Introducing 

Prezi AI.

Your new presentation assistant.

Refine, enhance, and tailor your content, source relevant images, and edit visuals quicker than ever before.

Loading…
Transcript

Pedagogisk idé- och samhällshistoria

Charlotta Hilli (FD), chilli@abo.fi, Åbo Akademi

Vems pedagogik?

Vilka länder och vilka kön har en plats i pedagogikens historia?

Amerikansk (kvinna)

Egyptisk (-)

Sydafrikansk (man)

Tysk (man)

Brasiliensk (kvinna)

Idéer om pedagogik

Encyklios paideia

Tidiga undervisningsmetoder var berättelser som sammanfattade nödvändig kunskap för att leva och bidra till samhället.

(jfr Rödluvan & vargen, Den barmhärtiga samariten)

Vad lär du dig om antikens skolsystem genom citatet?

Vad lär du dig om antikens skolsystem genom citatet?

Ur Burman (2014, s. 20)

Vita activa/contemplativa?

Vita activa eller vita contemplativa?

  • Repetition, imitation & memorering
  • Retorik, grammatik, matematik, gymnastik, musik stod bl.a. på pojkars skolschemat i antikens Aten & Rom
  • Tidiga idéer om bildning (paideia eller humanitas) - d.v.s människans moraliska, kunskapsmässiga, estetiska och sociala utveckling.

Paideia - bildning

Känn dig själv!

paideia

bildning

Paid (barn) agogos (att leda) ~ pedagog

Andr (man) agogos ~vuxenpedagog (andragogik)

Enligt Sokrates börjar all visdom med att känna sig själv, sina styrkor och begränsningar.

Den sokratiska dialogen inleds med att erkänna sin okunskap och fokuserar på att ställa de rätta frågorna för att tänka vidare och djupare.

T.ex. Hur vet du det du vet? Finns det något som talar emot det du vet? Hur skulle någon annan se på det här?

“Know thyself, and thou shalt know the universe and God.” Citat på oraklets tempel i Delfi

Vems berättelse?

Bokbål!

År 213 f.Kr. gav Shi Huangdi order om att bränna alla böcker i Kina. Han ville förhindra spridandet av skrifter som kunde uppmuntra till uppror. Kinas historia skulle börja med honom – den förste kejsaren. De som protesterade begravdes levande. Människor som sjöng gamla sånger eller berättade gamla sagor, blev avrättade.

Hämtat från https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/forntiden-och-antiken/kinas-fornhistoria#

Berättelsens begränsningar?

Berättelsens begränsningar

Vad innehåller den berättelse du hört om Afrika? Ge 2-3 exempel.

Vilken kunskap ska läras?

Vem bestämmer kunskapens värde?

Sammanfatta det du upplever som väsentligt i videon i tre punkter.

Från episteme till sofia

Kunskapsformer enligt Aristoteles

  • Teoretisk (episteme)
  • Praktisk eller teknisk (techne)
  • Praktisk klokhet (fronesis)
  • Kontemplation (intuition), argumentation (intellekt) (nous)
  • Vishet (sofia)

Från episteme till sofia

En kombination av att veta att, hur och vad. Vad teorier, praktik, teknik innebär, hur de används och etiskt omdöme att avgöra när de är relevanta.

Mytologiernas död?

Antikens ideal om ett dygdigt & måttfullt liv övertogs av kristna filosofer (Augustinus, Thomas av Aquino)

Insikter om Guds godhet & ödmjukhet inför det högsta goda (Gud) var väsentliga kunskaper

Mytologiernas död

Begreppen paideia & humanitas fick en annan betydelse. Människan är syndig. Det goda livet innebär att tjäna & förstå Gud. Idéer om skolan som fostrare tas över av kyrkan & kloster (vita contemplativa)

Jfr Känn dig själv & Människan skapad till Guds avbild ~bildning

Be & arbeta!

Vilka mål och metoder framträder?

