Introducing 

Prezi AI.

Your new presentation assistant.

Refine, enhance, and tailor your content, source relevant images, and edit visuals quicker than ever before.

Loading content…
Transcript

Rättshistoria

Tidslinje

Innan år 0

Ca 450 f.kr

Ca 753 f.kr

Ca 1750 f.kr

År 44 f.kr

Ca 427-322 f.kr

Ca 620 f.kr

Innan år 0

Hammurabis lag

Babylonien, ca 1750 f.kr

Hammurabis lag

Manifesterad i en stor stenpelare med kilskrift där reglerna är inknackade.

Mosaisk rätt (10 Guds bud)

- Talionsprincipen: vedergällning

- Mosaisk rätt: Moses regler;

religiöst föreskrivna regler

Romarriket grundas

Rom grundas av Romus (och Remus) ca 753 f.kr.

Romarriket grundas

Rättsordning uppstår i Athen

Fanns ingen enhetlig rätt, utan det uppstod en rättsordning i Aten ca 620 år f.kr.

= Från Hammurabis lag fick vi de religiösa

föreställningarna och från den grekiska

lagen kom de filosofiska föreställningarna.

I antikens Grekland fanns krigsfångar, men också slavar som handlades. Människans lika värde?

Grekland och filosofin

Grekland är mest känd för sin filosofi som var delvist religiöst inspirerad, greker var mest intresserad av samhället och människans roll i det. Menade att vi är programmerade från början att leva i samhällen.

Grekland och naturrätten

Naturrätten: Grekerna hade som första uppfattning att det fanns en överordnad rättsordning som den mänskliga rätten måste så i samförstånd med. Kan se detta hos:

- Platon (427‑347 f.Kr.)

- Aristoteles (384‑322 f.Kr.)

De 12 tavlornas lag, ca 450 f.kr.

Ser spår av lagstiftning:

- De 12 tavlornas lag sattes upp på forum.

- Ej bevarade, men finns spår i andra, nyare

romerska lagböcker.

- Fanns spår av förutserbarhet, där plebejer

drev igenom att sedavenrätten skulle skrivas

ner för att skapa förutserbarhet och minska

patriciers inflytande (de i högst rang)

Naturrätten enligt filosoferna

Grekerna hade som första uppfattning att det fanns ca överordnad rättsordning som den mänskliga rätten måste vara i samförstånd.

Platon, 427 - 347 f.kr.

Idéläran: en idé är det som vi med våra sinnen kan uppfatta som verkligheten, inte den äkta verkligheten utan endast en skenbild, spegelbild eller skuggbild av denna. Detta då vår själ är fastlåst under vår levnad i en kropp med de ofullkomliga kunskapsorgan som sinnena är.

Aristoteles, 384-322 f.kr.

Aristoteles, 384-322 f.kr.

Filosofi: människan av naturen är politiska varelser, Människan är sociala varelser och varje fårstående av mänskligt beteende och behov måste inkludera sociala överväganden.

Aristoteles var en inspiration för Montesquiues "Maktdelningslära":

Gaius Julius Caesar dör, 44 f.kr.

Romarriket som republik omformas till kejsardöme.

-> Kejsar Augustuts: centralmakten

hamnade i en

hand.

Blev ett autokratisk statsskick genom absolut monarki.

Romarriket och psykiskt sjuka

Romersk rätt skiljde mellan olika former av "sinnessjukd" eller flera grader av vansinne:

- Furiosus: rasande, helt utan

förnuft.

- Demens: vansinning, men med

ett visst förnuft.

- Fatuus: sinnesslö, utvecklingsstörd

Om det inte är simulerat, ska den tuktas för att skyddas - Marcus Aurelius.

Antikens grekland: Psykiskt sjuka

Aristoteles: Menade att det krävdes både ett förnuft och en fri vilja för att en människa skulle kunna vara moraliskt ansvarig för sina handlingar och kunna bestraffas. Varelser som ansågs sakna förnuft (djur, kvinnor, barn och "sinnessjuka") kunde inte styra sin vilja och kunde därför inte handla med avsikt.

Den manliga befolkningen kunde ta straffet för det brott som kvinnan begått.

Stoicism

Själbehärskning och sedlighet i antika grekland.

Stoicism

Kristendom statsreligion i Rom, 385 e.kr.

Kristendom statsreligion i Rom, 385 e.kr.

toleransedikt, 313 ekr

Romerska katolska kyrkan

Apostolisk succession: För att vara lgitim påve ska man kunna dra sin succession tillbaka till aposteln Petrus.

Romerska katolska kyrkan

Adhokas pelare, 304-232 f.kr.

Adhokas pelare, 304-232 f.kr.

Tolerans och framförallt i religiös mening.

Medeltiden + år 0-1463

1000

395 e.kr.

f. 1216-1296

533 e.kr.

1225-1274

1350

1144

1463

1088

476 e.kr.

962

Medeltiden + år 0-1463

År 1000 - 1200 Korstågen

Romarriket delas, 395 e.kr.

Romarriket delas, 395 e.kr.

Romarriket delas: Öst och Väst skapas.

- Delades ungefär i mitten av Jugoslavien.

Kristendomen blev statskyrkan:

- Öst: ortodoxa kyrkn på grekiskt grundval.

- Väst: katolska kyrkan.

Huvudstaden i Östromerska riket blev Konstantinopel.

Västromerska riket går under, 476 e.kr.

Orsaken till varför romarriket delades beror mycket på den konstanta påtryckningen från olika stammar runt om gränserna.

Räknas till början av medeltiden.

