Introducing
Your new presentation assistant.
Refine, enhance, and tailor your content, source relevant images, and edit visuals quicker than ever before.
Trending searches
Många muslimer i världen lever efter fem grundpelare.
bönen
fastan
allmosan
vallfärden
trosbekännelsen
Den första pelaren i bygget, ja själva grunden, är att man bekänner sig till islam. Det är ju förutsättningen för att vilja bygga – och även för att göra det på rätt sätt.
"Det finns bara en Gud och Muhammed är hans sändebud."
Så lyder trosbekännelsen.
Den som inte högt och tydligt uttalat dessa ord kan inte kalla sig muslim.
Pelare nummer två bygger upp kontakt med Gud varje dag. Fem gånger om dagen ska man be. (Antalet bönetillfällen kan variera lite med vilken inriktning man tillhör.)
Man kan be var som helst. Många muslimer bär därför med sig en särskild bönematta.
När muslimer ber vänder de sig mot Mekka. Vid gemensam bön ställer sig deltagarna på led.
Mekka är den stad där Muhammed föddes och Guds sanning uppenbarades för människorna.
För många muslimer är den viktigaste bönen under veckan fredagsbönen. När högtalarna uppe i böneutroparens torn, minareten, kallar till fredagens andra bön får moskén extra många besökare. Man samlas i gudstjänstbyggnaden för att be tillsammans.
Den tredje pelaren handlar om att bry sig om sina medmänniskor. Pelaren innebär att varje muslim är skyldig att betala en viss skatt till de fattiga och till välgörenhet.
Att bygga ett liv i islam innebär att alla måste få tak över huvudet.
Den fjärde pelaren bestämmer att alla muslimer bör ägna en hel månad åt daglig fasta. Under fastan är det förbjudet att äta, dricka, röka eller ha sex från gryning till solnedgång.
När mörkret inträtt samlas man i hemmen för att äta och umgås.
Ramadan heter den här speciella fastemånaden. I de flesta muslimska länder har den gjorts till allmän semestermånad.
Ramadan är den månad då Muhammed mötte ängeln Gabriel för första gången, natten då han utsågs till Guds budbärare. Minnet av Muhammed ingår därför som en levande del av fastan.
Ramadan är en tid av allvar och eftertanke. En tid då arbetet tonas ner för viktigare saker. Moskébesöken sker tätare. Koranen läses flitigare. Alla ska vara särskilt noga med att undvika onda avsikter och önskningar.
Ramadan är med andra ord en månad som helt och hållet ägnas åt att se över och sköta om alla de tidigare grundpelarna som islam vilar på.
Att lära sig att avstå från viktiga saker som mat skapar dessutom tålamod. Utan tålamod är det svårt att känna tacksamhet.
Den femte pelaren är viktig för gemenskapen mellan muslimer i världen. En gång i sitt liv bör nämligen varje troende vallfärda till Mekka i nuvarande Saudiarabien. Det sker under årets tolfte månad – Dhu al-Hijja – vallfärdsmånaden. Då samlas människor från jordens alla länder i den heliga staden för att tillsammans utföra ett antal ceremonier.
Att vandra sju varv runt Kaba och om möjligt kyssa Svarta stenen i dess östra hörn är en del av cermonin. Dagen då man ber på berget Ararat är en annan. En tredje är stenkastningen på de tre pelare som symboliserar Satan – ett löfte att bekämpa ondska och otacksamhet.
Alla dessa saker gjorde Muhammed under sitt sista besök i staden strax före sin död år 632.
Vallfärden är den enda pelaren som inte är obligatorisk.
Det är världens största årliga religiösa samling med omkring 2 miljoner myllrande människor kring Kaba och stora moskén.
Den allra viktigaste personen i islam är profeten Muhammed. Muhammed levde i det som är dagens Saudiarabien åren 570–632.
Muhammed föddes i staden Mekka. Muhammeds föräldrar dog tidigt, och han växte upp och uppfostrades av sin farbror.
Farbrodern var handelsman och tog med Muhammed på flera resor. Under resorna fick Muhammed träffa judar och kristna som alla trodde på en enda Gud.
Tjugofem år gammal fick Muhammed chansen att leda en egen handelsresa. Den som gav honom uppdraget var en rik änka som hette Khadija. Trots att hon var femton år äldre blev de kära i varandra och gifte sig. Khadija blev ett stort stöd för Muhammed.
Under sina resor hade Muhammed funderat mycket över hur det var i Mekka. Han tyckte att människor var för våldsamma mot varandra. De olika stammarna hade alla olika gudar. Muhammed tyckte att de behövde någon som vägledde dem.
