger mest avkastning kommer att bli producentens specialiseringsområde.
Kritik mot organisationerna
F
rihandel har ökat men det råder ej total frihet på världsmarknaden. Frihandeln har sedan slutet på kalla kriget ökat explosionsartat.

De ekonomiskt starka nationerna och västvärlden, är övertygade om att frihandel är den mest gynnsamma metoden för ekonomisk utveckling. Man menar att alla gynnas av frihandel, til och med de nationerna som har svaga ekonomier (f.d koloniala stater).

Eftersom de allra flesta nationerna är medvetna om att det existerar ojämna styrkeförhållanden mellan världens nationer, menar man att frihandeln ändock måste regleras av s.k handelsavtal eller tullunioner.


Vilka ser över världshandeln och vem bestämmer reglerna för handelsavtal och unioner?
Ojämlika styrkeförhållanden:

Det finns också mer grundläggande kritik mot den så kallade frihandeln som lösning på världens problem. Dels är styrkeförhållandena på världsmarknaden i grunden mycket ojämlika. Dels har "frihandel" historiskt sett långt ifrån varit receptet till framgång för världens rika och nyrika ekonomier. I åtskilliga fall har man nyttjat både regleringar, subventioner, tullar och en högst pragmatisk syn på handel för bygga upp sina ekonomier.


Multinationella storföretag:

Avtalen innehåller stränga och ingående regler om vad enskilda länder får och inte får göra - politiken ska enligt WTO vara så lite "marknadsstörande" som möjligt. Däremot saknas bindande regler för de aktörer som dominerar marknaden - de stora multinationella företagen.
I syfte att skapa förhållanden för att frihandel skall kunna råda, har tre internationella samarbetsorgan skapats:
EU
NAFTA
World Bank(WB)

Tillsammans med IMF arbetar WB med utlåning av valuta. WB skapades av FN i syfte att öka den ekonomiska utvecklingen i föredetta koloniala stater i syfte att öppna nya marknader för import och export. USA har vetorätt på alla beslut som fattas.
World Trade Organization (WTO)

WTO är internationell organisation som arbetar för att införa frihandelsavtal mellan medlemsländerna. I dag är nästan alla världens nationer medlemmar. Det stora problemet med WTO är att dess medlemsländer ej kan komma överens om hur de skall hantera de ojämlika styrkeförhållandena mellan kapitalintensiv och råvaruintensiv handeln.
Miljöproblematik:

Eftersom alla dessa organisationer förespråkar handel och ekonomisk tillväxt, tas ej någon hänsyn till miljöproblematiken.


Privat egendom

välfärden skall privatiseras

Socialförsäkringen skall privatiseras

forskning och högre utbildning skall också ske i privat regi








Neoliberalismen växte fram på 1980
-talet i USA och storbritannien

Nyliberaler brukar förespråka en så kallad
nattväktarstat
, där statens och lagstiftarnas roll begränsas till att skydda individen mot förtryck och våld från andra, men där medborgarna i övrigt lämnas att leva sina liv efter eget huvud.
Enligt nyliberalismen överskattar dagens välfärdssamhällen statens möjlighet att göra gott, och underskattar enskilda individers kapacitet. De menar att även om syftet med nya skatter, regler och förbud kan vara gott, är ändå den totala effekten att nackdelarna väger över. Staten ska inte skapa det goda samhället eftersom staten inte känner till det goda för statens alla individer. Samhället bör istället fokusera på att skydda den enskilda individens grundläggande frihetliga rättighter och minimera det uppenbart onda eftersom endast individen känner till de mål den har med sitt liv.
Marx'bevis till tesen om den materialistiska historiesynen
Slavcivilisationen
: Athen och Roms sönderfall i och med slavupproret = Ojämlika förhållanden mellan de som producerar och de som äger (historisk epok: Antiken)
Den feodala civilisationen-
ojämlik relation mellan vasaller och bönder. Utmynnar i franska revolutionen 1789 (historiska epoker: Medeltiden, Renässansen och Upplysningen)
Civilisationer med för stora ojämlikheter är dömda att gå under och historien kommer alltid upprepa sig i det avseendet. Det kommer med andra ord uppstå en
klasskamp- en konflikt mellan ekonomiska klasser:
Den kapitalistiska civilisationen
efter 1789. Marx förutspår att detta kommer gå under likt slavsamhället och det feodala samhället. Samhället kommer, likt de andra civilisationerna gå under genom revolution och i detta fall är det proletärerna som kommer göra revolution mot kapitalisterna/borgarna.
Marx' samhällsklasser
Klasstillhörigheten bestäms inte av levnadsstandarden, utan av vilken roll den enskilde har i det
ekonomiska systemet
, det vill säga om man i egenskap av arbetsgivare (kapitalist/borgare) äger produktionsmedel eller om man som arbetstagare (arbetare/proletär) saknar desamma.

