Så styrs Sverige

Kommunens kostnader

Källa: Samhällskunskap Maxi 7-9

Kommunens uppgifter

De personer som bor inom kommunens gränser har rätt att sköta gemensamma uppgifter. Kommuninvånarnas rätt att sköta sig själva är ett exempel på lokal självstyrelse.

Exempel på områden som kommunen fattar beslut om:

- Skolan

- Vägar och parker

- Idrottsanläggningar

- Snöröjning

- Äldreomsorg

- Bibliotek

Kommunens inkomster

För att klara alla sina uppgifter behöver kommunerna pengar. Inkomsterna kommer från olika håll, främst kommunalskatt, statsbidrag och avgifter.

Kommunalskatt - Alla som har inkomster i kommunen måste betala kommunalskatt. Hur hög skatten ska vara avgör kommunen själv, men det brukar ligga på ungefär 30 procent. Ungefär en tredjel av de pengarna går till det landsting din kommun tillhör.

Statliga bidrag - Pga. att kommunerna enligt lagen måste sköta vissa uppgifter får de bidrag från staten, bla. till skolor och lärarlöner. Huvuddelen av bidragen kan kommunen fritt fördela mellan skola, renhållning och andra obligatoriska uppgifter. Andra bidrag måste användas för de speciella ändamål som staten bestämmer.

Avgifter - Även om kommunen använder sina skatteinkomster för att ge invånarna service, måste vi ändå betala avgifter för en del tjänster. Det gäller t.ex. förskoleplatser, vatten och för att få spela på kommunens tennisbanor.

Källa: Samhälle MAXI 7-9

Kommunpolitiker

Eftersom det inte är möjligt för alla som bor i kommunen att vara med och fatta beslut i varenda fråga väljer invånarna några representanter - kommunpolitiker - som får i uppdrag att fatta besluten.

Kommunpolitikerna tillhör olika partier och väljs vart fjärde år.

De kommunpolitiker som väljs får en plats i kommunfullmäktige. Ju fler röster ett parti får i valet, desto fler platser får partiet i kommunfullmäktige.

Kommunfullmäktige fattar beslut

För att man ska kunna göra en förändring, t.ex. bygga en ny skola, måste minst hälften av ledamöterna i kommunfullmäktige rösta ja till förslaget.

Före omröstningen ska frågan först utredas, så att politikerna får den information de behöver för att kunna fatta ett bra beslut. Det sker i speciella nämnder där ledamöter från kommunfullmäktige sitter med.

Kommunstyrelsen

Förutom kommunfullmäktige och nämnder finns det även en kommunstyrelse. I kommunstyrelsen sitter representanter från alla partier i kommunfullmäktige, vanligtvis 10-15 personer.

Kommunstyrelsen ska lämna förslag till kommunfullmäktige och även genomföra fullmäktiges beslut. För att klara sina uppgifter har kommunstyrelsen hjälp av nämnder som är specialiserade inom olika områden.

Källa: Samhälle MAXI 7-9

Sjukhus och Länstrafik

Sjukhus och länstrafik är för stora saker för enskilda kommuner att ta hand om. Det är därför uppgifter för regionen.

Flera kommuner tillsammans bildar en region.

Det vanliga är att regionen motsvarar ett län, t.ex. Värmlands län, men det finns undantag.

ÅKERSBERGA

Folket väljer politiker till regionen

Regionen fungerar ungefär som en kommun. Besluten fattas av regionsfullmäktige. Det finns även en regionstyrelse och olika nämnder samt anställda tjänstemän som hjälper till .

De politiker som sitter i regionen väljs samtidigt som det är val till kommuner och riksdagen. Ju fler röster ett parti får, desto fler platser och därmed större möjlighet att påverka besluten.

De pengar som behövs för att driva sjukhus och regionens övriga verksamhet kommer från skatter, statsbidrag och avgifter.

Folket väljer politiker till riksdagen

De som sitter i riksdagen tillhör olika partier. Dessutom företräder riksdagsledamöterna den del av landet där de valts in som representater för partiet.

Ju fler röster ett parti får i valet, desto fler platser - eller mandat - får partiet i riksdagen. Exempelvis: Om ett parti lyckas vinna ca 20 procent av rösterna i hela landet ska det också ha ca 20 av mandaten, dvs. 70 riksdagsplatser. Det innebär att vi har ett proportionellt valsystem.

För att garantera att alla delar av landet finns representerade i riksdagen är Sverige indelat i 29 valkretsar. En valkrets motsvarar i de flesta fall ett län. Det som avgör hur många riksdagsplatser en valkrets har är hur mycket folkt det bor i valkretsen. Exempel: Stockholm har ca 30 platser, medan Gotland bara har två.

Riksdagens beslut är ett uttryck för folkets vilja

De riksdagsledamöter som tillhör samma parti arbetar förstås tillsammans.

