Introducing
Your new presentation assistant.
Refine, enhance, and tailor your content, source relevant images, and edit visuals quicker than ever before.
Trending searches
Språkförändring Sv3
83
Språkförändring
Svenska 3 - Kunskapsgymnasiet, Norrköping
Vilka språk hör ni?
- Engelska
- Franska
- Tyska
- Holländska
- Mandarin
- Svenska
- Danska
- Bulgariska
- Norska
- Thailändska
- Kanadensisk franska
- Flamländska
Inledning
- Japanska
- Latin-amerikansk spanska
- Polska
- Ungerska
- Katalanska
- Kastiliansk spanska
- Italienska
- Koreanska
- Serbiska
- Kantonesiska
- Portugisiska
- Malaysiska
- Ryska
Vilka språk är lika?
Två olika förklaringar
Varför?
Babels torn
Babels torn - 1 mos, 11:1-9
Hela jorden hade samma språk och samma ord. När människorna flyttade österut fann de en dal i Shinar där de bosatte sig. ”Nu skall vi slå tegel och bränna det”, sade de till varandra. De använde tegel som byggsten, och som murbruk använde de beck. De sade: ”Låt oss bygga en stad, med ett torn som når ända upp i himlen. Vårt namn blir känt, och vi slipper vara skingrade över hela jorden.”
Då steg Herren ner för att se staden och tornet som människorna byggde. Herren sade: ”De är ett enda folk och har alla samma språk. Detta är bara början. Nu är ingenting omöjligt för dem, vad de än föresätter sig. Låt oss stiga ner och skapa förvirring i deras språk, så att den ene inte förstår vad den andre säger.” Och Herren skingrade dem från denna plats ut över hela jorden, och de slutade att bygga på staden. Därför kallas den Babel, ty där skapade Herren språkförbistringen på jorden, och därifrån skingrade han människorna ut över hela jorden.
Språket har utvecklats steg för steg
"Språkträdet"
Dagens språk har gemensamma ursprung, och utvecklas fortfarande!
Svenskan tillhör det indoeuropeiska språkträdet, på grenen Germanska språk
Exempel på andra språkfamiljer:
- Afro-asiatiska språk
- Dravidiska språk
- Niger-Kongo-språk
- Thaispråk
- Uraliska språk
- Baskiska
Vilka k-krav arbetar vi med?
Eleven kan översiktligt/utförligt/nyanserat redogöra för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling.
A: Dessutom kan eleven dra relevanta generella slutsatser om språkförändring.
På-plats-skrivning v. 7
För länge, länge sedan...
För länge, länge sedan
hade människorna i språkfamiljen ett liknande språk.
På grund av flytt och geografiska hinder förändrades språket i olika riktningar = olika språk utvecklades!
De första skriftspråken
De första skriftspråken hade inga konsonanter
Hieroglyfer och kilskrift uppkom ca 3500 år f.v.t.
Bildbaserat textspråk, som ca 1700 f.v.t. omformades till bokstavsskrift (dock bara konsonanter!)
Tacka grekerna och romarna för vokalerna
A O U E I Y
Grekerna, under Antiken, skapade ett fullständigt alfabet:
både vokaler och konsonanter!
Det latinska alfabetet, som vi använder idag, utformades av romarna.
Är bildpsråket på väg tillbaka?
Indoeuropeiska
Urgermanska
Urnordiska
Urnordiska (200 - 800 e.v.t.)
En av de äldsta skrifterna vi hittat i Norden, gjorda ca 400 e.v.t. är Gallehushornet.
"Ek hlewagastiR holtijaR horna tawido"
=
"Jag, Lägäst, Holtes son, gjorde hornet"
Isländskan = mest bevarat
Islands historia börjar runt 700-talet, och språket har konserverats betydligt mer än i övriga nordiska länder.
Korpen flyger (isländska: Hrafninn flýgur) är en isländsk-svensk actiondramafilm från 1984 i regi av Hrafn Gunnlaugsson, med Jakob Þór Einarsson, Edda Björgvinsdóttir och Helgi Skúlason i huvudrollerna.
