Introducing
Your new presentation assistant.
Refine, enhance, and tailor your content, source relevant images, and edit visuals quicker than ever before.
Trending searches
Demokrati och diktatur
Källa: Samhälle Maxi 7-9
- För att ett land ska kunna kallas för en demokrati måste det finnas allmän och lika rösträtt samt fria val med flera partier att välja mellan.
- Det måste också finnas frihet för människor att få tro och tycka vad de vill.
- Sverige blev demokratiskt 1921 då både män och kvinnor fick rösträtt.
Folket får vara med och bestämma
Påverka
I en demokrati kan vi påverka vad som händer genom att gå ihop med andra som har samma åsikt, demonstrera samt kontakta politiker, tidiningar, radio och tv.
För att en demokrati ska fungera måste medborgarna engagera sig och våga säga ifrån när de tycker att något är fel i samhället.
Demokrati är ett gammalt grekiskt ord som betyder folkstyre.
Demokrati är ett gammalt grekiskt ord som betyder folkstyre.
Direkt demokrati betyder att hela folket röstar om en speciell fråga.
Representativ demokrati innebär att vi röstar fram politiker som ska representera oss och fatta beslut som gäller för oss alla.
Politikerna ska kunna bytas ut - därför är det val med jämna mellanrum, i Sverige vart fjärde år.
FN beslutade efter andra världskriget att alla jordens människor har grundläggande fri- och rättigheter.
Att försöka ändra på något utan våld, men genom att vägra följa vissa lagar när man tycker att något är fel, kallas för civil olydnad.
Det kan leda till problem eftersom demokratin bygger på att alla accepterar de gemensamma reglerna.
Civil
olydnad
Människor har rätt att fritt uttrycka sina åsikter. Denna rättighet gäller inte bara att kunna uttrycka sina åsikter bland sina vänner, utan man ska fritt kunna uttrycka sina åsikter ute i samhället, t.ex. i medier av olika slag.
Allmän och lika rösträtt betyder att alla myndiga personer som är medborgare i landet får rösta, oavsett kön eller hur mycket pengar de har. De som inte vill rösta behöver inte göra det.
Lika rösträtt betyder att alla som röstar har en röst var, varken mer eller mindre.
Ett val måste utlysas i god tid så att alla kan förbereda sig och skaffa information om vad de olika partierna och politikerna tycker och vill göra.
Det ska finnas flera partier att välja mellan, och när rösterna sedan räknas ska kontrollanter se till att ingen fuskar.
Det är också viktigt att det kommer nya val med jämna mellanrum, t.ex. vart fjärde år som i Sverige. På så sätt kan politikerna bytas ut om folket, dvs. väljarna, inte är nöjda med deras insatser.
Ingen får mot sin vilja tvingas att berätta hur man har röstat.
Det är majoritetens vilja som ska slå igenom i alla beslut. De som är i majoritet måste också alltid ta hänsyn till minoritetens rättigheter.
Det händer att personer som är kritiska mot landets ledare, diktatorn, ställs inför rätta och under hot och tortyr tvingas att bekänna brott som de aldrig har begått.
De oskyldiga får sitta lång tid i fängelse och kan till och med straffas med döden, oftast utan att ens ha fått en rättegång.
Vi som bor i en demokrati har många rättigheter. Men för att samhället ska fungera måste vi också vara medvetna om våra skyldigheter.
En skyldighet är att följa de lagar som politikerna har beslutat om. Däremot är det fritt fram att kritisera en lag och förska få politikerna att ändra den.
Acceptera ett valresultat
En annan grundläggande skyldighet är att acceptera ett valresultat, även om man inte gillar partiet som fick flest röster.
I en demokrati är det även viktigt att alla kan ta reda på vad regering, riksdag, myndigheter och kommuner fattar för beslut.
Vi har därför rätt att läsa brev, protokoll och andra handlingar som ligger till grund för besluten. Det gör att vi, och framför allt journalister, kan kontrollera att politiker, domstolar och andra sköter sina uppdrag.
Efter det andra världskrigets fasor (1939-1945) beslutade FN att människor över hela jorden ska ha vissa grundläggande friheter och rättigheter. Alla länder följer ännu inte den här överrenskommelsen.
Här följer några överrenskommelser som är viktiga för en fungerande demokrati.
Allra först i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna står rätten att få leva i frihet, och att inte behöva leva i slaveri.
