Skymningsland

Skymningsland

Vår bildaktivitet har utformat i samarbete med Moderna museet, Skymningsland utställning . Utställningen är en internationell grupputställning bestående av verk från olika konstnärer som behandlat samma tema men på olika sätt i olika tekniker. Skymningsland utforskar upplevelsen av att stå på tröskeln till det okända som idag kan upplevas mer skrämmande än på länge. Miljö, demokrati och geopolitik står inför stora prövningar och det är dessa teman konstnärerna arbetat med.

Videon om utställningen

Zostera marina

Vår uppgift som baseras på Skymningsland utställningen fokuserar på en specifik konstnär när det gäller material och teknik. vilken är Anna Ling som använde tusch på rå linneduk i sitt konstverk, Zostera marina (ålgräs).

Ålgräs

Tusch på rå linneduk

Översikt över konstverket

Zostera marina

Zostera marina

Med tunna lager av tusch målar Anna Ling Bohusläns ålgräsängar , vi ser undervattensväxten ovanifrån som genom havsytan . Ålgräsängar kallas ofta för havets " barnkammare " eftersom de utgör en viktig livsmiljö för fiskyngel och andra havsdjur . På grund av ökad industrialisering och övergödning inom lantbruket har ålgräset minskat dramatiskt under senare år . För närvarande pågår en mödosam återplantering som innebär att varje enskilt skott planteras för hand av dykare .

Med lager av transparenta färgskikt vill konstnären fånga känslan av att titta ned bland vattenväxternas böljande bladmassor . Mönstret på dukarna fungerar samtidigt som ett kamouflage , färgskalan och formerna vilseleder och döljer . Upphängda påminner de om textilier som lämnats på tork där att ett förband slagit läger för natten.

Syftet från uppgiften

Syftet

Syfte från vår uppgift är att eleverna utvecklar sina kunskap om material och tekniker (Bomullstyg, temperapuckar, penslar och svampar samt tuschpennor)

De kommer även att utveckla sin förmåga att inspirera sig från olika typer av bildkällor i deras idéutvecklande samt arbeta undersökande kring ett tema, och öva sin förmåga att analysera både deras egna och andras bilder.

Målet med uppgiften är att eleverna individuella arbeten ska hänga tillsammans som ett större konstverk i en av skolans gemensamma lokaler.

De ska använda tyg och temperapuckar i arbetet och de ska prova dem på olika sätt (vått-i-vått, vått-på-torrt eller skrynkla tyget för att spara det vita (Batik/Tie-dye)

Material

och

teknik

Vårt lektioners innehållet är visst relevant utifrån läroplanen och elevernas perspektiv när det gäller bildframställning, tekniker, verktyg och material och bildanalys. Vi bedömer vår uppgift som genomförbar och det ska förmodligen bli intressant för eleverna att besöka museet och uppleva och lära sig något nytt genom att använda något material som de inte använde förut vilka är temperapuckar och tygstycken. Vi har valt att jobba med uppgiften så här för att den praktiska skapande har en stor betydelse för eleverna och det finns ju en massa forskning som säger att eleverna skulle lär sig mer och inte snabbt tappar intresset om de får lov att arbeta med händerna (Åsén (2017).

Mer om arbetet

Tidsfaktor

Ett av de problemen som vi troligen kommer att ha med elevrna på sus-uppdrag i klassen är att många av de ska bli stressade och har svårt att hänga med. Enligt Åsen (2017) Det är viktig att ge tid för lärare-elev-reflektion och dialog. Den typen av elever menar han behöver att upprepa instruktioner och alltid få svar på deras frågor så att de kan gå vidare.

Tiden här spelar en stor roll som påverkar uppgiftens genomförande för oss som lärare och för eleverna. Alltså bör vi ha avsatt mer tid till tydligare instruktioner och för mer kommunikation med eleverna, samt ägnar mer tid åt eleverna som inte kan förstår uppgiften från början och vet inte var de ska börja osv.

Tidsfaktor

Elevens mongad

Ett annat problem är elevens mognad när det gäller bildanalys. Denna mognad enligt Jönsson (2009) innebär elevens förmåga att analysera, reflektera och på djupet kunna fundera över bildens mening och innehåll. Under min Vfu perioden hade jag förväntning om att eleverna som går på årskurs nio skulle ha dessa förmågor, men vi såg att tyvärr många saknade den här förmågan. Alltså är det bättre tycker jag att vi ägnar en hel lektion innan utställningsbesök för att bara påmeinna eller lära ut eleverna grunderna i hur man analyserar bilder.

Elevens mongad

Utställningen

som en

möjlighet

Bildämnet bidrar till att utveckla elevers förmågor i kreativitet, kritsikt tänkande, reflektion, föreställningsförmåga, förmågan att uttrycka sig med mera. Bildämnet är en plats för utforskande och experiment och möjligheten att blicka inåt och finna personlig mening (Åsén, 2017).

För att eleverna i vår uppgift ska få vara på utställning och få också vara med om en utställning har de möjlighet att t.ex utveckla sin kreativitet och sin identitet och skapa mening och erfarenheten genom att prata och analysera olika konstverk, vilka rör sig själva och deras förståelse för samhälle omkring dem. Genom att skissa, måla, skapa eller fotografera bilder som tar upp olika frågor får de träna på att bryta konsumentidentiteten och träna på att erfara en skapande identitet.