Runsvenska
(800 - 1225)
RUNSVENSKA
800 - 1225
Kallas så, eftersom skriftspråket bestod av runor.
Det finns många olika typer av runor, och man vet egentligen inte exakt varifrån ordet "runa" kommer.
En gammal betydelse av ordet är "hemlighet" eller "mysterium".
Det finns ca 6000 kända runinskrifter, och de allra flesta användes av germanska stammar i norra Europa.
Stavar + bistavar eller stavlösa.
Den 16-typiga futharken
FUTHARK
- höggs oftast in i sten = korta meddelanden
- minnesord över döda (fina) människor
- ibland en avsändare och släktförklaring
RÖKSTENEN
Rökstenen - världens längsta runinskrift
760 tecken
Kungahistorier och nordisk mytologi
Skiljetecken i stort sett obefintligt. Särskiljer bara större stycken.
präst
djävul
döpa
alfabet
Vad har orden gemensamt?
skola
mässa
kyrka
???
Kristendomen och latinska alfabetet
Kristna missionärer till Norden = präster och lärda ändrade skriftspråk. Runorna levde dock kvar även i medeltiden.
Knacka sten?
Runor?
Penna och pergament!
Latinska alfabetet!
(Bara 1000 år efter grekerna...)
Vi tog in mängder med ord från grekiskan och latin, och i stort sett alla hade kopplingar till kyrkan.
Lånord - bra att veta om man siktar mot högre betyg
Det finns olika typer av lånord.
Direktlån: ord vi tar in utan att ändra särskilt mycket i stavning eller innebörd. Radio, apartheid, mail.
Anpassade direktlån: ord vi tar in, men där vi modifierat t.ex. stavning/uttal. Tuff (eng: tough), mejl (eng: mail).
Översättningslån: ord med samma betydelse, men där vi översatt till det svenska ordet. Hatkärlek (tyska: hassliebe), brevvän (eng: pen pal)
FORNSVENSKA
Äldre/klassisk: 1225 - 1375
Yngre: 1375 - 1526
Riket "Sverige" fanns inte än - området styrdes landskapsvis. Någon gång mellan 1300 och 1310 nämndes det svenska språket för första gången i skrift!
FORNSVENSKA
1225 - 1526
Kristendomen får ännu mer makt i Sverige. Bibeln var skriven på latin = latinska bokstäverna ersatte sakta men säkert runorna.
Västergötland = maktcentrum
1225 - Äldre Västgötalagen
Äldre Västgötalagen gavs ut, och blev normgivande för skriftspråket.
Det var den första texten skriven på "svenska".
ÄLDRE FORNSVENSKA
Utdrag/exempel
Utdrag från Äldre Västgötalagen
Faldær · Y · vndir mylnohivl · fær · þær banæ af · bøte
þrim markum · þæn ær · mylnu · a · Faldér · Y · i · brun ·
ællær diki · ællær af · fiskigardi · far bana af bøtæ firi
þrim markum · þen ær · a · Gangær · Y · a · biornspiut ·
ællær ok ælgspiut · far bana af · bøte fyri · M · iij · þæn
ær · a · Resir · Y · træ · vp · fældær niþær · far · Y · banæ
af · bøti · firi · M · iij · þæn up resti · Stangær · þiur
huggær runi · bitær · hundær far af bænæ bøte · firi · iij
M ·
Utdrag från Äldre Västgötalagen
Faller en man under ett qvarnhjul [och] får bane därav, böte tre mark den som äger qvarnen. Faller en man i brunn eller dike eller av en fiskdamm [och] får bane därav, böte tre mark den som äger [den/det]. Går en man på ett björnspjut eller älgspjut [och] får bane därav, böte tre mark den som äger [det]. Reser en man upp ett träd [och det] faller ner [och] en man får bane därav, böte tre mark den som reste upp [det]. Stångar en tjur, hugger en galt, biter en hund, [och en man] får bane därav, böte tre marker.
Utdrag från Dalalagen
Saker som husdjur kan ställa till med...