Västromerska riket går under

Kristendomen introducerades som en makt 300 e.kr. Påven ansågs sig vara/anser sig fortfarande vara guds ställföreträdare på jorden. Jesus lämnar över sig sin makt till Petrus, som anses vara den första biskopen till rom (den första, eller andre?, fåraherden). Som legitim Påve ska man kunna dra sin succession tillbaka till aposteln Petrus.

= Apostoliska successionen.

Corpus juris civilis, 533 e.kr.

Skapades i Östromerska riket av Justinianus I. Lagen använder sig av kyrilliska och grekiska alfabetet. Ville rekonstruera och reformera riket för att expandera i väst.

CJC: baseras på äldre romerska regler och äldre romerska juristers skrifter.

Corpus juris civils delar

Består av 4 delar:

1. Institutionerna: en lärobok

2. Digesta/Digesterna/Pandectae

Pandekterna: utdrag ur äldre

romerska juristers skrifter.

3. Codex: består av kejserliga

förordningar.

4. Noveller/Novellerna: "nova"

nyare lagstiftning

Tysk-Romerska riket bildas, 962

Karl den Store, 742-814, frankiska rikets regent. Kröntes till romersk kejsare 800 på grund av sina insatser för kristendomen. Var en länk mellan västromerska riket och tysk-romerska.

Kort om medeltiden

År 1000

All kunskap baserades på auktoritet och kunde finnas i 2 eller 3 former: ålder, religion och/eller statlig och kejserlig sanktion.

Västeuropas lokal-(sedvane)rätt t.ex.

traditioner från Rom: blev ett stort lapptäcke

över hela Europa.

Kyrkansställning - auktoritetstron och den kanoniska rätten

Kyrkansställning - auktoritetstron och den kanonis...

Kyrkan behövde en egen intern rättslig organisation. Petrus ansåg att den romerska skriften skulle vara dess utgångspunkt –> skulle sätta sig efter bibeln, kyrkomöten och påvens beslutanderätt.

- Blev till kanonisk rätt. (Används än

idag).

- Gällde i t.ex. äktenskap.

Universitetet i Bologna skapas, År 1088

Här samlades studenter runt läraren som förklarade de klassiska texterna som samlats i digesterna. Skrevs kommentarer i maginalerna.

Auktoritet inom universitetsvärlden

Auktoriet inom universitetsvärlden (Fakulteten)

1. Teologiska

2. Juridiska: primärt digesterna. Var auktoritativ pa.

kristen kejsare och Corpus juris civilis.

3. Medicinska

4. Filosofiska: skulle ha läst detta först.

Auktoritet inom universitetsvärlden

Bearbetning av romersk rätt i Bologna

Glossatorerna: Mos Italicus - såg på den romerska rätten som auktoritativ. Skrev i marginalerna.

- Var auktoritativt pga. CJC som

var skapat av en kristen kejsare.

- Ratio Scripta: det skrivna förnuftet.

Koncillatorerna: arbetade med materialet i praktiken, reception:

1. Fanns ett behov,

2. Hänger ihop med den text som recipierades av glossatorerna.

Känd koncillator: Bartolus de Saxoferrato.

Gratianus dekret, År 1144

Den kanoniska rätten får sin första systematiska sammanställning av Gratianus.

- Utarbetades under den romerska rättens återupptäckande i Universitetet i Bologna.

-> Är första delen av sex texter som skapades Corpus Juris Canonici, År 1298.

Var återupplivandet av den romerska rätten

=

Jus commune skapas parallellt.

Kanonisk rätt

Den kanoniska rätten bestod av påvebrev (dekretalier), kyrkomötesbeslut (canones), bibeln och romersk rätt.

Den utvecklas än idag och är en levande rättsordning.

Kanonisk rätt

Jus commune

Kommentatorerna, Koncillaterna, började använda sig av den klassiska romerska rätten. Jus Commune är en enhetlig/allmän rätt som fungerade som en överordnad eller kompletterande rättskälla i hela Europa.

Bestod av romersk och kanonisk rätt.

Är ett gemensam tförråd av principer ifall det egna lokala området inte räcker till.

Liber extra, 1234

Liber extra, 1234

Gregorius IX:s lagsamling som efter 1234 skulle användas vid domstolarna och de rättsliga skolorna. Kompleterades Gratianus dekret.

Landskapslagarna under 1200-talet

Landskapslagarna under 1200-talet

kånelagen, Äldre Västgöralagen, Upplandslagen: Exakt hur de lagstiftats är inte säkert: antingn genom privata anteckningar eller genom en bok (lagsamling) som är stadfäst av kungen.

Upplandslagen, 1296: Förhållandevis sen landskapslag. Upplandslagen är stadsfäst. Här finns kyrkolagen som tillämpades fram till 1686 när Kyrkolagen tillämpas.

Naturrätten - Thomas av Aquino, 1225-1274

Han ansåg att det fanns olika lager med normer; skapade ett gifte mellan klassiska (grekiska) filosofer och katolsk kristendom:

De fyra punkterna i naturrätten

De fyra punkterna i naturrätten

Den eviga algen (lex aeterna)

Naturrätten (lex naturalis humanum) Guds uppenbarande lag (lex divina)

Positiv rätt (jus positivum)

Den eviga lagen: utgångspunkt: alla är skapade av gud. gud har en plan för oss och världen Vi vet inget om planen förutom att skapelsen kommer ta slut –> domedag och återuppståndelse.

Guds uppenbarande lag: har direkt/indirekt tillgång till denna - bibeln.

Samvetet och förnuftet (del av guds förnuft): Gud har försett oss med detta oberoende av religion. Fungerar some n kompass - vad som är rätt eller fel.