Varje människa har rätt att äga hus, bil och personliga saker utan att riskera att myndigheterna kommer och beslagtar ens ägodelar.
I en demokrati ska alla vara fria att tänka och tycka vad de vill. Alla måste också få säga vad de tycker utan att riskera att råka illa ut, så länge man inte förtalar någon.
Du har även rätt att fritt välja vilken religion du vill tillhöra. Alla måste få utöva sin tro i samhället, och alla har även rätt att övergå från en tro till en annan.
Alla har rätt att starta föreningar, politiska partier eller andra organisationer för att arbeta för sådant man är intresserad av eller försöka förändra samhället.
Alla sådana grupper har också rätt att demonstrera för sina åsikter och samlas till offentliga möten utan att bli hindrade.
För att vi ska få veta vad som händer i samhället måste tidningar, radio, tv - dvs. massmedierna - fritt kunna välja vilken information de vill sända eller ge ut utan att hindras av myndigheter eller politiker.
På samma sätt ska ett bokförlag helt själv kunna välja vilka böcker de ska ge ut, även om en författare är väldigt kritisk till dem som styr landet.
I en demokrati är det viktigt att alla har lika värde och samma rätt till exempelvis utbildning och sjukvård, oavsett vilket kön, hudfärg och religion de har.
I Sverige har vi många folkrörelser eller intressegrupper, till exempel miljörörelsen och människorättsrörelsen.
I en folkrörelse arbetar medlemmarna tillsammans för något som de tycker är viktigt i samhället.
http://urskola.se/Produkter/182801-Drom-om-demokrati-Utanfor-systemet#start=165&stop=179
Det finns inget land i världen som är perfekt - där alla har samma möjligheter och där det inte förekommer orättvisor. Det finns ingen perfekt demokrati.
Ex. i vissa länder har samma partier haft makten under lång tid, många struntar i att gå och rösta. Detta innebär att det inte är hela folket som är med och bestämmer.
Brister inom en demokrati
- Motsatsen till demokrati är diktatur, där en eller flera har makten utan att folket får vara med och bestämma.
- I en diktatur förekommer inte fria val och ingen får uttrycka kritiska åsikter mot dem som styr.
- I en del diktaturer får man inte heller utöva någon annan religion än den staten tillåter.
Att människor fritt uttrycker sina åsikter anses som ett hot av makthavarna. I de flesta diktaturer kontrollerar makthavarna därför tv, tidningar, radio och - om det går - även internet så att inga besvärliga eller kristiska åsikter sprids i samhället.
Allmän och lika rösträtt
Det finns diktaturer, t.ex. Saudiarabien, där kvinnor helt stängs ute från det politiska livet.
I en diktatur kan det även görekomma att vissa har fler röster än andra. Det finns därmed ingen allmän och lika rösträtt.
Fria och hemliga val
Det finns flera sätt att avgöra valen odemokratiska i en diktatur. Ofta är det bara ett parti som tillåts, eller så förbjuds vissa personer att ställa upp som kandidater.
Det händer också att människor att människor tvingas att gå och rösta , men röstningen är inte hemlig.
Det förekommer även fusk när röstera räknas.
Majoritets-beslut
Om regeringen i ett land inte har blivit vald av en majoritet av befolkningen kan den heller inte fatta beslut som stöds av folkmajoriteten.
Rätts-
säkerhet
Det händer att personer som är kritiska mot landets ledare, diktatorn, ställs inför rätta.
Under hot och trotyr tvingas personen att bekänna bortt som de aldrig har begått.
De oskyldiga får sitta lång tid i fängelse och kan till och med straffas med döden, ofta utan att ens ha fått en rättegång.
En kung en kejsare bestämmer allt själv, som Gustav II I Sverige på 1700-talet.
Det enda tillåtna partiet bestämmer enväldigt, till exempel nazisterna i Tyskland under andra världskriget och kommunistpartiet som styrt Cuba sedan 1959.
Makten anses komma direkt från Gud och det är prästerskapet som ser till att landet styrs efter religiösa regler. Så är det i dagens Iran.
Ali Kamenei, Irans högste religiösa ledare som är vald på livstid.
Militären styr landet, till exempel i Chile på 1970-talet samt dagens Burma.
Chile är numera en demokrati och i Burma verkar det som att militären öppnar möjligheter för större frihet.
Egypten styrs fortfarande av militären men man har sagt att valen som genomförs ska respekteras, men ingen vet säkert hur det kommer att se ut på några års sikt.