Mångt kan ställa till skada.
Även en tupp kan bli mans bane.
Låg en yxa på vägen,
upp flög en tupp på yxan,
ned yxan och i magen på karln,
död fick karln av detta.
Marght æru ilz öki.
Oc warÞir hani manz bani.
La bildir a wægh
flögh wp hani oc bild
niÞir bildir oc i quid kalli
döÞ hafÞi Þæn karl af.
þættæ ær lecara rætær
Uarþær lekæri barþær þæt skal e vgilt uaræ
Varþær lekari sargaþær þen sum mæþ gighu gangær ællær mæþ fiþlu far ællær bambu · þa skal kuighu taka otamæ ok flytiæ up a bæsing ·
þa skal alt har af roppo rakæ ok siþæn smyria ·
þa skal hanum fa sko nysmurþæ ·
þa skal lekarin takæ quighuna vm roppo · Y · skal til huggæ mæþ huassi gesl · Gitær han haldit · þa skal han hauæ þæn goþa grip · ok niuta sum hundær græss · Gitær han eigh haldit · havi ok þole þæt sum han fek skama ok skaþæ biði alþrigh hælldær ræt æn huskonæ hudstrukin · E · a væriændi vitu ok
skyldæsti arf at takæ · Biði alþrigh häldär rät än huskonä hudstrukin.
Detta är lekares rätt
Blir en lekare slagen; det skall alltid vara ogillt.
Blir en lekare skadad, den som går med giga eller far med fiddla eller trumma, då skall [man] taga en otam qviga ok få [den] upp på en kulle.
Då skall [man] raka allt hår av svansen och sedan smörja [den].
Då skall man få honom (lekaren) nysmorda skor.
Då skall lekaren taga qvigan i svansen. En man skall slå till med en vass piska.
Kan han hålla [fast], då skall han hava den goda ägodelen, och njuta den som en hund [njuter] gräs.
Kan han inte hålla [fast] så have och tåle han det som han fick: skam och skada.
Typiska drag
- Relativt få lånord
- Korta meningar
- Berättande/beskrivande lagar
- Godtyckliga förkortningar
Typiska drag
- Trots att Äldre Västgötalagen blev normgivande för språket, saknade man stavningsregler och kontinuitet.
"Med"
Inga stavningsregler
I en av landskapslagarna har man hittat att ordet "med" stavas på sju olika sätt - trots att texten är skriven av en författare!
"med"
medh
mæd
mædh
met
mæt
mæth
1375 - Yngre fornsvenska
Under 1300-talet pågick intensiv handel mellan Sverige och Tyskland (handelsförbundet Hansan).
YNGRE FORNSVENSKA
Tyska köpmän och hantverkare bosätter sig i svenska städer = tyska språket blir en stor influens.
Tyskan påverkade...
Ordförrådet: borgmästare, köpman, mynt, betala, fönster...
Svenska +
Tyska = sant
Ordskapandet: prefix som an- (anfalla), be- (befalla), för- (förlora).
Grammatiken: Ordets syntax ändrades, så att meningens huvudverb placerades sist i ordet.
Äldre fornsvenska: Jag har köpt en bok.
Yngre fornsvenska: Jag har en bok köpt.
Det dröjde till 1700-talet innan man ändrade tillbaka ordföljden till "typiskt svenskt" igen.
Kungen ska prata svenska
Tyskan får inte ta över!
1347 skrivs det in i lagen att kungen, lagmän och häradshövdningar måste använda svenska i alla dombrev - allt för att tyskan inte skulle ta över för mycket!
Klostren översätter Moseböckerna
Klostren översätter Moseböckerna
Vilket fortsätter utvecklingen mot ett mer standardiserat skriftspråk. Det är dock inte "helt perfekt" än.
NYSVENSKA
Äldre: 1526-1732
Yngre: 1732-1906
I slutet av 1400-talet kom den utvecklade boktryckarkonsten till Sverige = böcker blev mer lättillgängliga.
