SVE3 - Talanalys

Uppgiftsbeskrivning

Du ska skriva talanalys - Emma Watson

Du ska källhänvisa i texten med referatmarkörer och korrekt källhänvisning. Din utredande text ska vara av objektiv saklighet och du ska tydligt hänvisa till dina källor i texten.

Texten ska vara 600-800 ord - Word.

Inlämning - Bryggan.

Disposition

Rubrik

Talanalys - Emma Watson

Inledning

Emma Watson, FN-Good will ambassadör, håller ett tal (He for She, 2014) för att främja arbetet att öka jämställdhet mellan könen. Kampanjen, He for She, är ett ... tal som.. Talanlaysen kommer att innehålla redogörelse för disposition och innehåll, argumentation och språk och stil.

Huvuddel

Dispositon & innehåll

Disposition och innehåll

Dispositionen i talet är indelat i inledning, huvuddel och avslutning. Watson inleder talet genom att vädja efter hjälp...

Argumentation

Argumentation

Argumentation i talet bygger på ethos, pathos och logos. Det första argumentet är pathos, vilket innehåller Watsons egna erfarenheter. Det ger effekten...

Språk och stil

Språket i talet är formellt av den anledning att språket anpassas till åskådarna som är högt uppsatta inom FN. Watson använder formella ord, så som...

Språk och stil

Avslutning

Avslutning

Avslutningsvis lyckas Watson att övertyga vikten av att agera, infinna tillit och respekt hos åskådarna. Det märks genom att..

Hur gör du för att komma igång med skrivandet?

Några tips

• Brainstorming

• Tankekartor

• Skriv stödord och markera sidor i boken

• Sammanfatta epokerna

Vad gör du när du drabbas av skrivkramp?

Några tips

• Tvinga dig att skriva fast det känns motigt.

• Koncentrera dig på en del i taget (ta ändå tillvara på idéer om övriga delar).

• Dela upp arbetet i mindre delar - deltema, delkapitel, avsnitt.

• Ge och få kamratrespons.

• Sikta inte in dig på perfekt från början.

• Se exempeltext

• Prata med någon om din text.

Genrer

Populärvetenskapliga texter

• Vardagligt
• Lättsamt
• Facktermer förklaras
• Författaren kan t.ex. vara journalist

Akademiska texter

• Objektivt
• Vilar på vetenskaplig grund
• Facktermer förklaras inte
• Referenser

Skönlitterära texter

• Målande, många adjektiv
• Subjektiva beskrivningar

Vad är syftet med akademiska texter?

• Dokumentera forskning

• Beskriva och förklara den omvärld vi lever i

• Förmedla kunskap på ett tydligt, logiskt och effektivt sätt

Akademiskt språk

• Objektivt

• Precist

• Koncentrerat

Objektivt språk

• Jag, man, vi och oss
• Mycket, lätt, bra
• Egen värdering/åsikt
• Undvik vaga och osäkra uttryck - kanske, typ

• Referatmarkörer
• Passiva formuleringar
• Nominalisering
• Sammansättning
• Ämnesspeciika begrepp

Precist språk

• Uttryck dig klart och specifikt

• Definiera de viktigaste begreppen

• Var konsekvent (ett ord per begrepp, variera inte begrepp med synonymer)

• Exempel: Använd ordet elev i stället för olika synonymer som studerande, skolbarn, lärljunge.

Koncentrerat språk

• Ta bort onödiga småord och fraser

Det visade sig att metoden inte fungerade riktigt som vi hade önskat eftersom...

Metoden fungerade inte eftersom...

• Undvik långa omskrivningar

Att läsa igenom texten mycket noggrant för att kontrollera att den inte innehåller fel är viktigt.

Att korrekturläsa är viktigt.

• Byt ut verbfraser mot substantiv (nominalisering)

Arbetet med att förbättra...

Förbättringsarbetet...

• Använd passiv form

Eleverna kommer att utöka sitt vokabulär.

Vokabuläret kommer att utökas.

• Sätt samman flera ord till ett långt ord

Metod för att undersöka

Undersökningsmetod

Varför är strukturen så viktig i akademiska texter?

Metatext = Kärnmeningar

• Text om texten

• Förklarar hur texten är strukturerad och hur de olika delarna hänger ihop

• Kommenterar vad läsaren kommer att få läsa

• Ofta både i inledningen och i textens olika delar

• Ibland som en avslutande mening ("I detta stycke diskuteras därmed...")

Stycken

Den här texten är ett exempel på hur olika styckesindelningar kan se ut. Det här är första stycket. Snart kommer ett nytt stycke, så här måste vi tänka på att få till en smidig övergång mellan det här stycket och nästa.

Nu börjar nästa stycke. För att göra övergången mellan styckena tydlig kan vi knyta an till det tidigare stycket här.

En mening = en tanke

Ett stycke = en tankegång

• Undvik alltför korta eller långa stycken

• Skapa balans

• Tydliga styckesindelningar

Den här texten är ett exempel på hur olika styckesindelningar kan se ut. Det här är första stycket. Snart kommer ett nytt stycke, så här måste vi tänka på att få till en smidig övergång mellan det här stycket och nästa.

Nu börjar nästa stycke. För att göra övergången mellan styckena tydlig kan vi knyta an till det tidigare stycket här.

• Smidiga övergångar mellan styckena

• Kärnmeningar

Kärnmeningar

Sammanfattar huvudtanken i stycket

Huvuddel

Samtidigt som fysisk aktiviet ökar, minskar även psykisk ohälsa och deprission. Att mindre antal människor drabbas av folksjukdomar, såsom deprission, anses bero på fysisk aktiviet enligt Anders Hansen (2019). Med kraven på en allt snabbare livsstil har depressioner seglat upp som en av våra störtsta folksjukdomar. Sammanfattningsvis är psykisk ohälsa därmed den vanligaste orsaken till sjukskrivning.

Detaljer, förklaringar och exempel

Avslutning

Sammanfattar stycket och skapar övergång till nästa.

Sambandsmarkörer

S.433 - Verktygslådan