Muhammed började dra sig undan till en grotta utanför Mekka för att tänka och filosofera över hur det skulle kunna bli bättre.
En natt låg den fyrtioårige Muhammed och sov i sin grotta. Plötsligt kom en ängel och gav Muhammed en bokrulle. Ängeln tvingade Muhammed att läsa bokrullen.
Egentligen kunde inte Muhammed läsa, för han hade aldrig lärt sig det. Trots det kunde han tyda orden.
När Muhammed kom ut ur grottan fick han se ängeln igen och då stod det klart för honom att det inte bara varit en dröm.
Ängeln sa till Muhammed: ”Du är Guds sändebud och jag är Gabriel.”
Det här var Muhammeds första uppenbarelse, en händelse som skulle bli helt avgörande för religionen islam.
Genom ängeln Gabriel fortsatte Gud att läsa upp sina ord för Muhammed under 23 år. Senare skulle Muhammeds uppenbarelser skrivas ner. Texterna blev till islams heliga skrift Koranen.
Det var alltså inte Muhammed som skrev koranen, han tog bara emot texterna från Gud.
Precis som alla andra religioner har islam olika regler, traditioner och högtider!
Både män och kvinnor bör klä sig anständigt.
Såväl män som kvinnor bör ha kläder som döljer huden på överkropp, armar och ben. Många kvinnor väljer även att dölja håret (efter puberteten) med en slöja. Det finns många olika typer av slöjor och olika traditioner som styr hur mycket av ansiktet som kvinnor ska få visa.
I vår del av världen har den muslimska slöjan blivit en omdiskuterad symbol. En del ser den som en symbol för manligt förtryck av kvinnor och väljer att inte bära den medan andra, framför allt unga muslimska kvinnor väljer att bära slöja som symbol för en egen muslimsk identitet.
Islam har precis som judendomen tydliga regler för vad som är tillåtet att äta. Griskött är en av de saker som är strikt förbjudet att äta. Det anses vara religiöst orent.
Inom islam finns det även regler om hur man får lov att slakta djur på (ritualslakt). Kött från djur som är slaktade på ett för muslimer godkänt sätt märks oftast upp som halal-godkänt.
Ett annat exempel på matregler är Koranens förbud mot vin, som tolkats även som ett förbud mot sprit och andra droger.
Inom islam firas flera gemensamma religiösa högtider:
Den kallas fastebrytandets högtid, och man firar att fastemånaden är slut. Eid al-fitr varar i tre dagar och börjar med att man ber tillsammans. Det är en mycket glad högtid då man äter massor av godis, kakor och god mat och då barnen får presenter. Man önskar varandra ”glad Eid” och besöker eller skickar kort till släkt, vänner och bekanta. Dessutom delar man med sig till dem som är fattiga.
Enligt islam är Koranen Guds exakta ord. Inte ett enda av dem kommer från Muhammed.
När Gud – eller Allah på arabiska – talade till sin profet använde han arabiska vilket var det språk som Muhammed förstod bäst. Troende muslimer anser därför att Koranen ska läsas på arabiska. På andra språk blir inte betydelserna i texterna helt korrekta.
Därför strävar många muslimer jorden över efter att lära sig arabiska. Det har blivit till ett världsspråk.
Religioner som har mycket gemensamt kallar vi för syskonreligioner. Judendom, kristendom och islam är syskonreligioner.
Inom alla tre religionerna kan man be var som helst. Man kan be tillsammans
i synagogan (judendom), i kyrkan (kristendom) och i moskén (islam). Inom islam
är det vanligt att man ber fem gånger om dagen. Många kristna ber innan de lägger sig på kvällen, före och efter maten.
Kristna brukar knäppa sina händer och böja ner huvudet. En del står på knä när de ber. Inom islam är det vanligt att man ligger på knä på marken och böjer ner sitt huvud. Man kan hitta på egna böner, men det är vanligt att man använder färdigskrivna böner från de heliga texterna. Fader vår är en vanlig bön bland
kristna. Många judar ber speciella böner vid olika tidpunkter på dagen.
Bön är ett sätt att få kontakt med Gud. Bönen är ett sätt att prata med Gud. Man kan be för att tacka Gud, be om hjälp eller be om förlåtelse. Det här är lika i alla syskonreligioner.
Islam - koranen
Kristendom - bibeln
Judendom - Toran
Islam - Muhammed, Abraham, Moses, Kaba
Kristendom - Jesus, Moses, Abraham
Judendom - Moses, Abraham