NYSVENSKA
1526 - 1906
Kalmar-unionen upplöstes = Två stater i Norden (Sverige och Danmark). Språket viktig markör för att visa vilken sida man tillhörde.
Dekorativ stavning: skriva - schriffwa
Äldre nysvenska (1526 - 1732)
Reformationen av kyrkan slår igenom. Gustav Vasa = viktig för reformationen i Sverige!
Äldre nysvenska
1526: Nya testamentet översätts till svenska.
1541: Hela Bibeln ges ut på svenska. GVB = Gustav Vasas Bibel.
Skriftspråket fick en tydligare standard, eftersom boktryckarkonsten bidrog till att alla texter inte längre behövde skrivas för hand = alla tryckta böcker såg likadana ut!
Majoriteten titlar trycktes i Stockholm eller Köpenhamn, för att myndigheter lättare skulle kunna hålla koll på vad som var okej och inte.
När GVB började tryckas, ökade boktryckeriet som helhet i Sverige. Främst gavs religiösa titlar ut.
1500-tal: ca 450 titlar trycks
1600-tal: ca 4500 titlar trycks
1700-tal: 45 000 titlar trycks
Typiska drag i GVB
Typiska drag i GVB
- Språket i GVB var mer konservativt och svårare än språket i övriga samtida skrifter.
- Många fornsvenska språkliga drag användes även i GVB, och eftersom den hade stark status har flera av dessa drag levt kvar ända till idag.
- Onödiga extrabokstäver rensades bort i större utsträckling, t.ex.
sadhe, hadhe, lagh --> sade, hade, lag.
- Tecknet för långt U byttes från W till UU. T.ex.
hwssbonde --> huusbonde
- Verb slutade böjas efter subjektet (jämför tyska "ich bin, du bist", eller franska "je suis, tu est"
Hur såg språket ut i övrigt?
Utdrag ur ett brev från Gustav Vasa till sin son Erik (1556)
... Käre sonn, vij haffve bekommet tin scriffvelsse, udi hvilke tu giffver tilkenne, att thet lider fast åt jull, och tine tiänere ähre icke försedde med cläder och andre nödtorffter etc., och ähr förthenskuldh begärendes, att vij ther um bestelle skulle medh Hendrik skreddere, såsom tin scriffvelse vijdere förmeller. Så käre son, kan du väll sielff tenckie, hvadt förmögenhet vij haffve till ath uträtte alth thet, som ske skall her i riket [...] och effter tu äst kommen till så stor ålder, at tu tine egne lägenheter väll sielff bestelle kan, såge vij förthenskuldh gerne, at du ville förskone oss medh bekymber, så mykit som mögeligt ähr.
Yngre nysvenska (1732 - 1906)
Frankrikes inverkan = stort under den här perioden.
De flesta kan nog läsa texter från yngre nysvenskan utan större problem.
Yngre nysvenska
Under 1600-talet började franskan att påverka svenska språket, eftersom Franrike hade väldigt mycket makt i Europa. Då var det främst överklassen som använde franska lånord. Vi började även att använda sje-ljudet, så ord som skiuta blev skjuta, och stierna blev stjärna.
Under 1700-talet spred sig franskan även till borgarklassen. De franska lånorden är lätta att känna igen, eftersom betoningen ligger på sista stavelsen: frisyr, parfym, kostym, garderob, paraply, intressant.
Kungen Gustav III var djupt imponerad av Franrike, och instiftade den Svenska akademien, med Franska akademien som förebild.
"Academiens yppersta och angelägnaste göromål är, at arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet, få uti Vettenskaper, som serdeles i anseende til Skaldekonsten och Vältaligheten uti alla thes tillhörande delar, jemväl uti then, som tjenar at tolka the Himmelska Sanningar."
Vetenskap på svenska
1691 - den första föreläsningen på svenska vid Uppsala universitet (tidigare bara latin)
Vetenskap på svenska
1739 - Kungliga Vetenskapsakademien grundas, och publicerar flera skrifter på svenska. Kända medlemmar: Carl von Linné, Anders Celsius, Christopher Polhem.
