Novell

Vad ska du lära dig?

- Vad som är typiskt för en novell och hur den är uppbyggd.

- Bekanta dig med några kända novellförfattare och deras verk.

- Hur man kan analysera en novell.

Centralt innehåll

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.

• Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.

• Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.

Vad är typiskt för en novell?

När en berättande text är kortare en cirka hundra sidor, då brukar det vara en novell. Är den längre, då rör det sig om en roman. Man man kan inte vara helt säker.

Vad är typiskt för en novell?

Skillnaden har alltså inte bara med antalet sidor att göra. En novell är också mer koncentrerad än en roman. Det är färre människor med i novellen, den utspelar sig oftast under en kort tid och på bara en eller ett par platser.

Vad är typiskt för en novell?

Det finns två grundtyper av noveller. Den ena typen slutar med en poäng, ett ganska tydligt budskap, ungefär som en fabel. Den andra typen av novell beskriver mer en känsla, en stämning.

Vad är typiskt för en novell?

En novell kan publiceras för sig, men ofta ingår den i en samling noveller av samma författare. Då är det vanligt att novellerna på något vis hör ihop, till exempel behandlar samma tema. Det kan också finnas en "ramberättelse", en historia, som novellerna ingår i.

Att skriva en dialog

En dialog är när personer i en text talar med varandra eller med sig själv. Man kan säga att det finns två olika grundläggande sätt att skriva dialog: genom talstreck eller citattecken.

Både citattecken och talstreck är lika vanliga i svensk litteratur, inget är bättre att använda än det andra. Vilket du väljer är alltså upp till dig själv.

Tankstreck

Man kan använda sig av tankstreck, även kallat pratminus. Då skapar man en ny rad för att visa att personen i texten talar och placerar ett tankstreck i början av meningen. Tecknet ser ut så här: – och är något längre än ett vanligt minustecken: -

Exempel 1

Man ska undvika att skriva till exempel ’’sade han’’ för ofta. Det styckar upp dialogen och den blir mycket bättre om man läsare förstår vad som sägs av innehållet i dialogen. Jämför:

- Nu är jag trött, sade han.

Han gäspade stort och sträckte på sig.

- Nu är jag trött.

Exempel 2

Ofta används även ett kolon i slutet på raden innan om det är uppenbart att personen som man skriver om skall tala.

Läraren var röd i ansiktet. Han drog häftigt ner luft i lungorna och vrålade:

- Nu slutar ni! för att sedan falla ihop som en tom säck på stolen vid katedern.

Dramaturgi

Drama är ett grekiskt ord som betyder handling. Dramaturgin är berättandets ”grammatik” som förklarar hur vi kan nå fram med vårt budskap genom en berättelse.

Anslag

Det här är själva inledningen av berättelsen och här får du ganska snabbt en känsla av berättelsen. Berättelsens anslag blir läsarens utgångspunkt och du får en ingång i berättelsen utan att berätta för mycket.

Presentation

Efter inledningen presenteras berättelsens karaktärer och den miljö de vistas i. Här får vi också vet vad som kommer att bli berättelsens huvudkonflikt. I det här skedet ska allt som spelar en huvudroll presenteras.

Vändpunkt 1

Efter presentationen kommer den första vändpunkten/konflikten i berättelsen.

Fördjupning

Här fördjupas huvudkonflikten och vi får bland annat veta bakgrunden till konflikten. Det ger oss information om hur de har hamnat i den situation som de befinner sig i. Här presenteras även eventuella bikonflikter.

Konfliktupptrappning

Här ökar tempot och konflikten blir mer dramatisk. Maktkampen blir intensivare och de två sidorna/viljorna/uppfattningar ser ut att komma till en punkt utan återvändo, så kallad Point of no return, vilket ofta är resultatet av någon form av bevisning som kommer fram.

Vändpunkt 2

Efter konfliktupptrappningen kommer en till vändpunkt/konflikt.

Upplösning

När de två sidorna har nått så långt att en upplösning oundviklig får vi reda på vilken väg som blir utgången, alltså vem som vinner. Lösningen sker högst upp på den dramaturgiska kurvan och vi har nått filmens klimax.

Avtoning

Här rundas berättelsen av och vi går ner i ett betydligt lugnare tempo. Vi får reda på vad som blev följderna av upplösningen, var karaktärerna tar vägen och vad som kommer att hända sen.

Novellanalysövning

Man läser inte noveller på samma sätt som man läser romaner. En poäng med novellen är att man kan läsa den från början till slut vid ett och samma tillfälle. Men det innebär också att man måste vara skärpt under läsningen. Ofta krävs det några genomläsningar för att man riktigt ska kunna "ta sig in i" texten och uppfatta de små beskrivningarna, ordvalen och det som står mellan raderna. De där detaljerna blir ju viktigare i en kort text än i en lång.

Titel

Vad säger titeln om innehållet? Pekar den ut något i berättelsenn som författaren vill att du ska uppmärksamma? Lägger den till något till historien? Är det svårt att förstå varför novellen heter just detta? Är titeln ironisk?

Inledning

Hur börjar novellen? Titta på inledningen och fundera över hur den fungerar. Gör den att du tänker på något särskilt sätt under resten av läsningen? Blir du nyfiken? I noveller kastas läsaren ofta direkt in i handlingen och först lite senare får man veta vilka det handlar om och var det sker. Men det finns också andra sätt att börja på.

Inledning: Börja mitt i handlingen

Bloody shit! I samma ögonblick som hon stiger på t-banan går ena remmen till ryggsäcken av. Det är som om dess last av läxböcker anklagande vill påminna henne om sin existens: vi vet alla att du tänker strunta i oss men nu ska det i alla fall blir besvärligare att bära oss.

Inger Edelfeldt: Mr StrangeLove

Inledning: Börja från början

Allt det här inträffade den sommar när jag fyllde nio år.

Per Olov Enquist: Mannen i båten

Inledning: Börja med slutet

Så, är han död. Ja, herre Gud, vi måste ju alla den vägen gå. Han var en stilla och fredlig man.

Hjalmar Söderberg: Registratorn

Inledning: Presentera en huvudperson

Min bror var gymnast, den bäste i hela distriktet. Han vägrade uppträda på något annat redskap än studsmatta.

Jayne Anne Philips: Blue Moon

Inledning: Presentera miljön

Det var varmt och städat i rummet, gardinerna var fördragna och de två bordslamporna tända - både hennes och den som stod vid den tomma stolen mitt emot.

Roald Dahl: Offerlamm

Stämningen

Försök beskriva stämningen i novellen. Du kan tänka såhär: Det känns som att den här novellen handlar om... Fyll sedan på med ord som du tycker passar. Det kan till exempel vara sorg, glädje, ensamhet, kärlek, vänskap, utanförskap, orättvisa, längtan, saknad eller ilska.

Avslutet

Hur slutar novellen? Noveller har ofta en "knorr" på slutet, något som överraskar läsaren. Det kan till exempel vara den sista ledtråden som behövs för att man ska förstå vad som har hänt, eller något som vänder på allt det man trott tidigare.

Läsa mellan raderna

Vad står mellan raderna? I en novell får författaren inte plats med att beskriva och förklara allt. Därför är det mycket som sägs "mellan raderna", det vill säga det är mycket som man som läsare förstår och kan gissa sig till, trots att det inte står rakt ut i texten. Hittar du några exempel?

Novellanalysövning

Lyssna på novellen Pälsen av Hjalmar Söderberg.

Novellanalysövning

Försök nu att tänka hur författaren har strukturerat upp sin novell enligt den dramaturgiska kurvan. Diskutera gärna med en klasskamrat.