De planerar vilka förslag de ska lämna till riksdagen och kommer även överrens om hur de ska rösta i olika frågor.

På så sätt blir det lättare att genomföra allt det som partiet har lovat väljarna före valet.

Riksdagens tre viktigaste uppgifter:

Besluta om lagar.

Besluta om stadsbudgeten, dvs. vilka utgifter & inkomster ska staten ha under kommande året.

Kontrollera regeringen, dvs. om beslut har genomförts på ett bra sätt och om pengarna går till rätt saker.

Arbetet görs i utskotten

Genom att dela upp arbetet i utskott, dvs. mindre grupper, behöver inte alla riksdagsledamöterna sätta sig in i varje enskild fråga.

En del ledamöter specialiserar sig i t.ex. frågor som har med jordbruket eller utbildning att göra.

Från utskotten får riksledamöterna den infomration de behöver för att kunna fatta ett beslut när det blir dags för omröstning.

Det finns 15 stycken utskott i riksdagen.

Riksdagens arbete

När ledamöterna, efter utskottsbehandlingen, ska fatta beslut i olika frågor är det nästan alltid diskussioner i riksdagen.

De här diskussionerna är öppna för allmänheten.

För att hålla ordning på omröstningar och debatter har riksdagen en ordförande - talmannen.

Förslagen kommer från olika håll

De förslag som riksdagen ska ta ställning till kan komma från två håll:

Motion: Förslagen kommer från riksdagsledamöterna själva - ensamma eller flera tillsammans. Sådana förslag kallas motioner och uppgår till flera tusen varje år.

Proposition: Även regeringen kan lämna förslag till riksdagen, så kallade propositioner. Det brukar bli ca hundra propositioner varje år.

Den viktigaste propositionen är regeringens förslag till statens budget. Där beskrivs vilka inkomster och utgifter staten ska ha under det kommande året. Det är alltså regeringen som kommer med budgetförslaget, men riksdagen som fattar beslut.

Innan riksdagen tar ställning till en motion eller proposition behöver riksdagsledamöterna information. Därför får ledamöterna i ett utskott i uppdrag att undersöka frågan. För att få så mycket fakta som möjligt tar utskotten hjälp av experter från t.ex. universitet och myndigheter.

Riksdagen

Motioner

Betänkande

Riksdagen

Utskott

Propositioner

Regeringen

Vad gör regeringen?

Det parti som får flest röster i valet får bilda regering. Ibland samarbetar flera partier, då kan de bilda regering tillsammans.

Chefen i regeringen är statsministern. Hen väljer ut ungefär 20 personer som ska bli ministrar (kallas även för statsråd) och ingå i regeringen. Ministrarna är ofta också riksdagsledamöter.

Regeringen lägger fram förslag på lagar och andra beslut till riksdagen. Om fler än hälften av riksdagens ledamöter tillhör partier som sitter i regeringen (majoritet) är det oftast enkelt att få igenom nya förslag.

När ett förslag har godkänts i riksdagen har regeringen ansvar för att förslaget genomförs. Exempel: Regeringen måste t.ex. se till att en ny lag, om att alla ska få betyg i åk 6, följs av alla skolor.

Regeringskansliet

För att klara alla uppgifter får regeringen hjälp av tusentals anställda som arbetar i regeringskansliet. I regeringskansliet planeras regeringens arbete och där förbereder man också de frågor som regeringen måste fatta beslut om.

Regeringskansliet består av flera delar: statsrådsberedningen och departementen.

Statsrådsberedningens uppgift är att hjälpa statsministern att hålla ordning på regeringens arbete och se till så att den politik som man beslutat om verkligen genomförs av alla ministrar.

Departementen är specialiserade på olika områden.

Exempel: Utbildningsdepartementet tar hand om frågor som gäller skolor och universitet.

Totalt finns det ett tiotal departement. Deras viktigaste uppgift är att ta fram propositioner till regeringen.

Källa: Samhälle 8

Olika typer av regeringar

Beroende på hur det går i riksdagsvalet talar man om olika typer av regeringar.

Majoritetsregering: Detta innebär att det parti som bildar regering har stöd av mer än hälften av riksdagsledamöterna.

Minoritetsregeringar: Det betyder att regeringen inte har stöd av en majoritet av riksdagsledamöterna och därför måste söka stöd hos andra partier i olika frågor. Man kan också tänka sig att flera partier går ihop och bildar regering för att få majoritet, en så kallad koalitionsregering.

Samlingsregering: I extrema situationer, t.ex. vid krig, kan det hända att samtliga riksdagspartier bildar en samlingsregering. När krisen är över avgår samlingsregeringen.

Regeringen måste ha riksdagens stöd

Riksdagen och regeringen är beroende av varandra, den ena kan inte fungera utan den andra. Det beror på att grundlagen har skrivits så att makten inte ska hamna på ett ställe.