-Rätts/moralsuppfattning som var global oberoende tro.

- Fanns olika grader av förnuft: men fanns en "grundnivår".

Positiv rätt: gällande rätts överensstämmelse med naturrätten för att vara giltigt bindande och bibeltexten.

- Blev många olika lokala rättsregler som utgjordes av romersk- och kanonisk rätt.

- Recipierade den romerska rätten. Tyskland recipierade helt. Skedde reception i medelhavet.

Naturrätten är nära besläktat med folkrätten.

Magnus Erikssons landslag (MELL) och Magnus Erikssons stadslag (MEStL), 1350

Magnus Erikssons landslag (MELL) o...

Magnus Erikssons landslag blev senare till Kristoffers Landslag, KrLL 1442.

- Kristoffers landslag blev till 1734-års lag, isch.

MELL saknade kyrkobalk och stadfästelse. Kungen skulle väljas, arvrike skedde med gustav Vasa. Saknade kyrkobalk pga. kunde inte komma överrens med kyrkan.

Kungen började med hjälp från andra syssla med lagstiftning. I mitten av 1300-talet enades alla landskap.

Tog inte upp homosexualitet -

nämns det inte så finns det inte.

Medeltiden som helhet

Under medeltiden växte de fyra stånden fram, i och med detta var kungamakten och kyrkans makt starkast:

1. Adel - värdsliga frälset.

2. Präst - sågs som privilegerade.

3. Borgare - bodde i städerna.

4. Bönder - betalade skatt med borgare.

Under medeltiden växte de fyra stånden fram,...

Reglering av de fyra stånden

Var och en av dessa grupper hade egna domstolar. Tanken var att man skulle bli dömd av sina likar, härifrån kommer svenska nämndemän:

1. Adeln - tillkom senare domstolar som adeln kunde svaras för.

2. Präster hade egen domstolsorganisation.

3. Borgare blev dömda i stadens domstol.

4. Bönder blev dömda på häradstingen.

Notering: Trots ovanstående så hade kyrkan alltid en egen reglering och statsskick. Ville komma så långt ifrån den värdsliga makten som möjligt.

Lund var säte för den biskop som var biskop över hela Norden t.ex.

Varje grupp hade sina egna regler.

Bysantiska riket går under, 1463

Erövras av Osmanska riket. Räknas som slutet på medeltiden och början på renässansen och tidig modern tid.

Bysantiska riket går under, 1463

Kristoffers landslag, 1442

Innehöll en kungabalk som hade de äldsta svenska reglerna gällande statsrättsliga bestämmeser och hintar om hur lagstiftningen skulle gå till.

Kungen skulle svära konungaeden. Den kung som valdes skulle ha ett råd som bestod av högadeln och biskopar.

Införandet av nya lagar skulle ske konservativt.

Kristoffers landslag, 1442

Magna Carta, 1215

Den engelska tronen invaderade i början på 1200-talet Kung Johan. Det var strider inom eliten.

I slutet tvingar eliten kungen att godkänna magna carta som innebär inskränkningar i kungamakten.

Magna carta lever kvar. Inskränkningar:

- Återkommande samta (parlament) där kungen

fick råd om hur han skulle styra sitt land, som

han skulle följa. Början till det engelska

parlamentet.

- "Free men": männen som tillhörde baronenernas

grupp - eliten (adelns och aristokratins vänster).

Hade vissa privelegier, t.ex. judged by their

equals.

- Magna Carta är det stora frihetsbrevet.

Sveriges första riksdag, 1435

Arboga mötet som gällde ett sammanträde efter att uppror blossat upp i Bergslagen för att sedan spridas.

Erik av Pommern avsattes, men fick senare tillbaka makten igen.

Upplandslagen 1296

Hade olika balkar, bla. kyrkobalk och kungabalk.

Upplandslagen 1296

Skånelagen 1202-1216

Var en rättsbok. Finns bland annat en som är skriven helt i runor.

Skånelagen finns i två versioner:

1. Rättsbok: handskrifter på medeltidsskånska, nedtecknat av någon hos ärkebiskopen.

2. latinsk översättning: ärkebisopen Sunesson har skrivit den.

Birger Tiundalandslagen 1296

Justinianus och psykisk sjukdom

Den senantika romerska rätten uppmärksammade speciellt sinnestillståndet vid brottstillfället och man la stor vikt vid vilja och avsikt.

Kristendomen förde in syndabegreppet.

Justinianus och psykisk sjukdom

Sverige och psykisk sjukdom

Medeltidslagarna skiljer mellan:

Viljaverk: den som gör något

uppsåtligen.

Vådaverk: Den som av oaktsamhet

förosakat våda.

Karl den Store vill återuppliva Västeuropeiskt Romerskt rike, 742-814

Karl den Store vill återuppliva Västeuropeiskt Romerskt ri...

Ville förnya det västromerska riket.

Karl den Store krönts till kejsare av påven, 800

Otto I och det heliga romerska riket av tysk nation, 962 e.kr.

Otto I och det heliga romerska riket av tysk nati...

Sverige blir kristet 900-1000 e.kr

Otto I av Tyska-Romerska riket skickar missionärer för att konvertera den barbariska befolkningen i Sverige.

Medeltiden och äktenskapet

Äktenskapet var ett värdsligt förband. Kunde ses genom landskapslagarna.

Kvinnan skulle ha en giftoman, mannen friade indirekt till kvinnan genom att göra med kvinnans giftoman (jmf. med dagens USA).

Värdslig vigsel: att lägga paret till sägs och föra täcke på

dem.

