Sveriges grundlagar

Sveriges grundlagar

Grundlagsbegreppet

• De svenska grundlagarna innehåller reglerna för hur Sverige ska styras och vilka mål som samhället ska sträva efter

• Därför har grundlagarna en överordnad ställning, vilket innebär att andra lagar aldrig får vara "grundlagsvidriga" och gå emot grundlagarnas regler

• Eftersom grundlagarna innehåller regler för hur statens ska styras är de också svårare att ändra än vanliga lagar

• För att ändra en svensk grundlag krävs:

• Att riksdagen fattar två liknande beslut med ett riksdagsval imellan omröstningarna - väljarna ska nämligen kunna ta ställning till grundlagsändringen
• Att en majoritet av väljarna röstar för grundlagsändringen i en bindande folkomröstning

• Orsaken till att det är svårare att ändra en grundlag är dels att beslut ska vara noga genomtänkta, dels att skydda demokratin genom att göra det svårare att avskaffa fri- och rättigheter

• Inom statsvetenskapen används grundlagsbegreppet för att beskriva de lagsamlingar som sammanfattar staters grundläggande politiska normer

• Grundlagar besvarar alltså frågor som:

• Hur ska staten vara organiserad?
• Hur ska makthavare utses?
• Hur ska makten utövas?
• Hur ska makten fördelas och begränsas?
• Vilka mål ska staten försöka uppnå?
• Vilka fri- och rättigheter ska medborgarna ha?

• Oftast är länders grundlagar nedtecknade i författningar eller konstitutioner, men det finns också länder med oskrivna grundlagar där politiska traditioner spelar en stor roll

3

Succesionsordningen

Yttrandefrihetsgrundlagen

Regeringsformen

Riksdagsordningen

Tryckfrihetsförordningen

4

11

9

6

1

Tänk på!

8

7

• Tryck- och yttrandfrihetsbrott - alltså brott mot förbuden mot förtal, kränkningar, hets mot folkgrupp osv. - straffas alltid efter publicering

• Därför är det viktigt att medier, både tryckta och otrycka, har en ansvarig utgivare som kan ta ansvar för grundlagsbrotten

• Sådana här brott avgörs dessutom genom en särskild domstolsordning

• Straffskalan innehåller både böter, villkorlig dom och fängelse

10

RO

YGL

TF

SO

RF

RF, 1. kap, 1 §

"All offentlig makt i Sverige utgår från folket.

Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.

Den offentliga makten utövas under lagarna."

• I regeringsformen slås det fast att Sverige ska vara en konstitutionell monarki med en kung eller drottning som statschef.

• Det är dock i 1810 års successionsordning (SO) som reglerna för vem som kan ärva tronen och bli statschef finns

• Till en början tillämpade Sverige agnatisk tronföljd, men 1980 ändrades successionsordningens regler och kognatisk tronföljd infördes

• Detta innebär att både manliga och kvinnliga avkomlingar i rätt nedstigande led till kung Carl XVI Gustaf har rätt att ärva tronen

• Sveriges nuvarande tronföljare är Carl XVI Gustafs förstfödda dotter kronprinsessan Victoria

• Succesionsordningen innehåller också regler om att statschefen måste bekänna sig till "den rena evangeliska, protestantiska läran"- statschefen har alltså inte religionsfrihet

• Riksdagsordningen är egentligen inte en grundlag utan har snarare en mellanställning mellan grundlag och vanlig lag

• Riksdagsförordningen är dock viktig eftersom den innehåller regler om riksdagens arbetsformer. Den svarar alltså på frågor om:

• Hur ska sammanträdena i kammaren gå till?
• Vilka regler som gäller för talmannens arbete?
• Hur ska riksdagens 15 utskott tillsättas och arbeta med att bereda förslag?
• Hur ska förslag till riksdagen, beredas och beslutas?