Samhällsgruppen som äger ansågs utgöra borgarklassen och den som arbetar utgjorde arbetarklassen. Arbetarklassen tvingas sälja sin arbetskraft (genom lönearbete) till den härskande borgarklassen som ensidigt kunde diktera anställnings- och arbetsvillkoren och därmed exploatera arbetaren.
Marx' lösning på klassamhället
Marxism efter Marx
Karl Marx upplevde själv att han levde i ett kapitalistiskt samhälle. Han ansåg vidare att de som ägde
produktionsmedlen
sög ut arbetarna som endast fick det allra mest
elementära för att kunna överleva
. Vinsten, eller
mervärdet
, stoppade kapitalisterna i egen ficka. Den
marknadsstyrda
ekonomin och det
privata ägandet
blev därmed ett problem i kampen mot ett klasslöst samhälle.
Vägen till ett klasslöst samhälle:

1)Revolution
genomförd av arbetarklassen som inför proletariatets diktatur. Revolutionen fick gärna vara blodig. De revolutionära marxisterna är den gren inom socialismen som ofta betecknas som
kommunism
.

Eller

Socialdemokratiskt, införandet av marxism med hjälp av demokratiska metoder (historiskt så var kampen för rösträtt en sådan demokratisk förändring). När arbetarna får demokratisk makt kommer de att arbeta mot upplösandet av marknadsekonomin och privat ägande (Blanda ej ihop med nutidens socialdemokrati).

2) Planekonomi:
Staten som nu styrs av arbetare, gör upp planer på vad som får konsumeras i samhället. Staten fördelar sedan till befolkningen- Produktionen skall ske inom landet (självförsörjning) tills ett slags internationellt socialistiskt tillstånd införs. Ledordet blev:
Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov.

3) Statligt styrd välfärd.
Med facit i hand blev kanske inte Marx idéer om kommunism särskilt lyckosam i praktiken. Under 1900-talet infördes flera försök till socialistiska samhällen men praktiken skiljde sig stort från teorin.

De ekonomiska planerna (planekonomin), kom att få förödande konsekvenser - "politikerna"
räknade fel
och livsmedelsbrist blev i många socialistiska stater ett faktum (exempel: Kina och sovjets 5 års-planer).

Vidare har det också varit svårt för socialistiska stater att bedriva någon form av samhällsutveckling då
incitamenten till nya innovationer minskat.


Slutligen går heller inte att bortse från att de socialistiska samhällen/stater som existerat, konsekvent varit benhårda diktaturer. Brott mot MR och folkmord har varit ständiga inslag.


Planering och material för området
1) Vi arbetar med området fram till sportlovet (v.8).

2) Kapitlet i boken:
Nationalekonomiska teorier. (Hoppa över Fysiokratism, Keynesianism och Monetarism).

3) Observera att teorin som kallas "Den klassiska ekonomin" är samma sak som det jag kallar för liberalism
Full transcript