Värdsligt äktenskap: växte från sedvänja (sängläggning).

--------------------------------------

När Sverige kristnas

Äktenskapet är ett sakrament enligt den katolska kyrkan och den kanoniska rätten. I Sverige existerade två äktenskapsformer parallellt med varandra (dels det värdsliga och dels det kyrkliga).

1356 Gyllene Bullan

Konstitution där furstarna får makt.

1356 Gyllene Bullan

Humanismen och renässansen, f. 1400-1600

Humanismen och renässansen som helhet

Börjde tidigt 1400-tal i Italien, men 1500-tal längre norr.

Under den här tiden uppfattas det antika arvet på ett annat sätt. Börjar uppfatta dem som olika lager, och att de är olika gamla.

Börjar titta på bibeltexten och kyrkans ställning. Vad är auktoritativt inom religionen? Är det den kanoniska rätten och kyrkomöten och påvebesluten som är de mest auktoritativa och vilken grund har påvebesluten egentligen när det gäller religion?

Börjar se bibeltexten som den enda sanna källan.

Domstolarna och lagtext

Ad fontes! – tillbaka till källorna! Betydelse för rätten och religionen

- Behöver kanske inte att påven förmedlar bibeltexten till oss, kan vara praktiskt, men

vi kanske kan läsa bibeltexten själva.

- Börjar vara kritisk mot texterna.

En ny världsbild

Nationalstater

Den romerska rättens användning:

Mos italicus – mos gallicus – usus modernus

- Mos italicus: ser på den romerska rätten som auktoritativ.

- Mos gallicus: humanister. Kritiserade postglossatorerna - textkritik mot mos

italicus.

- Usus modernus: tolkning av romersk rätt i Tyskland.

Notering: börjar använda de romerska texterna på ett annat sätt.

Huvudsaken är att de funkar i samhället under den tiden.

Tidigmodern tid, 1500-1789

1600-talet: rationella naturvetaren som lämnar det gudomliga.

Typiskt: religöst stridande. Kungamakten ökar, adelsmännen blir rikare, häxprocesser, pestepidemier m.m.

Upplösande av äktenskap:

- Katolska kyrkan: formfel

- Protestantiska: äktenskapsbrott eller eget övergivande pga. äktenskap var inget sakrament.

1600-talet: präglas av

- Absolutismen: kom i och med 1680, Karl XII.

- Religion: ligger som ett täcke.

- 1608-års appendix: religionen är så viktig att valda delav av bibeln gäller som gällande rätt.

- Den kanonisk rätten: försvinner i Svenskr tätt, men den jurisdiktion som den protestantiska kyrkan tagit över efter den katolska stannar kvar.

- Värdsliga domstolar: häradsrätt (landet, bönder) och rådhusrätt (staden, borgare). Staten blir stark; får den första regeringsformen och en instansordning.

1614: Svea Hovrätt instiftas (adeln). Kämnersrätt –> råshusrätt —> hovrätt.

Häradsrätten –> lagmansrätt –> hovrätten.

1615: inrättas att kungen är högsta instans.

Tidigmodern tid, 1500-1789

1500-talet

1397-1523

1583-1645

Första vågen av Europeisk kolonialism, 1490-1790

Den spanska invasionen av Amerika, 1492.

- Spanjorer och portugiser gör erövringar.

- Ekonomisk, politisk och rättslig aspekt.

Enligt dne romerska rätten gav ockupation titel.

Terra Nullius = ingen mans land. Det land som inte tillhörde någon kunde man göra till sin.

Francisco de Vittoria, 1480-1546

- Vittoria sa att man ska förhandla med det

inhemska folket trots religion. Det gällde

människans lika värde enligt kristendomen och

den grekiska filosofin.

Emmer de Vattel, 1711-1767

- Folkslag som inte har kommit i en

organisationsgrad som en var i närheten i ett

socialstat. De kunde inte ha ägande- eller

förfoganderätt. De hadeinte nått den avancerade

nivån som innebar att européerna kunder

förvandla med dem.

- En höghetsgrad som är nödvändig för att inträda i

avtal eller dylikt Det hade det foolket som hittades

inte uppfyllt enligt teorin om statshierarki.

Sverige generellt

Stärkt kungamakt och modernisering.

Den kungliga domsmakten.

Landet behövde professionaliserade tjänstemän.

Under 1600-talet återöppnade man universiteten då det fanns ett stort behov av utbildade tjänstemän.

Sverige generellt

Utbildning

För undervisning i Sverige i juridik hade man ett speciellt lärosätt:

Skulle undervisa i romersk rätt och folkrätt.

Sverige var ett utrikespolitiskt aktivt land. Därför var det viktigt att kunna legitimera sina aktiviteter genom folkrätten.

Viktigast av allt: började tidigt med att undervisa i svensk rätt. Var ej vanligt på den tiden.

Detta då den svenska rätten var nedskriven, till skillnad för hur det såg ut på många andra ställen.

Dock problematiskt! Lagstiftningen var från 1300-talet, med delvis uppdatering under 1400-talet. Slutade med att Sverige använde sig av reception när domstolarna skulle lösa problem. Detta ledde till att praxis blev viktigt!

Utbildning

Stockholms blodbad, 7-9 nov 1520

Stockholms blodbad:

Kristian II avrättar ett 60-80 tal personer på grund av anklagelser om kätteri. Avrättningarna var till den danske kungens fördel då de bestod av motståndare, riksråd och adelsmän främst.

- Kalmarunionen

- Stöd av kanonisk rätt.då motständarna begått kätteri.