1786 - Svenska Akademien grundas, och första planerna om att skapa en svensk ordbok lyfts
1732 - Then swänska Argus
Olof von Dalin gav ut veckotidsskriften Then Swänska Argus - välskriven svenska - stort inflytande.
Dalin ville "tvätta bort" det utländska inflytandet på det svenska språket.
Then swänske Argus
Utdrag
Then Swänska Argus, Årgång 1733, n:o 45
Jag känner en Fru, som aldeles skiämmer bort sin Dotter. (Dock, min Läsare, vi känna väl mer än En.) Stackars Flicka, det giör mig ondt om henne, ty hon är af Naturen så Täck, så Liuflig, så Snäll, och så Hurtig, som trotz någon af sina likar; Men igenom Gummans tvång, Vårdslöshet och Dårskap, är hon nu, det arma Barnet, så Obehagelig, så Fiållig, så Dum och så Ömkelig, at om jag intet kan öfvertala den Gamla til mera Förstånd i detta mål, så blir Flickan ett Afskrap i stelle för en Skiönhet.
(fortsättning)
[...] Hon är Skiön; Men Modren förstår sig intet på naturlig Skiönhet; Utan vanskaper henne med Smink och Franska Flugor, ja så främmande tilsatzer, Fläckar och Tvång har jag sedt på den arma Flickan, at jag intet vet o de äro Græska, Romerska eller Tyska [...]
(fortsättning)
[...] Det giör mig ondt om Flickan: Men har jag intet annat at säija hela Sverige i dag? Sverige du lärer fråga hvad du har at bry dig om min Saga, en sådan Mor och en sådan Dotter? Väl, Fru Sverige, men hållen denna gången til goda, ty jag menar Ehr Sielf. I ären Modren och Ehrt Språk är Dottren. [...]
[...] Vårt söta Modersmål blir dageligen bland oss så missvårdat, at det är en ömkan. [...]
Språket i Then swänska Argus
Språket i Then Swänska Argus
- Olof von Dalin försökte använda främst svenska ord, för att "leva som han lärde".
- Enkelt, vardagligt och modernt.
Typiska drag i språket
- Grammatiken förenklades: två genus, i stället för tre.
Neutrum
Utrum
Femininum Maskulinum Neutrum
Typiska drag i språket
- Stavningen blev mer stabil, i och med Svenska Akademiens arbete.
Famille
Balance
Crédit
Affaire
Familj
Balans
Kredit
Affär
- De franska lånorden "försvenskas".
- Dubbla konsonanter efter kort vokal, t.ex. att, ett, brunn, hinna.
- Substantiv stavades inte längre med stor bokstav i början.
1800-talet
- Industrialismen slår igenom, där Storbritannien och Nordamerika får makt = engelska språket börjar påverka svenskan.
1800-talet
- Dagstidningarna blir vanligare. T.ex. kom första numret av Aftonbladet år 1830.
Folkskolan infördes 1842 - svenska lärs ut i skolan. Därefter även folkhögskolan.
August Strindberg
1879 - Röda rummet
Startskottet för det moderna sättet att skriva på
August Strindberg
- Mer talnära skrift
- Moderna dialoger
- Vardagligt och lite "fult"
- Går snabbt framåt
2 överklassdamer besöker arbetarkvarteren i Vita Bergen i Stockholm. De tänker erbjuda de fattiga "lite frälsning". De inleder ett samtal med en liten trasig gosse:
- Känner du Jesus, min lilla gosse?
- Naaj! svarade den lille skrattande och stack fingret i mun.
- Det är ju förfärligt, sade fru Falk och tog upp sin annotationsbok. Jag skriver såhär:
"Katarina församling, Vita Bergen. Djupt andligt mörker hos minderåriga."
- Kan man säga mörker?
- Nå, vill du inte lära känna honom? frågade frun vidare.
- Naaj!
- Vill du ha en slant då, min gosse?
- Jaa!
- Jag tackar, ska man säga!
- "I högsta grad vanvårdade; lyckades dock genom mildhet få dem att iaktta ett bättre uppförande."
