MI

Motivation till förändring

Motiverande samtal är ett effektivt sätt att locka fram motivation till förändring. Men för personer med NPF behövs mindre prat och mer pedagogiska verktyg.

MI är en metod för att hjälpa personer hitta sin egen motivation till förändring. Genom ett empatiskt och aktivt lyssnande hjälper samtalsledaren personen att formulera en egen förståelse av sitt problem och hur vägen mot mål och delmål ska se ut.

Mindre prat – mer visuellt

Det aktiva lyssnandet, som består av öppna frågor, reflektion, sammanfattning och bekräftelse, är en mycket viktig del inom MI.

Skala av

Öppna frågor och reflektioner ställer krav på kognitiva förmågor.

För personer med diagnoser inom NPF-spektrumet behöver man därför till exempel anpassa språket, ta fler pauser, och minska på ”pratet”.

Det som normalt sett sker ”vid sidan av orden” i ett samtal, som mimik och tonläge, är också svårt för många personer med nedsatt kognitiv förmåga att ta till sig.

Tydliggörande pedagogik

Tydliggörande pedagogik i form av visuella verktyg är viktig för att det som förmedlas ska kännas hanterbart och begripligt.

Det kan handla om att använda bilder, rita och att använda sig av skalor med ”gladgubbar” och ”ledsengubbar”, att göra listor i punktform och kartor över sammanhang eller att visualisera tidsramarna med hjälp av ett timglas.

Sammanfattningar och bekräftelse av sina styrkor är däremot en stor hjälp för personer med NPF.

Rättnings- eller korrektionsreflexen

Vi har en naturlig tendens att korrigera, tillrättavisa eller påvisa andra perspektiv, utifrån det man själv tycker är rätt eller fel.

Det kan uttryckas som en omsorgsreflex- att du vill personens bästa.

Risker- när den aktiveras och du börjar argumentera med personen ifråga kan det uppstå en ordduell mellan individen och samtalsledaren.

Rättnings- eller korrektionsreflexen

Att förebygga motstånd mot förändring

Motstånd är inte något som klienten har, det är inte något permanent.

Både motståndet och motivationen är färskvaror- samtalsledaren medverkar många gånger till att det uppstår, fördjupas och befästs.

???

Upptäckte ni några skillnader i hur samtalsledaren agerade under samtalet?

Hur kan du hantera ditt eget motstånd?

Vad kan jag göra för att hantera rättningsreflexen?

Att du lär dig att identifiera vad som utlöser är det första steget för att kunna hejda den. Du behöver påminna dig om det individcentrerade perspektivet, för att sedan kunna reflektera över motståndet.

Du hejdar din rättningsreflex genom att rulla med motståndet. Du bekräftar personens känslor, tankar eller upplevda svårigheter och ställer en fråga som möjliggör att samtalet kan gå vidare eller inriktas på möjliga lösningar,

”du bestämmer över ditt liv och vet vad som passar dig bäst, hur kan vi gå vidare?”

Ge olika alternativ som personen om han eller hon inte kan svara på frågan.

• ”Finns det någonting annat du vill ändra på just nu?”

• ”Jag hör att det känns svårt idag. Kan vi försöka igen nästa vecka?”
• ”Ja, det kan vara svårt. Vad säger du om vi inte gör… nu utan bara….?” ”Hur skulle du vilja att vi gör istället?”

• ”du är trött på allt tjat, hur skulle du kunna slippa detta tjat?”

• "Jag hör att detta är jobbigt för dig.. Säg gärna till vad vi kan göra så att det blir lättare för dig”.

Vid behov påminn om något personen klarade

tidigare och fortfarande kan, men har glömt.

Observera också att om personen inte kan något under en period kan det vara kopplat till stress. Hög stress kan leda till att man glömmer tidigare färdigheter.

Betona personens kontroll

Det är hans eller hennes önskningar som är viktiga.

Visa acceptans, respekt och empati.

Ta reda på varför det förekommer motstånd.

Har personen förstått?

Vem tog initiativet till kontakten? Varför?

Tycker personen själv att det finns ett problem?

Hur tar personen lättast till sig information, i samtal, skriftligt, med bilder, sociala berättelser.

Vad är vad?

Var noga med att skilja mellan det som är motstånd enligt MI och vad som är personens funktionsnedsättning eller svårigheter.

Ibland kan känslan kopplad till det personen

berättar också behöva normaliseras.

Ett exempel personen känner ångest inför att göra någonting nytt, då kan du berätta att det inte är något fel med den känslan. Den signalerar bara att man måste förbereda sig för att kunna hantera uppgiften bättre.

Motiverad idag men inte imorgon

Motiverad idag men inte imorgon

Just det här skapar ofta mycket frustration hos samtalsledaren, men situationen kan undvikas

Om du vet att det är helt normalt och börjar arbeta med motivationen så snart det händer.

Det kan vara viktigt att påminna sig själv om att rätt sak inte fungerar vi fel tillfälle.

Bristande förställningsförmåga

Man kan ha svårt att föreställa sig vad förändringen faktiskt kan innebära och planera hur den ska genomföras.

Motivera till förändring

Det som motiverar personen är ofta det som han eller hon vinner på, på kort sikt.

Att börja göra något konkret kan förstärka motivationen och skapa en känsla att man är på väg.

Förändringsprat

Frågorna vi ställer syftar i början till att framkalla personens skäl och vilja till förändring, samt vilka egna styrkor som kan hjälpa personen att lyckas med en förändring.

Slutligen hjälper man personen att förbinda sig genom konkreta åtaganden om förändring.

Förändringsprat

Känna igen förändringsprat?

Var uppmärksam när personen uttrycker

• problemigenkänning
• nackdelar med det aktuella problemet
• fördelar med en förändring
• önska, vilja eller behov av förändring
• hur steg mot förändring kan tas

Målbeteende styr vad samtalsledaren uppmärksamm...

Hitta målbeteenden

Verktyg

Det finns verktyg att ta till när man pratar förändring och målbeteende med personen

Verktyg

Vi föreställer oss att vi samtalar med en person

som idagläget knappt lämnar sin lägenhet och har inget vettigt att göra på dagarna