1500-1600 talets tankar om psyisk sjukdom

1500-talet: häxprocessernas tid, här framkom att man borde låta läkares och inte juristers omdöme ligga till gurnd för beslut ifall de anklagade skulle tas omhand.

1600:talet: terorier om samband mellan utseende/kroppsform/handikapp och brottslighet.

Shakespeare: Jmf. Hamlet - det man inte kan göra med avsikt är man friad från.

Hobbes, Leviathan, 1651: Rätt och orätt kan inte användas på barn och dårar.

Locke, 1690:Anslöt sig till uppfattningen att sinnessjuka skulle särbehandlas straffrättsligt. De under tillfällig förvirring/vansinne måste under tillfället vara under uppsyn.

Mos gallicus, 1500-1600 talet

Handlade om textkritik mot det som glossatorerna gjorde vid universitet i Bologna.

Mos gallicus, 1500-1600 talet

Usus modernus, 1600-1700 talet

Det var praktisk användning utan respekt för textens auktoritet.

Usus modernus, 1600-1700 talet

Tyskland recipierar den romerska rätt...

Tyskland recipierar den romerska rätten fullständigt, 1500-talet

Reformationen, 1517-talet

I Sverige ledde den till en ny statskyrka med nya, hårda regler mot katoliker.

Reformationen, 1517-talet

1517 presenterar Luther 95 teser mot avlatshandeln.

Gustav Vasa bröt 1525 med påven, och förklarade 1527 riksdaen protestantism och katolicism som likvärdiga läror.

- Kyrkan tog för mycket pengar och makt.

Henrik VIII av England bröt 1534 med påven.

Äktenskapet efter reformationen

Martin luther ansåg inte äktenskapet som ett sakrament.

Enligt reformatorerna fanns inget i bibeln som sa att ett äktenskap skulle vara ett sakrament. Protestanterna förespråkade kyrklig vigsel, men det skulle vara liiite lättare att kunna skilja sig vid äktenskapsbrott eller vid eget övergivande.

Gustav Vasa, 1521-1523

Kalmarunionen, 1397 - 6 juni 1523

Union mellan Danmark, Norge och Sverige.

Unionen grundades i Kalmar 1397 där Erik av Pommern kröntes till kung. Tog slut med Gustav Vasa.

Carolina, 1532

Tysk-romerska riket skapar en gemensam straffrättslagbok som skulel frungera osm subsidiär rätt.

Var väldigt våldsam och legitimerade tortyr.

Den lade grunden för häxprocesserna.

Carolina, 1532

Religionsfreden i Augsburg, 1555

Fördraget innebar ett slag mot den kejserliga centralmaktens rätt att bestämma i religionspolitiska frågor genom att formellt jämställa den lutherska och katolska tron i riket och därmed ge ökad makt till de olika furstarna.

Hugo Grotius, 1583-1645

Kallas för folkrättens fader. Skapade De jure belli a pacis, 1625 - där utgångspunkten från naturrättsliga synpunkter lade grunden till senare tids folkrätt.

Folkrättens fader då handeln inte

fick begränsas. Haven var fri.

Karl IXs 1608 års appendix

För att avvärja Guds straff tas valda delar av gamla testamentets strafföreskrifter och upphöjer dem till gällande svensk rätt. Blev besvärligt.

Svea HovR kunde tillämpa bestämmelserna lite mildare, pga. annars skulle alla dö.

Stormaktstiden, 1611-1718

Föregicks med Karl XIV; hela denäldre vasaätten.

Stormaktstiden, 1611-1718

Gustav II Adolfs kungaförsäkran, 1611

Tronen skulle ärvas inom vederbörande familj. Varje kung skulle, oavsett arvrike framöver, lämna en kungaförsäkran.

Gustav II Adolf lovade att han ville styra riket och regera enligt de tidigare lagarna, och att inte göra eller tränga på någon ny alg utan att höra ständerna. De som var inblandade i lagstifningen var:

1. Kung

2. Råd

3. Ständerna –> riksdagen

Svea Hovrätt grundas, 1614

Blev det högsta beslutande organiet i ca 1 år. 1615 stiftade kungen att han skulle vara det högst beslutande organet.

Lagmännen hade ofta läst utomlands (efter reformationen i Tyskland) vilket ledde till att den romerka och kanoniska rätten tillämpades.

1614 års rättegångsordinantia

Överklagandemöjligheter i byar: Häradsrätterna –> lagmansrätterna –> HovR

Överklagandemöjlighet i städer: (Kämnärsrätten) –> Rådhusrätten –> HovR

1615 års rättegångsprocess

Kungen tyckte att det var trist att lämna över makten till govrätten. Inrättade en särskild form av överklagande från hovrätten till kungen själv. Ersattes senare till dagens HD.

1615 års rättegångsprocess

Trettioåriga kriget, 1618-1648

Var en serie militära konflikter som utspelades huvudsakligne i dagens Tyskland. Krigets ursprung kan härleda till den religiösa och politiska omvälvning i Europa som reformationen hade medfört.

Fredsfördrag som undertecknades de Westfaliska städerna (Westfaliska freden), 1648. .

Karl I av England, 1625-1649

Hans politik var emot magna carta. Oppositionen gav magna carta en ny modern roll där texterna återupplevdes.

Det blev inbördeskrig och Karl I avrättades.

RF 1634 - Sveriges första

Axel Oxenstierna var ledande i arbetet då drottning Kristina var omyndig.

Konstaterade att riket var så stort och vitt att undersåtarna inte kan söka rättvisa på e ord, och därför ska det finnas 4 hovrätter över landet: Göta Hovrätt grundas b.la.