- Det var en förfärlig lukt; låt oss fortsätta nu, Eugenie, bad fru Homan.
De gingo upp för trapporna och stego in i det stora rummet utan att knacka.
Nusvenska
(1906-??)
En stavningsreform gjordes 1906, vilket förändrade det svenska skriftspråket..
Syfte: förenkla stavningen!
(Ansvarig: Fridtjuv Berg - lärare och minister för forskning och utbildning)
NUSVENSKA
1906 - ??
Extrabokstäver som inte uttalades togs bort, t.ex. godt - gott, öfver - över.
Stor diskussion kring ifall vi skulle "stava som det låter": älg - älj, sova - såva. Förslaget förkastades efter ett tag.
Alla var dock inte lika glada. Det dröjde fram till 1950 innan Svenska Akademien ställde sig bakom stavningsreformen, och även många privatpersoner ville behålla de gamla skrivreglerna, bl.a. "eftersom det såg snyggare ut".
Pluraländelser på verb togs bort.
Vi gingo - vi gick. Vi åto - vi åt.
Skriftspråket närmar sig talspråket
Under 1900-talet minskar skillnaderna mellan skrift- och talspråk ännu mer:
Skrift-språket blir talspråkligt
- kortare och enklare meningar
- ordförrådet blev mer talspråkligt/vardagligt
Kommer dialekterna försvinna?
Tidigare i FL har vi inte kunnat diskutera talspråket så mycket, eftersom det inte finns särskilt mycket dokumenterat. (Första kända ljudinspelningen av en mänsklig röst är från 1860)
Under 1900-talet ökade geografiska rörligheten, och därmed kontakten mellan människor i olika delar av Sverige.
Talspråket: Dialekt-utjämning
För att man skulle förstå varandra, började man tala mer skriftspråkligt. Det har orsakat att dialekterna sakta men säkert börjat suddas ut.
= dialektutjämning
Tal + skrift = sant
Talspråk Skriftspråk
Så, talspråket och skriftspråket närmar sig alltså varandra.
Jämfört med t.ex. danskan ligger Sveriges skrift- och talspråk relativt nära varandra. Danskans tal- och skriftspråk skiljer sig mycket mer!
Du-reformen
När klass-skillnaderna var större i samhället, visades detta även i språket. "Finare" människor, med högre social status, tilltalades "Ni" eller med titel.
På 60- och 70-talet ändrades detta, i ett försök att riva klass-barriärerna och få ett mer jämlikt samhälle.
Vi kan väl säga "Du" till varandra?
Niandet lever till viss del kvar, särskilt när vi pratar med äldre. Många äldre känner sig dock förolämpade av detta, eftersom det påminner om en tid med klass-skillnader som man kämpat emot!
Swenglish
Efter andra världskriget förlorade tyskan sin plats som svenskarnas naturliga "andraspråk", och engelskan tog över som prestigespråk.
Svenska + Engelska = sant
England, och senare främst USA, har varit en stormakt inom handel, ekonomi och även kulturellt.
Nu-nu: 2000-talet
Internationalisering
Intimisering
Det finns över 200 modersmål i Sverige idag. Varje dag möts vi av flera olika språk, via media och ute på gatan. Vi kan själva växla språk mitt i en konversation, för att vi tycker ett visst uttryck passar bättre.
Gränsen mellan det privata och offentliga livet har minskat. Vi kan tala mer intimt med människor vi egentligen inte har någon relation till - t.ex. säljare... eller till lärare?
Nu-nu-nu?
Visualisering
Kommersialisering
Skrift är språk för ögat. Det ska se snyggt ut, och vi kan förmedla en känsla via t.ex. typsnittet som används.
Ofta kompletterar/ersätter vi språk med bilder idag.
Superbra - men ställer större krav på vår läsförståelse och avkodningsförmåga!
Man säljer med språket, och måste därför vara medveten om hur man gör det på bästa sätt:
för att få elever att välja just den här skolan, för att väljare ska få större förtroende för politiker, för att få folk att följa just dig på sociala medier, för att tjäna lite mer pengar...