Stultitiae laus

Erasmus av Rotterdam som citerad i Burman (2014, s. 71)

Martin Luther som citerad i Burman (s. 73)

Herren tuktar dem han älskar och agar den han har kär. Ur Gamla Testamentet (Burman, s. 74)

De fria konsterna & klosterskolorna (katedralskolorna)

Artes liberales

Katedralskolorna utbildade pojkar för kyrkans tjänst

Artes liberales innefattade både konst & vetenskap

  • Trivium: grammatik (läsa & skriva latin), retorik & dialektik (sakliga & logiska resonemang)
  • Quadrivium: artimetik (siffror), geometri (former), musik (siffror & tid) & astronomi (studiet av himlakropparna, tid & rörelse)

Lydnad, ödmjukhet & moral

Antikens ideal lever kvar

  • en dygdig människa
  • memorering & repetition

Heliga skrifter erbjuder kunskapen (jfr Katekes, 10 budord)

Lydnad, ödmjukhet, moral & sanning

Jungfrun och Barnet med Två Änglar, ca 1476–78.

Andrea Del Verocchio & Lorenzo di Credi (assisstent)

Universitas (~korporation, skrå, gille)

Universitet grundas (Al-Karaouine år 859, Bologna, ca år 1100)

  • föreläsning - läsa före
  • innantilläsning & avskrifter
  • magister för tjänstemän (präster, jurister, läkare)
  • doktor får föreläsa
  • disputation, disputatio (försvara en tes)
  • ingen forskning, ingen ny kunskap förrän på 1800-t
  • föreläsare betalas ofta av studerande

Universitas (~korporation, skrå, gille)

Al-Karaouine världens äldsta universitet finns i Fes

grundat av

Fatima al-Fihri

Geniet Peter Forsskål?

Naturbegåvningen Peter Forsskål (1732-1763)?

Född i Helsingfors

1742 student från Uppsala universitet

Under fadern studerade han latin, grekiska, filosofi, teologi (examen 1751)

Erhöll ett stipendium att studera vid Uppsala universitet (5 år) och vid Göttingen universitet i Tyskland (2 år)

Carl von Linnés lärling, botanist/naturvetare

1756 filosofie magister, även docent i ekonomi (liberal)

Dog i malaria i Jemen som en del av en dansk forskningsexpedition som skulle kartlägga arabiska städer, vissa bibliska platser (Röda havet) och Jemen (Det lyckliga Arabien) (jfr Wikipedia)

Vad är sant?

Nicholas Cusanus (1401–64)

Photo by Bruno van der Kraan on Unsplash

Olika typer av sanningar

  • Intellectus: handlande förundran, tolkningar, reflektioner.
  • Olika perspektiv på eller konsekvenser av ett fenomen undersöks genom t.ex. kvalitativa metoder.
  • Ett sjukhus bemöter patienter på ett visst sätt, patienter upplever sin vistelse på ett visst sätt, personalen genomför arbetet på ett visst sätt.
  • Ratio: 'att veta är att mäta', klart definierade kategorier, begrepp undersöks med t.ex. statistiska metoder.
  • Sant/falskt, ja/nej.
  • Ett sjukhus har X antal patienter, X antal respiratorer, X antal läkare, sjuksköterskor, lokavårdare etc.
  • Icke-vetande: allt det du inte vet nu och det du kanske aldrig kan/kommer att veta.
  • Riter (böner, meditation) eller berättelser (svåra val i livet) kan vara sätt att fånga icke-vetande.
  • Vem ska räddas om respiratorer tar slut?

Bornemark (2018, s. 187–214). Det omätbaras renässans. En uppgörelse med pedanternas världsherravälde.

De goda gärningarnas pedagogik?

  • Vilka pedagogiska utmaningar beskriver Silva?
  • Har du du liknande upplevelser från dina studier?
  • Vad krävs av bra ledare enligt Silva? Håller du med?
  • Hur förstår han begreppen knowing, being och doing?
  • Hur tror du att Comenius skulle förhålla sig till Silvas idéer?
  • Jämför Silvas idéer med Cusanus sanningsbegrepp - kan de hjälpa oss att förstå Silvas idéer och pedagogik överlag bättre?

