Kalla Kriget

Kalla Kriget

Amerikansk utrikespolitik

Marshallplanen

Trumandoktrinen

I mars 1947 proklamerade president Truman att USA skulle stödja alla "fria folk som kämpade mot försök från beväpnade minoriteter eller främmande intressen att vinna herravälde". Denna doktrin blev vägledande för amerikansk utrikespolitik och ett uttryck för USA:s strävan att begränsa kommunismens inflytande.

Marshallplanen, introducerad 1947, var ett ekonomiskt hjälpprogram för att återuppbygga Europa efter andra världskriget. Målet var att stärka ekonomin och förhindra kommunismens spridning, särskilt i Italien och Frankrike, genom ekonomiskt stöd.

Tysklands uppdelning och blockad

Nato och Warszawapakten

Efter kriget delades Tyskland i fyra zoner. Spänningar mellan Sovjet och västmakterna ledde till Berlinblockaden 1948, där Sovjet stängde markförbindelser till Västberlin, vilket ledde till en luftbro av västmakterna för att stödja invånarna.

År 1949 bildades NATO, en militär allians av västeuropeiska länder ledd av USA, som svar på Sovjets aggression. Sovjet svarade med att skapa Warszawapakten några år senare, vilket formaliserade ett östblock av kommunistiska stater.

Kalla kriget inledande händelser

Fria val och skapandet av BRD och DDR

Efter Tysklands uppdelning hölls fria val i de västliga zonerna, vilket ledde till bildandet av Förbundsrepubliken Tyskland (BRD) 1949. Som svar skapades Tyska demokratiska republiken (DDR) i den sovjetiska zonen som en kommunistisk stat.

En djupdykning i kalla krigets historia

Förhandlingarna i Jalta och Potsdam

I slutet av andra världskriget träffades USA, Storbritannien och Sovjetunionen i Jalta och Potsdam för att diskutera efterkrigsordningen. Mötet resulterade i gemensamma beslut, men tydliga motsättningar framkom redan i förhandlingarna.

Upprättande av nya regeringar i Östeuropa

Regeringar i Östeuropa införlivade kommunister och andra politiska partier, men under sovjetisk övervakning. Detta ledde till att politiska motståndare förföljdes och makten centraliserades till kommunisterna.

Stalins krav och sovjetisk kontroll

Tjeckoslovakiens kommunistiska maktövertagande

Stalin krävde ersättning för krigsskador och strävade efter att säkerställa Sovjetunionens makt i Östeuropa. Detta ledde till en ökad militär närvaro och kontroll över de baltiska staterna och östra Polen.

Efter ett kupp 1948 i Tjeckoslovakien, blev landet det sista i Östeuropa där kommunisterna tog makten. Denna händelse blev ett tydligt bevis för västvärlden på Sovjetunionens strävan att dominera regionen.

Järnridån etableras

Winston Churchills tal 1946 introducerade begreppet "järnridå" som symboliserade den ökande skillnaden mellan öst och väst. Länder i Östeuropa kom under Sovjetkontroll och politiska friheter inskränktes.

Konflikter och följder

Koreakriget

Koreakriget utbröt 1950 när nordkoreanska trupper invaderade Sydkorea. USA, under FN:s flagg, intervenerade för att stödja Sydkorea, vilket ledde till en dödlig konflikt som pågick till 1953 utan att en formell fredslösning nåddes.

Världsomspännande påverkan

Kalla kriget påverkade globala relationer och konflikter, där länder i Asien, Afrika och Latinamerika delades i olika block. Båda supermakterna stöttade olika regimer för att kunna etablera inflytande och makt.

Fredlig samexistens

Kalla kriget och global politik

Efter Stalins död 1953 introducerade Sovjet försök till "fredlig samexistens". Detta innebar att kapitalism och socialism skulle samexistera, vilket ledde till en viss avspänning mellan öst och väst.

Kalla kriget formade den moderna världens politiska landskap, med långvariga effekter på internationella relationer och konflikter. Traditioner, ideologier och allianser skapade spänningar som dröjer sig kvar än idag.

Kubakrisen

Kubakrisen 1962 var en avgörande konfrontation mellan USA och Sovjetunionen. Upptäckten av sovjetiska missiler på Kuba ledde till en tio dagar lång kris som nästan resulterade i kärnvapenkonflikt.