• För att ändra riksdagsordningens huvudbestämmelser krävs:
• Två liknande riksdagsbeslut med ett val emellan
• Att en kvalificerad majoritet - alltså minst 75 procent av ledamöterna - röstar för en ändring

• Regeringsformen (RF) infördes 1974, har 15 kapitel och är Sveriges viktigaste grundlag

• Regeringsformen utgör nämligen grunden för vårt demokratiska styrelseskick genom att fastställa "statsskickets grunder". Detta innebär bland annat:

• Att Sverige ska vara en konstitutionell monarki

• Att Sverige ska styras genom representativ demokrati och parlamentarism

• Att domstolarna ska vara oberoende och döma efter lagarna

• Att medborgarna har grundläggande fri- och rättigheter - såsom yttrandefrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet - samt att diskriminering och dödstraff är förbjudet

• Att Sveriges kommuner ska vara självstyrande

• Regeringsformens första paragraf lyder:

• Tryckfriheten är en viktig demokratisk rättighet, som garanteras i tryckfrihetsförordningen (TF) från 1949

• Tryckfrihet betyder att du fritt kan ge ut böcker, tidningar och tidskrifter så länge du följer tryckfrihetförordningens bestämmelser

• Dessa bestämmelser säger att du får uttrycka dig fritt i skrift så länge du inte förtalar, kränker, hetsar mot folkgrupp eller gör dig skyldig till brott mot rikets säkerhet

• Den som straffas ifall en skrift bryter mot dessa bestämmelser är publikatioonens ansvarige utgivare, något som varje tryckt skrift måste ha enligt lag

• Tryckfrihetsförordningen förbjuder också myndigheter - typ regeringen eller polisen - att i förväg granska eller censurera det du vill publicera

• I tryckfrihetsförordningen ingår också offentlighetsprincipen, som innebär att alla har rätt att ta del av allmänna handlingar som inte omfattas av sekretess.

• Offentlighetsprincipen är en garanti för att den som vill ska kunna kontrollera riksdagens, regeringens, myndigheternas och kommunernas arbete.

• Lagen garanterar även meddelarfrihet, meddelarskydd och källskydd

• Detta innebär att människor anonymt ska kunna lämna ut uppgifter till pressen utan risk för repressalier

• Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) från 1991 är vår yngsta grundlag och har vuxit fram i takt med att nya medier har utvecklats

• Lagen ger människor rätt att uttrycka sig fritt i "otryckta" medier, typ radio, tv, film, ljud- och bildupptagningar, video och cd-skivor samt webbplatser och bloggar som har ett journalistiskt syfte

• I övrigt har lagen stora likheter med tryckfrihetsförordningen genom att den förbjuder förtal, kränkningar, hets mot folkgrupp och brott mot rikets säkerhet. Även skadligt material, typ filmer med grovt sexuellt våld, är förbjudet att publicera

• Även meddelarfriheten, meddelarskyddet, källskyddet och kravet på ansvarig utgivare finns med i yttrandefrihetsgrundlagen

• Lagen förbjuder även statlig förhandsgranskning och censur. Ett viktigt undantag är dock biofilmer som förhandsgranskas av statens medieråd för att bestämma lämpliga åldersgränser

5

2

Sveriges tronföljd

Alltså...

Betydelsen av normer och praxis

• Sverige har fem grundlagar, i form av:

Regeringsformen (RF)

Successionsordningen (SO)

Tryckfrihetsförordningen (TF)

Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)

• Vid sidan om grundlagarnas formuleringar är även så kallad konstitutionell praxis viktig

• Denna kan nämligen innebära upprätthållandet av demokratiska praktiker som inte uttryckligen nämns i grundlagarna

• Ett svenskt exempel på konstitutionell praxis är parlamentarismen och den konstituonella monarkin. Dessa lagstadgades först 1974, men hade tillämpats ända sedan första världskrigets slut

• Alltså kan vi se att konstitutionell praxis ofta leder till ändringar ändringar av grundlagen

• Även politiska normer - till exempel att respektera politiska motståndare och valresultat - är viktiga även om dessa inte uttryckligen finns med i grundlagarna

Riksdagsordningen (RO)

• Grundlagarna innehåller bestämmelser om samhällets organisation, styrning och politiska fri- och rättigheter

• Vanliga lagar får aldrig gå emot grundlagarnas bestämmelser

• Grundlagarna är svårare att ändra än vanliga lagar