Goda gärningar

Förnuft & känsla

En passiv åskådare ser aldrig världen som den är. Vi måste ut i vimlet, umgås med människor och känna andra innan vi kan bedöma vad andra känner. Om vi vill leva i världen för att bli klokare och bättre, och inte bara njuta av livets glädjeämnen, måste vi skaffa oss kunskap om andra, samtidigt som vi blickar inåt och lär känna oss själva.

Sense & sensibility

Mary Wollstonecraft citerad i Alnaes (2004/2005, Historien om Europa 1600–1800, s. 327)

markis de Condorcet (Burman, s. 95)

Geniet Mary Wollstonecraft?

Ett nytt slags geni, Mary Wollstonecraft?

Karriär:

  • Sällskapsdam till änkan Sarah Dawson (1778-1780)
  • Skötte om sin sjuka mor (1780)
  • Startade en skola (1780-85)
  • Guvernant för tre barn (1785-86)
  • Författare och recensent (1786-1851): lärde sig franska, tyska,

använde en rad historiska källor i sina verk

  • Bodde i Paris under franska revolutionen (politiska skrifter)
  • Reste i och skrev om Danmark, Sverige & Norge

(sociologi, filosofi, politik, autobiografi)

Filosofi, psykologi och didaktik

- normativa och kognitiva processer vid undervisning

Herbarts (1776–1841) systematiska didaktik gick från detaljer till helhet (undervisningens vad och hur) bl.a. i verket Allgemeine Pädagogik, 1806 (jfr Comenius, Pestalozzi)

  • Läraren ska, 1) bringa klarhet genom att förklara detaljer som elever repeterar (analys)
  • 2) genom association ge en överblick så elever ser relationen mellan idéer (syntes)
  • 3) foga samman idéer till ett system (syntes) så att 4) eleven kan öva på och tillämpa metodiskt sina kunskaper (aktivitet)

Från förnuft till kognitiva teorier

All undervisning skall ytterst syfta till att dana självständiga och moraliskt ansvariga personer. (Bengtsson, 1997)

Förnuftet som lyser upp världen

  • Idéer om allmän bildning & en organisk syn på utveckling
  • Optimism: från barbari till upplysning - lever vi i en tid av upplysning? (Kant, jfr Forsskåls expedition)
  • Pessimism: samhället&kulturen som hot mot individens frihet och godhet - vilket slags samhälle har vi skapat? (jfr själviskhet, konkurrens, Rousseau)
  • Från det konkreta och praktiska till det abstrakta förnuftiga
  • Upplysningens kritik av religiös fanatism & vidskepelse (kyrkans "kunskapsbehov")

Förnuftet som lyser upp världen

Av Alexander Roslin - Gustav III, prins Fredrik, prins Karl (1771)

http://www.classicbelt.ru/images/belts_history/extra_size/432.jpg, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=4642506

Tolerans och bildning gäller tyvärr inte alla

Folket bör styras, men inte för att det skall bli bildat, ty det är inte värdigt att undervisas ... Det är inte arbetaren som skall bildas utan den gode borgaren, handelsmannen.

Tolerans och bildning gäller tyvärr inte alla

Voltaire citerad i (Burman, s. 92)

Känsla, miljö & individualism

- en modern pedagogik tar form

Känsla, miljö & individualism

  • Människan kan formas & utbildas genom sin miljö & genom uppfostran (tabula rasa)
  • Framtiden är öppen, inte längre determinerad med religiösa förtecken
  • Empiriska studier betonas för kunskap
  • Kritik av monoton massundervisning & utantilläsning (industrialismens kunskapsbehov)
  • Romantikens kritik av förnuftsdyrkan (jfr en cartesiansk kunskapssyn med en kantiansk)

Vad sker i klassrummet?

