Introducing
Your new presentation assistant.
Refine, enhance, and tailor your content, source relevant images, and edit visuals quicker than ever before.
Trending searches
För att förstå barnkonventionen och barnets rättigheter måste vi förstå FN:s deklaration om de
Barnkonventionen förtydligar vad som krävs för att barn ska ha sina mänskliga rättigheter
Liv
Frihet från slaveri
Frihet från tortyr
Likhet inför lagen
Rättvis rättegång
Tankefrihet
Religionsfrihet
Åsiktsfrihet
Yttrandefrihet
Mötesfrihet
Föreningsfrihet
Rösträtt
Förflytta sig fritt inom en stat
Lämna sitt land
Återvända till sitt land
Söka och åtnjuta skydd mot
förföljelse
Inte diskrimineras (kön, etnicitet, funktionshinder, mm)
Nationalitet
Bilda familj
Äga egendom
Arbete
Försörjning
Vila, fritid och semester
Bostad
Hälsa
Utbildning
Ta del av kultur
Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR)
Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR)
Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (ICERD)
Konventionen om avskaffande av all form av diskriminering av kvinnor (CEDAW)
Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CAT)
Konventionen om barnets rättigheter (CRC)
Konventionen om skyddet av alla migrantarbetares och deras familjers rättigheter (ICRMW)
Konventionen om skydd av personer med funktionsnedsättning (ICRPD)
Konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden
FN deklaration om mänskliga rättigheter:
”Alla människor är lika i värde och rättigheter.”
Barnkonventionen:
”Alla barn har samma rättigheter och lika värde.”
”Alla barn har rätt till liv och utveckling”
Barn är individer med egna rättigheter oberoende av
omgivningen
Rätt till stöd
Rätt till familj
Demokratiska rättigheter
Rätt till skydd
Ansvar för genomförande
Rätt till utveckling
De fyra grundprinciperna:
6. Barnets rätt till liv och utveckling
2. Lika rättigheter och ickediskriminering
12. Delaktighet och inflytande
3. Barnets bästa
Beaktas alltid
Rätt till stöd
Rätt till skydd
19. Skydd mot våld, vanvård och övergrepp
32. Skydd mot ekonomiskt utnyttjande
33. Skydd mot narkotika
34. Skydd mot sexuellt utnyttjande
35. Förhindrande av handel med barn
36. Skydd mot annat utnyttjande
37. Skydd mot tortyr och dödsstraff
38. Skydd mot väpnade konflikter
20. Rätt till alternativ omvårdnad
22. Barn på flykt
23. Barn med funktionsnedsättning
25. Rätt till översyn avseende omhändertagna barn
39. Rätt till rehabilitetering
40. Barn i straffprocess och kriminalvård
Rätt till utveckling
Rätt till familj
5. Föräldrars ledning
9. Rätt att inte skiljas från sina föräldrar
10. Rätt till familjeåterförening
11. Skydd mot olovligt bortförande
18. Uppfostran och utveckling
21. Adoption
23. Barn med funktionsnedsättning
24. Rätt till hälsa och sjukvård
26. Rätt till social trygghet
27. Rätt till skälig levnadsstandard
28. Rätt till utbildning och 29. utbildningens syfte
31. Rätt till lek, vila och fritid
Demokratiska rättigheter
Ansvar för genomförande
1. Ett barn är varje människa upp till 18 år.
4. Genomförande av rättigheterna
41. Barnkonventionen är en miniminivå, ej ett tak (företräde för nationell lagstifningning som går längre).
42. Konventionen ska göras allmänt känd bland barn och vuxna
7. Rätt till namn och nationalitet
8. Rätt att behålla sin identitet
13. Rätt till yttrande- och informationsfrihet
14. Rätt till tanke-, samvets- och religionsfrihet
15. Föreningsfrihet och fredliga sammankomster
16. Rätt till ett privatliv
17. Rätt till information
30. Barn från minoritetsgrupper och urfolk
Barns rättigheter kommer från barns behov
Vad behöver ett barn för att leva och må bra?
Barnrättsperspektiv
Barnets perspektiv
Barnperspektiv
Barnrättsutderdningens slutsatser:
- barn ses inte som rättighetsbärare.
- barnets bästa - beaktas inte, eller bara i generella resonemang.
- Brister i barnets rätt att komma till tals.
Barnombudsmannen ser brister i tillämpningen och att barn faller mellan stolarna
- barn som bott tre nätter på häkte (en 14 åring flicka) - ingen har velat det, men det blir komplicerat när alla myndigheter gör rätt från sin logik: barn och unga hamnar mitt emellan.
- pratar om barn inte med barn
- barn får inte stöd och hjälp, vuxenvärlden ser inte barnet. Det märks bland annat genom att skyddsystemet frånvarande i barnets berättelser.
Brist på kunskap och kompetens vad det gäller barnets rätttigheter (inte överallt, gäller inte alla, men det är en brist). Vad är barnkonventionen och vad är den inte.