Teknifiering
Nya förhållanden mellan tal och skrift ;)
Vi lär oss språk på flera sätt, än bara genom skolan. Tänk alla barn som lärt sig engelska genom att titta på olika youtube-kanaler, eller genom att spela spel på engelska.
Tekniken gör också att vem som helst kan publicera en text någonstans.
Alla är tillgängliga, hela tiden, och allt ska gå fort. Man kan ha fem konversationer igång samtidigt via sin telefon.
Skriftspråket får mer talspråkliga drag, både grammatiskt och ordvalsmässigt.
Kortare och enklare språk, smileys, inte lika noga med stavning (?), hoppar över subjektet, slang...
Hur ser svenska språket ut i framtiden?
Såklart svårt att säga, men genom att titta på vad som hänt med språket historiskt kan man börja fundera på hur språket kommer se ut framåt.
Framtiden?
ca 400 e.v.t.
1733
[...] Hon är Skiön; Men Modren förstår sig intet på naturlig Skiönhet; Utan vanskaper henne med Smink och Franska Flugor, ja så främmande tilsatzer, Fläckar och Tvång har jag sedt på den arma Flickan, at jag intet vet o de äro Græska, Romerska eller Tyska [...]
1225
Faldær · Y · vndir mylnohivl · fær · þær banæ af · bøte
þrim markum · þæn ær · mylnu · a · Faldér · Y · i · brun ·
ællær diki · ællær af · fiskigardi · far bana af bøtæ firi þrim markum · þen ær · a · Gangær · Y · a ·biornspiut · ællær ok ælgspiut · far bana af · bøte fyri · M · iij · þæn ær · a · Resir · Y · træ · vp · fældær niþær · far · Y · banæ af · bøti · firi · M · iij · þæn up resti · Stangær · þiur
huggær runi · bitær · hundær far af bænæ bøte · firi · iij M ·
2018
ca 800 e.v.t.
1556
... Käre sonn, vij haffve bekommet tin scriffvelsse, udi hvilke tu giffver tilkenne, att thet lider fast åt jull, och tine tiänere ähre icke försedde med cläder och andre nödtorffter etc., och ähr förthenskuldh begärendes, att vij ther um bestelle skulle medh Hendrik skreddere, såsom tin scriffvelse vijdere förmeller. Så käre son, kan du väll sielff tenckie, hvadt förmögenhet vij haffve till ath uträtte alth thet, som ske skall her i riket [...] och effter tu äst kommen till så stor ålder, at tu tine egne lägenheter väll sielff bestelle kan, såge vij förthenskuldh gerne, at du ville förskone oss medh bekymber, så mykit som mögeligt ähr.
Svenskan har utvecklats p.g.a.
- Stora samhälleliga förändringar, t.ex. kristendomens intågande i Sverige + reformationen.
Sammanfattningsvis...
- Förenklingar (och ibland försvåringar) av språket.
- Teknisk utveckling, t.ex. boktryckarkonsten och internet.
- Influenser från olika tiders prestigespråk
Latin och grekiska
Franska
Tyska
När? Från 800-talet och framåt (tidig medeltid och framåt)
Vad? Ord knutna till religion (kristendom), kyrka och utbildning.
Exempel: Kyrka, präst, skola, alfabet
När? 1600-1700-tal
Vad? Ord knutna till kultur, mat, mode, elegans
Exempel: Novell, divan, parfym, affär, familj
När? Från senmedeltid och framåt (1200-1300-tal)
Vad? Ord knutna till handel, hantverk och krig
Exempel: Betala, köpa, kanon, stormakt
Engelska
När? Från 1800-1900-tal
Vad? Ord knutna till sport, teknik, kultur, ekonomi
Exempel: Elektricitet, internet, boxning, kex, tobak
K-kraven
K-kraven som testas v. 7
Eleven kan [översiktligt/utförligt/nyanserat] redogöra för några aspekter av det svenska språkets släktskapsförhållanden och historiska utveckling.
A: Dessutom kan eleven dra relevanta generella slutsatser om språkförändring.