Skolan som lärmiljö

Skola under 1700-t. Hämtad 8.11.2017 från https://lifetakeslemons.wordpress.com/2011/06/15/

No child left behind,

left behind what?

Rurala skolor

Vilka pedagogiska utmaningar står den kinesiska landsbygden inför?

Hur organiseras undervisningen och skolvardagen?

Vilka pedagogiska idéer uttrycks i filmen?

Finns det sätt att bevara landsbygden och den rurala livsstilen? Eller är urbaniseringen ett faktum som inte ska motarbetas?

Experience & knowledge

Vilken kritik riktar Pink Floyd mot utbildning? Kan du relatera den till pedagogers idéer genom tiderna?

Erfarenhetsbaserat lärande

Progressiv eller reformpedagogik

Deweys (1859-1952) idéer om att växa in i ett samhälle (pragmatisk kunskapssyn)

  • Skolan är en miniatyrmodell av samhället
  • Demokrati innebär att leva tillsammans med andra människor
  • Barn blir delaktiga i "mänsklighetens sociala medvetenhet" (Burman, s. 188)
  • Barn är av naturen aktiva & skapande
  • Läraren ska skapa sammanhang & motivera eleverna
  • Pragmatism innebär att handlingars och påståendes praktiska konsekvenser avgör deras betydelse
  • Jfr med Key, Montessori, Steiner. Vad är utbildningens uppgift?

Education in the slums

#studiecirkeldiskussion.

Välj två frågor ni diskuterar närmare.

Utbildning i utsatta områden

  • Vilka utmaningar finns det att organisera utbildning i utsatta områden?
  • Hurudan läroplan kunde fungera i 'slummen'? Ge två förslag på bildningsideal eller övergripande lärandemål?
  • Är (den finländska) bildningstraditionen relevant vid massundervisning i länder som t.ex. Kina, Indien, Venezuela? Hur kunde en bildningsorienterad masspedagogik se ut? Ge ett förslag.

Bildsamkeit

Robert Wilhelm Ekman (1808–1873), Väinämöisen soitto, (1857-66), Vanha ylioppilastalo, Helsinki. Wikimedia Commons.

Bildningens historia

cultura animia (Cicero): förädla själen

imago Dei (judisk-kristen grund): människan är skapad till Guds avbild

Modern bildning

en kreativ, aktiv och öppen process där människan i dialog med kulturen utvecklas och förändras till det bättre (Antiken, Medeltiden, Barocken)

Ihmistä on sivistettävä, jotta hänestä tulisi ihminen. -- Älköön siis luultako, että kukaan voisi käydä todellisesta ihmisestä, jos hän ei ole oppinut ihmisen tavoin toimimaan, so. jos hän ei ole saanut sellaista kasvatusta, joka tekee hänestä ihmisen. Comenius, 1638 (Siljander, 2016 s. 35)

Modern bildning

  • Bildning utvecklas till att omfatta borgarnas och medelklassens emancipation (1700 och 1800-talet)
  • Bildning kom att betyda människans möjlighet att överskrida maktförhållanden och motarbeta förtryckande strukturer i samhället (jfr Hegel, Marx)
  • En bildad människa är fri, förnuftig och självbestämmande

Modern bildning

Valistus on ihmisen vapautumista itse aiheutetusta kypsymättömyydestä ja alaikäisyydestä (Unmündigkeit). Kypsymättömyys on kyvyttömyyttä käyttää omaa järkeään ilman toisen johdatusta. -- Rohkeus käyttää omaa järkeään on siis valistuksen tunnusmerkki.

Kant, 1784 (Siljander, 2016, s. 37)

Konfucius 551–479 fvt

Självförädling

Självförädling (self-cultivation) är nödvändig. Den ädle mannen ska först förädla sig själv: studera, främja sin personliga utveckling. Felaktiga handlingar beror på bristande förståelse, frånvaro av kunskap.

Utöver det ska han odla sin förmåga att göra livet lättare för alla, "för hela folket".