Alltså kan de estetiska lärprocesser är en möjlighet för bildämnet att vara en del av elevers identitetsskapande processer (ibid).

Andra faktorer som påverkar bildundervisning

Om vi går tillbaka här till ämnet mognad hos eleverna, är den enligt Åsén (2017) en av de faktorerna som påverka bildundervisning, vilka är t.ex förförståelse, självförtroende och mognad hos eleverna och bildämnets stöd i hemmet, samt lärarens tolkning av styrning och kursplan som beroende på lärares egen erfarenhet och mognad. Att bygga förtroendefulla relationer med eleverna och ge dem tid för den kreativa processen samt inspirera dem till att det går att träna upp förmågan är också några av dessa faktorer (Åsén, 2017).

Jag vill bara säga något här som en invändning, är att Skolverkets (2011) nedprioritering av antal undervisningsminuter för bildämnet samt de stora antal av eleverna i klassen påverkar mycket att bygga förtroendefulla relationer mellan eleverna och lärarena.

För mig kommer elevens förmåga att analysera, reflektera och på djupet kunna fundera över bilders mening och innehåll troligen först framåt årskurs 7 till 9, när eleverna utvecklas på olika sätt, och därför är det viktigt att innan det att de lär sig och arbetar med olika tekniker och matireal, och sedan gå över till mer tolkande och analyserande. Där eleverna blir vana vid begreppen med tiden. Men mognaden enligt Jönsson (2009) kan också vara en begränsing för eleven i bildämnet, som påvercker elevens självförtroende om de har inte de olika förmågarna.

Följaktligen finns det mycket för oss som blivande

lärare att tänka på och arbeta med att utveckla

för att vara värda denna uppdrag i livet.

Portfolion

Läroplanen kräver att läraren ska kunna redogöra

för hur elevens utveckling enligt kunskapskraven fortskrider

för alla berörda i elevens skolgång (Skolverket 2011).

Eleverna i vår uppgift ska skriva en loggbok och ett enskilt arbete (bildanalys) med utgångspunkt i den egna processen i google drive i deras portfolio. Där under processens gång får eleverna skriftlig feedback och fortlöpande formativ återkoppling av oss.

De positiva möjligheter för portfolion som redskap i den dagliga bildundervisningen enligt Jönsson (2009) är; arbetet med dokumentationen, tidsbesparingen hos pedagogerna, förbättra samarbetet mellan hem och skola, återkopplingen och stöttningen till eleverna och till sist bedömningen. portfoliomodellen underlättar elevernas delaktighet i processen att dokumentera. Där tränas de till att reflektera över sitt eget lärande genom att se sitt arbetes starka sidor och se vad man har behov av att vidare utveckla (Jönsson, 2009).

Portfolion

Strategier och metoder

Det finns några strategier och metoder jag läste i Åséns bok som jag tycker att det är viktigt för oss blivande bildlärare att använda alltid i vårt framtida jobb och inte bara i denna uppgift. Först och främst är det betydelsefulla att vi alltid försöka skapa en trygg och lustfylld lärmiljö under lektionerna i klassen, och utveckla och bredda intressen hos eleverna, och utveckla och stimulera problemlösningsförmågan samt analyseringsförmåga hos dem. Det är genom att väcka deras fantasi och inspiration genom vårt val av vårt tema. Vi ska också försöka att alltid vara aktiva, lyhörda, nyfikna, öppna och närvarande i klassen och ge eleverna sinnesupplevelser och praktiska kunskaper och erfarenheter (Åsén, 2017).

Strategier och metoder

Bildens betydelse i samhälle

Skolan är en del av samhället och fungerar både som en spegel av rådande uppfattningar där. Bildämnet har en marginaliserad roll där. Det beror naturligvis på en samhällelig föreställning om skriftspråkets dominans i förhållande till bildspråkets, även om att förståelsen för bildspråket och dess funktion som uttrycksform poängteras när vi associera betydalsen av bildkommunikation med samhällets växande bildtäthet (Åsén, 2017). Konstingången kan exempelvis bedrivas med förevändningen att utveckla elevernas kulturella kompetens i ett samhällsperspektiv. Det utgås från konstfoton och deras konstnärliga kvaliteter, istället för populärkulturella youtube- och facebookbilder i sin undervisning. Syftet är att göra eleverna bekanta med en vidare dimension av bildskapande än den värld de redan är känner till (ibid).

När det gällar bildens betydelse i samhälle står det i skolverket: ”Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska och känslomässiga upplevelser.” (Skolverket, 2011)

Dessoutom återges i kursplanen för bild 2011 bildämnet både som ett praktiskt orienterat ämne och som ett språk- och samhällsorienterat ämne. Det framställs med stor relevans för individens orientering i det moderna samhället (ibid).

Lärarens och skolans roll

Samanfattning

Med kort fattat har skolan en avgörande del i elevens kunskapssyn av vad som är viktigt eller oviktigt. Det är ett rimligt antagande att eleverna reproducerar dessa övertygelser vidare i samhället. I ljuset av föregående formuleringar blir det relevant att belysa lärarnas föreställningar av bildämnets ämnesinnehåll och vad ämnet syftar till. Lärarna är de personer som står närmast eleverna som förmedlar, lär ut och bedömer elevernas ämneskunskaper utefter bildämnets kursplan. Därav får bildläraren en central roll hur bildämnet uppfattas och förmedlas på ett sätt som gynnar eleverna och samhället.