Makten delas mellan olika instutitioner, där riksdagen och regeringen är de viktigaste.

För att regeringen ska kunna få igenom sina förslag måste den först ha stöd i riksdagen. Skulle mer än hälften av riksdagsledamöterna alltid rösta nej till regeringens propositioner kan regeringen inte sitta kvar.

Ett system som innebär att regeringen måste ha riksdagens stöd för att kunna fortsätta kallas parlamentarism.

Regeringens uppgifter

Regeringen lämnar förslag till riksdagen

Regeringen ser till att riksdagens beslut genomförs

Regeringen ansvarar för utrikespolitiken

Regeringen leder förvaltningen

Förvaltningen hjälper regeringen

Regeringen har hjälp av tusentals tjänstemän som arbetar i den statliga förvaltningen.

Förvaltningen ska hjälpa regeringen med propositioner och vara med och genomföra riksdagens beslut.

Den statliga förvaltningen är uppdelad på central och regional nivå. På central nivå finns departement och centrala ämbetsverk (ex. Skolverket, Skatteverket & Socialstyrelsen), på regional nivå länsstyrelser (ex. natur- och miljövård, räddningstjänst & livsmedelskontroll).

JO håller koll på myndigheterna

Med tankte på alla de tusentals beslut som myndigheterna fattar varje dag är det viktigt att kontrollera så att det inte sker några misstag.

Om någon tycker att han eller hon har blivit felaktigt behandlad av ex. Försäkringskassan eller kommunens socialtjänst går det att klaga hos Justitieombudsmannen (JO).

Sveriges medlemsskap

Sverige blev medlem i Europeiska unionen (EU) 1995. När vi i Sverige röstade ja till ett medlemsksap betonade EU-förespråkarna att EU har en stor betydelse för att skapa fred i Europa, eftersom goda kontakter mellan länder minskar risken för krig.

Förutom målsättningen att skapa fred ska EU göra det lättare att handla mellan medlemsländerna.

Beslut i EU påverkar Sverige

När Sverige blev medlem i EU påverkades arbetet i både riksdag och regering.

Dels har det blivit fler ärenden, dels kan Sverige inte helt fritt fatta egna beslut.

Exempelvis ligger makten hos EU när det gäller jordbruk, miljö och handel.

Detta innebär att EU:s instutitioner kan fatta beslut som Sverige måste följa utan riksdagens godkännande.

Vem bestämmer över EU?

På samma sätt som vi har riksdag och regering i Sverige finns det speciella instutitioner inom EU som ska se till att det fattas beslut och att besluten genomförs.

Ministerrådet: Ministrar från den svenska regeringen deltar i ministerrådets möten. Där fattas det viktiga besluten i EU. Är det ett beslut om jordbrukspolitiken träffas jordbruksministrarna och handlar det om ekonomi träffas finansministrarna.

EU-komminssionen: Det finns en komminssionär från varje medlemsland. Regeringen föreslår en person till att bli en av dessa. Varje kommissionär ansvarar för ett visst område, ex. miljö eller handel. Tillsammans med många anställda tjänstemän förbereder de EU:s beslut och ser till att de genomförs. Kommissionen fungerar på många sätt som en regering. Sveriges nuvarande EU-kommissionär heter Ylva Johansson (S).

Europaparlamentet: Svenska folket rörstar fram 20 av ledamöterna i EU-parlamentet, som deltar i EU:s beslutsprocess och kontrollerar kommissionen.

EU-domstolen: Sverige finns med i EU-domstolen, som bland annat kan döma medlemsländer för att ha brutit mot EU:s lagar.

Europeiska rådet: Sverige deltar i EU:s toppmöten inom Europeiska rådet. Två gånger per år möts medlemsländernas statsministrar eller presidenter för att diskutera viktiga frågor.

EU:s finansiering

De pengar som EU behöver kommer från medlemsländerna. Hur stor medlemsavgift ett land betalar beror på hur rikt landet är.

Det mesta av EU:s inkomster går tillbaka till medlemsländerna i form av bidrag, till exempel för jordbruk och miljösatsningar.

Framgångar och problem för EU

• 2020 har EU 27 medlemsländer med tillsammans drygt 447 miljoner invånare.

• För att godkännas som medlem i EU måste kandidatlandet vara demokratiskt och ha moderna och välskötta myndigheter som kan genomföra EU:s lagstiftning och politik. Dessutom måste det finnas en fungerande marknadsekonomi.

• Det enskilda området inom EU som slukar mest pengar är jordbruket. Inför framtiden måste man göra något åt de bidrag som betalas ut till bönderna.

• Ett stort framtidsproblem är att många uppfattar att avståndet är väldigt långt mellan medborgarna och beslutsfattarna i Bryssel, det som kallas demokratiskt underskott (brist på inflytande).