(Granqvist, 2000, s. 42–43)

En ny klass att bilda

Den stora delen af folket bortkastar häldre två kronor till nöjen, spirituosa och missionsväsende, än de gifver 25 öre till hjelp till verklig upplysning åt sig sjelfva. Heldre hålla de tidningar, som omtala huru ståtliga kungabaler varit, eller hvilka läckra rätter som förtärdes å storborgaremiddagar, än de hålla tidningar som upplyser dem om huru de skola organisera sig till motstånd mot sina undertryckare.

En ny klass att bilda

Trots alt det myckna bildningstjut, hvarmed våra fiender från alla håll bombarderar oss, låta vi icke afskräcka oss utan anta det fortfarande vara nonsens att vilja lösa bildningsfrågan före den stora ekonomiska frågan hvaraf den förra endast är ett moment, visserligen ett mycket vigtigt moment, men likväl endast ett moment.

Socialisten August Palm citerad i Sundgren (2012 s. 79, 82)

Folkhögskolor

Folkhögskolor

Gruntvigs (1830-t) pedagogiska & demokratiska projekt

  • Folklig & nationell kultur (historia, litteratur, modersmål)
  • Medborgerligt bildningsideal (temastudier, självstudier)
  • Läraren undervisar vad hen vill, den studerande går de kurser hen vill
  • De tidiga folkhögskolorna riktade sig till bondeklassen
  • I Sverige och Finland fördes diskussioner om arbetarklassen skulle ha tillträde till folkhögskolorna

Finländsk utbildningshistoria

  • 1276 Åbo Katedralskola

trivialskola, grammatik, retorik & latin för pojkar

  • 1630 Katedralskolan blir gymnasium
  • 1640 Åbo Akademi grundas

idag Helsingfors universitet, flytt 1800-t

  • 1684 Wasa Trivialskola (religion, latin & grekiska)
  • 1852 första professuren i pedagogik (HU)
  • 1852 studentexamen knyts till gymnasiet

kunskap i latin & kristendom inträdeskrav till ÅA

  • 1807-63 folkskolelärarseminarier grundas
  • 1866 folkskoleförordning (kommunen får ansvaret)
  • 1869 skola & kyrka skiljs åt
  • 1869 Skolstyrelsen grundas (idag Utbildningsstyrelsen)
  • 1879 frihet att välja yrke införs
  • 1906 allmän & lika rösträtt
  • 1921 läroplikt införs
  • 1970-talet grundskolereformen (övningsskolor)
  • 1987 upphör inspektioner av skolor

idag skickas klagomål till Regionförvaltningsverken

Vad var professorns uppgifter?

The professor of pedagogy and didactics is to lecture on education and pedagogy in general and especially on the methods for teaching Christianity. He is also to advise students in catechetics and other didactic skills.

Ur HU:s stadga 1852 (Iisalo, 1979, s. 34)

Mot en allmän & lika grundutbildning

J.V. Snellman (1806-1881) erbjöd en kulturell, social & nationell pedagogik för alla (Hegel)

  • Utbildning behövs genom hela livet
  • Skolan för vidare ett socialt arv & kulturbundna traditioner
  • Individen ska lära sig tänka självständigt & kritiskt
  • Skolan ska lära ut kunskap, väcka intresse för att läsa litteratur (jfr gymnasieutbildningen)

Mot en allmän & lika grundutbildning

Z.J. Cleve (1820-1900) förespråkade bildning i Snellmans anda (Hegel)

  • Människan är en del av naturen & etiskt är naturen neutral
  • Människan har en fri vilja & förmåga att resonera etiskt
  • Betonar betydelsen av sociala sammanhang (familj, samhälle)
  • Betonar skolans självständiga & särskilda roll (jfr med hemmets fostran)
  • I skolan får elever etisk, moralisk & intellektuell träning