Krävs att an bor i Sverige eller i Finland för att kunna representera sina stånd.

Delar av Tyskland var svenskt, men man ville inte att deskulle kunna representera riksdagen då man var rädd för utrländska tankar osv.

Fanns nu en organisatiion, en regeringsform, en instansordning och en processrätt.

Resultat av Westfaliska freden, 1648

- Habsburgs makt reducerad.

- Frankrike och Huset Bourbon cäxer sig starkare.

- Svenska stormaktsväldet växer sig starkare.

- Tysk-romerska riket decentraliseras.

- Fransk-spanska kriget.

- Protestantiska furstar tillåts fortsätta sina religiösa

sedvanor.

- Feodalismens nedgång.

Christian Thomasius, 1655-1728

Naturrättare och förnuftsbaserad.

- Började kritisera häxprocesser

(klassikt religiöst brott).

Häxprocesser 1660-1670

Färmst i Dalarna och Stockholm.

Jurister satt och dömde tillsammans med präster, tydligt tecken på hur man betraktade dessa brott. Skiljer sig dock mellan länder.

Barn som vittnar: Egentligen otillåtet på den tiden att låta barn vittna, men man såg häxeri som så allvarligt brott att man tillät det. Insåg senare att barn kunde hitta på (duh).

Barnens anklagelse:

- Fört mig till Blåkulla, där man umgås med djävulen och utförde olika kristna ritualer baklänges.

Om man blev dömd för häxer –> avrättning; främste genom att brinna på bål.

Christian Thomasius ansåg att häxeri stred mot förnuftet. Ingen som har sett en häxa.

1666 års konstitutioner gällande de lokala högskolelagen

1666 års konstitutioner gällande de loka...

Ingen får kritisera den Lutherska statskyrkan. Unviersitet är strikt bundet till kyrkan. Universitet har en egen jurisdikion som var åtskild från staden.

Universitetsstyrelsen var domstolen för instituten.

Karolinska enväldet, 1680-1718

Karl XI drev igenom det karolinska enväldet baserat på teorin om kungadömet av Guds nåde.

1682-års riksdagsförordning: gav kungen makten att ensam stifta lag. Här föreskrevs det att riksdagen hade rätt att yttra sig om kungens lagändringar, men i praktiken hade de ingen makt.

1693 - riksdagsbeslut som sa att alla makt var hos kungen.

1686 - kyrkolagen samt en lagkommission som påbörjar 50-åriga arbetet till 1734-års lag.

Hovrätterna (Svea HovR 1614)

RF 1634: Efter reformationen blev den protestantiska kyrkan en statskyrka och ströks som auktoritet.Har nu en statschef: kungen och en utgångspunkt för regeringen - riksrådet som bestod av högadeln. Riksdagen bestod av alla fyra stånden. Denna modell stabiliserades under 1600-talet.

Utbildningen

Statsförvaltningen ‑ stormaktstiden

Rättskällorna

Notering! I hovrätterna fanns det krav på adliga och icke-adliga domare. Kom ihåg! Varje grupp i samhället skulle dömas av sina likar.

Fanns krav på att de skulle ha någon form av utbildning. Den juridiska utbildningen blev viktigt.

Ordet hovrätt: Hov - gård: var från början kungens eller förstena gårdsrätt.

Hovrätterna (Svea HovR 1614)

Kyrkolag, 1686

Svenska kyrkan var en statskyrka och prästerna var statstjänstemän.

Tillsatte en kommission för att formellt sett modernisera KrLL och MEStL. Detta tog 50 år. Resultatet blev 1734 års lag.

Finns paralleller i andra länder till det som hände i Sverige där kungamakten samlade all makt:

Frankrike

Danmark-Norge

Situationen i Tyskland - skedde inte på samma sätt som i ovanstående länder

Fanns någon slags centralmakt - den tyska kejsaren. Var katolik!

De lokala furstarna vann på trettioåriga kriget.

Fanns ingen gemensam tysk rätt -> blev recipierad romersk rätt.

Stark kungamakt och stark stat kunde legitimeras på olika sätt:

Kungen var av guds nåde. Vederbörande var statschef för att gud ville det.

Det var inte av tillfällighet som personen satt på kungamakten.

Kungen och därmed staten ingår i guds plan, den eviga lagen.

När det gällde naturrätten och förnuftet så började man i England tänka i olika banor.

Samhällskontraktet: samhällsbild som baseras på förnuftet. Se nedanstående.

1680-års approbation

Karl XI genomförden en tvåstegsrevolution:

1. Han frågade ständerna om de

ansåg att han allltid var bunden

att höra riksrådet innan han

beslutade saker och ting.

- Riksdagen sa nej, det behöver man inte.

2. Han fråga rådet om han kunde

skapa förordningar:

- Ja, det kunde man.

1680-års approbation

Kyrkolag och lagkommission 1686

Lagkommissionen:

- Ny kyrkolag inrättas.

- Var ikraft in på 1990-talet.

Var inte så modent som man hade kunat tänka sig.

––––––––––––––––––––––––––

Den nya kyrkolagen träder ikraft, Upplandslagens kyrkolag är inte längre gällande.

I kyrkolagen stadgade kyrklig igsel.

The Glorious Revolution, 1688-1689

En konstitutionell omvandling av det engelska systemet. Till det kopplas "The Bill of Rights", 1689.

- Kungen måste godkänna den för att få tillträda tronen.

På så sätt får magna carta nytt liv.

1789-års instansordning

Högsta domstolen

|

Hovrätten

|

Tingsrätten

1789-års instansordning

1600-talets äktenskapshinder

De förbjudna leden:

- Gudmor/gudfar,

- Föräldrar,

- Syskon.