Företräde över författningar och styrdokument på lägre nivå (ex allmäna råd, förordningar och föreskrifter) och tillämpas direkt av myndigheter och domstolar.
Ingen företrädesrätt. Juridiska tolkningsprinciper: nyare lag anses gå före äldre lag (lex posterior) eller mer specialiserad lag går före mer allmänt hållen lag (lex specialis).
Barnrättslagen en lag som innefattas i granskning och inspektion.
Träder in när barnkonventionen inte redan transformerats in (ex utsökningsbalken vid utmätning av egendom)
Täpper till luckor där befintlig lag inte täcker in helheten av barnkonventionen.
-Som pedagogiskt verktyg: En lag, inte ett perspektiv. Hela konventionen, inte delar. Barn ses som (egna) rättighetsbärare.
-Tydligare vägledning vid beslut som rör barn.
-Stor betydelse för barn i utsatta situationer.
-Regeringen: kunskapslyft, vägledning för tolkning, utredning svensk lagstiftning och praxis (försenad, nov 2020)
-Gävle kommuns eget yttrande på SOU 2016:19
-Reaktiv implementering (och finansieringsprincipen) och svårigheter med förutsägbarhet.
-Överklagbarhet för individer (rättsprövningar att vänta)
-Otydlighet i förhållande till bland annat LVU och LSS (pga försenad utredning).
Barnkonventionen förbinder i första hand staten att säkerställa rättigheter barnet har enligt konventionen.
Aktörer som staten har delegerat makt och ansvar till är skyldiga att följa konventionen. Detta gäller till exempel olika statliga myndigheter, kommuner och regioner.
Privata aktörer som utför tjänster åt staten som berör barn är skyldiga att följa konventionen.
Kommunal kravställan på föreningar som får kommunalt stöd.
För vilket barn? Vart finns barn i relation till verksamheten eller beslutet?
Artikel 3.1 Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande
organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara
barnets bästa.
En faktisk rättighet - när olika intressen vägs mot varandra i beslut som gäller barnet.
En rättslig tolkningsprincip - den tolkning som bäst tillgodoser barnets bästa har företräde.
Ett tillvägagångssätt - en beslutsprocess måste innehålla en bedömning av konsekvenser för barnet.
Ett enkelt sätt att säkerställa barnrättsperspektivet inför beslut.
Användarstödför tillämpning
Antagen av kommunfullmäktige i samband med Barn- och ungdomsprogrammet, numer en del i Socialt hållbarhetsprogram och ska upprättas bifogas vid ärende till nämnd.
Systematiskt arbetssätt för att analysera och bedömma konsekvensen för barn och unga (konkretisera det komplexa).
Lämpligt större förändringar som rör barn.
Exempel på frågor som bedöms genom analysen:
• På vilket sätt påverkar förslaget barnen?
• Finns särskilda problem eller intressekonflikter med förslaget?
• På vilket sätt påverkas förslaget av andra faktorer alternativt
påverkas andra faktorer av förslaget?
• Vilken hänsyn har tagits till barns synpunkter och på vilket sätt
har synpunkterna inhämtats?
• Vilka kompenserande åtgärder kan behöva vidtas?
• Vilka kostnader respektive vinster kan förslaget medföra för
samhället eller målgruppen?
• På vilket sätt påverkar förslaget berörda verksamheter?
Barnkonsekvensanalys görs för att utveckla barnperspektivet i befintliga processer, tillämpa barnets rättigheter och därmed förbättra beslutsunderlaget i olika skeden.
Barn har en unik kunskap om sin egen situation, barns delaktighet är därför viktigt. I konventionen är barn subjekt med rättigheter och inte enbart mottagare av vuxnas skydd och omsorg.
Ansvar för implementering och förverkligande av barnkonventionen:
- Uppfylla specifika rättigheter som barnet har. Särskilt rätten till utbildning, rätt till goda villkor för barnets utveckling, samverkan med hemmet samt barn som far illa.
- Vara barnrättsbaserad i alla delar av verksamheten. Särskilt utifrån de fyra grundprinciperna (artikel: 2, 3, 6, 12)
= Jämför: "i" och "om" verksamheten.
SKL har tagit fram exempel på nycklar för tillämpning av barnkonventionen i olika kommunala verksamhetsområden.
Barnkonventionen måste sättas i relation till varje specifikt fall - det finns ingen universallösning.
Det är ett verksamhetsnära arbete.
Svenska skolplikten: Rätt till utbildning/rätt till förälder.
Könsstympning: Rätt till religion och grupptillhörighet vs. rätt till liv och hälsa, frihet från förtryck.
LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade): barnets önskemål och åsikter och familjens/föräldrarnas behov av av-lastning vid till exempel avlösarservice i hemmet och korttidsvistelse.
Webbutbildning (finns på kompetensen)
Barnombudsmanens kunskaplslyft
SKL:s implementerings- och tillämpningsnycklar
UNICEF - RÄDDA BARNEN
Konsultation
Utbildning