Den finländska grundskolan & lärarutbildningen

U. Cygnaeus (1810-1888) den finländska grundskolans fader (Pestalozzi)

  • Gjorde upp en plan för grundskolan & lärarutbildningen (Jyväskylä, 1863)

Pedagogisk teori, didaktik & praktiska metoder

  • Läraren kan inte godkänna skoluppgifter som inte uppfyller alla kriterier
  • Det som lärs ska läras grundligt (naturnära, lekfullt)
  • Teoretiska & praktiska ämnen (slöjd & gymnastik)

Herbart & Finland

Bl.a. W. Ruin (1857-1938) & M. Soininen (1860-1924) introducerar Herbart i Finland

  • Den hegelianska transcendentalfilosofins vetenskaplighet ifrågasätts (staten, historien, kulturen, språket, människan)
  • Psykologi & etik betonas inom pedagogisk teori
  • Utbildningens lärandemål & metoder granskas kritiskt
  • Den etiska dimensionen i utbildningen väsentlig (jfr överföra information, Snellman)
  • Överbrygga avstånd mellan teori & praktik
  • Leder till ett ökat intresse för pedagogisk kunskap på vetenskaplig, empirisk grund som är oberoende av kontext & sociala sammanhang (jfr PISA)

Hela finländska folket bildas

Studentexamen har bidragit starkt till att höja bildningen i Finland. Genom att den varit lika för alla har den samtidigt fungerat som en väg till socialt avancemang i samhället. Studentexamen har gjort det möjligt för alla begåvade ungdomar att oberoende av social bakgrund delta i bygget av samhälle och kultur i Finland.

Studentexamensnämndens före detta ordförande Aatos Lahtinen

Hela finländska folket bildas

Fruntimmerskolan

Studiecirkeluppgift:

Bekanta er med Historik och statistik rörande fruntimmerskolan i Helsingfors 1844-1869 (utgivet 1869):

https://digi.kansalliskirjasto.fi/aikakausi/binding/132858?page=1

Vilka centrala frågor tas upp i avhandlingen?

Hurudan såg läroplanen ut, alltså vilka ämnen och kunskaper sågs som väsentliga?

Hur finansierades och organiserades utbildningen?

Vilka pedagogiska idéer är väsentliga att känna till?

Reflektera över det du lärt dig under kursen - (försök) rita en tankekarta eller en bild över idéer som du tar med dig vidare.

Vad har vi lärt oss av historien?

#Studiecirkeldiskussion

Läs Ylva Gustafssons text VREDE – FRÅN GREKERNA TILL I DAG: http://www.tidskriftenikaros.fi/artikel/vrede-fran-grekerna-till-i-dag/

Vilka paralleller kan ni dra till samspelet mellan pedagogiska idéer och samhälleliga förändringar genom historien?

Vad tycker ni att kännetecknar pedagogiska idéer idag i t.ex. högre utbildning eller grundskola?

Källor utöver kurslitteraturen

Källor

Alnaes, K. (2005/2006). Historien om Europa. 1300–1900.

Arendt, H. (1998/2003). Människans villkor. Vita activa.

Arendt, H. (2016). Totalitarismens ursprung.

Bengtsson, J. (1997). Didaktiska dimensioner.

Burman, A. & Sundgren, P. (2013). Svenska bildningstraditioner.

Granqvist, H. (2000). Filosofi i Kina.

Liedman, S.E. (1998). Mellan det triviala och det outsägliga.

Liedman, S.E. (1998). I skuggan av framtiden.

Pirttiniemi, J. Kouluylihallituksen tarkastustoimesta

opetushallituksen informaatio-ohjaukseen. http://www.kasvhistseura.fi dokumentit/1110051135_n_pirttiniemi.pdf

Saeverot, H. & Werler, T.C. (2017). Pedagogikkens språk.

Siljander, P. (2016). Systemaattinen johdatus kasvatustieteeseen.

Rinne, R., Kivirauma, J. & Lehtinen, E. (2004). Johdatus kasvatustieteisiin.

Learn more about creating dynamic, engaging presentations with Prezi