Kunde få dispens när det gällde andra kategorier av släktingar, t.ex. kusiner.

1600-talets äktenskapshinder

Högmålsplakatet 1560

Erik XIV för att centralisera makten. Blev inspirerad av Carolina.

Högmålsplakatet 1560

Upplysningstiden 1700-1800

Intellektuell strömning med centrum i Frankrike.

Slaveri: montesquiue var emot slaveri.

Upplysningstiden 1700-1800

Slaveri

USA

- Flera kolonier var slavstater. När man skapade konstitutionen 1887 visste man att det skulle medföra problem. konstitutionen nämner inte slaveriet alls.

Rättsfall om slaveri:

Dred Scott vs. Sandford, 6 mars 1857

- En slav kommer, med sin ägare, till

en icke-slavstat och hävdar att han

är fri. Det är han, menmåste han

återvända till sin slavstat där han

inte längre blir fri.

- Sju domare mot två som menar att

an var tvungen att komma tillbaka.

Han blev inte fri bara för att han

kom till en icke-slavstat.

1863: Svarta slavarnas frigörelse.

Slaveri

Frankrike

1789: Franska revolutionen

skedde ett slavuppror i kolonierna.

1794: Slaveri avskaffas på

fransk mark.

1802: Återinförs med Napoléon.

1818: Avskaffas helt.

Storbritannien

1807: Slavhandeln avskaffas i

kolonierna.

1833: Avskaffas slaveriet helt i

kolonierna.

Sverige

Medeltiden: slaveriet avskaffas

1784: Återinsätts.

- Gustav III fick St. Barthélemy.

1815: Undertecknade uttalande mot slavhandeln.

1824: Överenskommelse medUK om att slavhandeln skulle

avskaffas.

1830: Svensk lag mot slavhandeln.

1847: Slaveriet förklaras avskaffat.

1846/1848: Friköps slavarna på ön

1878: Ön säljs tillbaka till Frankrike.

Naturrätten och dess filosofer

Vill ha ett bätttre samhälle som ska baseras på det mänskliga förnuftet och som i sin tur käver tolerans.

Naturrätten och dess filosofer

Föreställningen att samhället pch staten är ett resultatav en frivillig överenskommelse, ett kontrakt. Där människorna avhänt sig en del av naturtillståndets friheter till förmån för en politisk ordning, går tillbaka till de gamla grekerna.

Hobbes, Pufendorf och Locke

Alla tankar går i linje med Thomas av Aquino.

Bygger på förnuft, tolerans och reform.

Hobbes, Pufendorf och Locke

Hobbes, 1588-1679

Hobbes, 1588-1679: Allt är bättre än naturtillståndet. Naturtillståndet är primitivt och osäkert. Har man en mörk människosyn är alla egoister och samhället förfärligt. Måste alltså gå med i ett samhällskontrakt med statschefen (konungen) för att förhindra naturtillstånd. Statschefen går inte att avsätta.

Hobbes, 1588-1679

Locke, 1632-1704

Locke: Hade mer positiv syn. Vi kan lita på en del människor, men inte alla. Påstår att vi har en inbyggd social vilja att samarbeta. Måste ingå i ett samhälle för att skydda vår kropp och egendom..

Locke, 1632-1704

Vi väljer oss en överhet, som är legitim så länge denne respekterar vår rätt till kropp och egendom. Skulle överklassen gå över detta kontrakt, finns det legitim rätt att göra sig av med statschefen, jmf. franska revolutionen.

Pufendorf, 1632-1694

Pufendorf: var starkt påverkad av stoiska tankegångar och den nya vetenskapens filosofiska världsbild.. Hans teori härleddes ur förnuftet och handlade bara om livet i denna välden.

Pufendorf, 1632-1694

Montesquiue, Voltaire, Rousseau och Beccaria

Montesquiue, Voltaire, Rousseau och Beccaria

Montesquiue, 1689-1755

Maktdelningsläran: är till att förhindra att vi har en person som sitter på all makt i samhället. Den dömande och lagstiftande. Kritiserade den romerska kyrkan.

Läran har många rötter i antiken och medeltiden, från 1748. Maktdelning mellan verkställande, lagstiftande och dömande makt syftade till att bevara friheten. Läran fick stort inflytande i Sverige i och med 1809-års regeringsform.

Voltaire, 1694-1778

En av upplysningens främsta representanter: sekularisering, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Den gemensamma viljan ska vara den bärande statsmakten.

"Écrasez l'infâme" - Krossa den skändliga! Handlar om Jean Calas, som dömdes för mord på sin son. Voltaire ansåg att han var oskyldig.

Rousseau, 1712-1778

Fortsatte på samhällskontraktet - att det kan uppfattas som något värdsligt. Att det inte behövde vara inrättat av gud. Utan att det baserades på samhällets medborgare och de som valts till att styra samhället.

Rousseau, 1712-1778

Beccaria, 1738-1794

Straffrättsfilosof, hävdade att det inte var bra att slå ihjäl folk trots att de begått brott. Kritiskt inställd till dödsstraffet pga:

1. Har vi konstruerat ett samhälle för att samhället ska försvara vårt liv och egendom? Ja –> då

blir det konstigt att samhället kan slå ihjäl vissa.

2. De offentliga avrättningarna var inte avskräckande, då det var ett folknöje då folk kom för att titta på det.

Frihetstiden

Frihetstiden, började efter Karolinska enväldet 1719 och slutade vid Gustavianska enväldet 1772.

Under denna tid utvecklades en form av parlamentarism där de fyra stånden valde representanter.

Var inte jättebra, då folk var väldigt mottagliga för mutor osv. Spännande experiment. Denna typen av styrelseskick fanns endast i UK.

Frihetstiden

RF 1719

Riksdagen avskaffade enväldet. Ulrika Eleonora blir Sveriges drottning efter Karl XII.

Kom fram (från riksdagens sida, de 4 stånden) att systern inte hade arvsrätt enligt den gamla successionsordningen. Vi väljer systern till drottning under förutsättning att Ulrika Eleonora skriver under en regeringsform som ger makten åt riksdagen. Hur legitimerar vi detta?

–––> Hävdade att det var mycket möjligt att Ulrika Eleonora ska bli drottning, men

riksdagen, under gudomlig inspiration, har valt Ulrika Eleonora till drottning.

–––> Riksdagen är förnuftig och väljer en ny drottning. De är inspirerade av gud när de

väljer en drottning.

RF 1720

1729 överlät Ulrika Eleonora kronana till hennesamke, Fredrik av Hessen-Kassel (Fredrik I.

Med 1720 års regeringsform och 1723 års riksdagsordning reducerades kungen till rådets ordförande, medan makten delades mellan rådet och fyrståndsriksdagen.

1734-års lag, forts!

Äkta barn på landet: söner ärvde 2/3 och döttrar 1/3.

Äkta barn i staden: barnen ärvde lika mycket.

Tvungen att gifta sig i kyrkan för att det ska vara gitligt, kyrkligt monopol. Samkönade äktenskap var inte kriminaliserat, om inte snacka om det - inte hända.

Den värdsliga domstarna övertog jurisiktionen i äktenskapsmål. Skilmässa endast om det förelåg väldigt starka skäl.

Synen på utomäktenskapligt sex mildras. Gustav III avskaffar dödsstraff.

Efter franska revolutionen, 1789, införs ciivil äktenskap.

Kunde inte kodifiera den romerska rätten eller Code Civil, pga. den svenska folksjälen.

---------------------------------------

Psykisk sjukdom

Självmord var en synd och brott, den som begick självmord bestraffades genom skam.

Kvinnor dödade barn istället för att ta sitt liv då man genom detta kunde få syndernas förlåtelse.

Afvita = psykiskt störa

1766 års lag

Tryckfrihetsförordningen skapas:

- Ville tillåta diskussion och censuren

förhindrade detta.

- Detta med förnuft som en kompass

var inte så dumt och man var tvungen

att vara tolerant gentemot andra och

deras åsikter för att åstadkomma ett

bättre samhälle.

- Var enormt tidigt om man ser till en

europeisk och global jämförelse.

Denna förordning var en kunglig förordning, som gav grundlagskraft.

–––> offentlighetsprincipen infördes.

Jeremy Bentham, 1748-1832

Brittisk jurist, filosof och samhällsreformator.

Skapare av betydelsen av kodifiaktion.

Grundare av utilitarismen: moderna nyttofilosofin - största möjliga lycka för största möjliga antal.

Hävdade:

1. Rätten bör regleras enhetligt inom åtminstone ett

rättsområde.

2. Denna kodifikation ska vara systematiskt uppbyggd och

lättförståelig.

3. Kodifikationen ska förebygga godtycklig rättstillämpning.

4. Kodifikationens bestämmelser skulle ara ändamålsenliga.

5. Han ville att varje medborgare skulle kunna öppna en/flera olika

kodifikationer och läsa om sina rättigheter.

Amerikanska revolutionen, 1775-1783

Brittiska kolonier bildade USA genom att frigöra sig från Storbrittannien. På grund av höga skatter (främst) drabbades USA av ekonomisk nedgång. Detta ledde till Boston Tea Part, 1773 där de dumpade te som skulle fraktas till Storbrittanninen i vattnet.

4 juli 1776 skapades USA:s självständighetsöfklaring med de 13 första staterna.

Mycket är inspirerat av den romerska

rätten.

Gustavianska enväldet, 1789-1809

Gustav III var inspirerad av sina släktingar som var upplysningsdesporter. Eftersom Gustav III ville minska adelns makt, slutade det med att adeln tog livet av honom.

Gjorde en kupp och tog makten från riksdagen. Gustav III skapade förenings- och säkerhetsakten (tillägg till 1772 års regeringsform). Gustav reformerade samhället. Bönder kunde äga all sorts makt. Kompromissade med de i riksdagen som inte var adliga —> för att inte samma sak skulle hända i Sverige som i Frankrike (franska revolutionen). Kom aldrig till en revolution underifrån, utan det kom reformer ovanifrån.

Han gjorde en kupp i två omgångar:

1.1772 års RF där kungen fick mer makt från riksdagen och kunde kalla in dem när det behövde,

2. Genom föreningsakten så kunde han sätta riksrådet ur spel och bli mer "vän" med ofrälset.

Gustavianska enväldet, 1789-1809

Gustav IIIs död

Gustav III gjorde adeln arg genom sina reformer. Han ansåg att adeln var ett stort hot.

Den 16 mars 1792 sköt Anckarström kungen i ryggen. på en operamaskerad.

Franska revolutionen, 1789

L'ancien régime med abolsut kungamakt och feodala institutioner hade under 1700-talet blivi föräldrat och ineffektivt.

Då frankrike hade hjälpt USA under sitt frihetskrig och pga. sjuårskriget var landet fattigt. Höga skatter infördes som var orättvisa.

Allmänt om revolutionen

Vill ha en stat som inte styrs från en person, Montesquieus teorier. Ville undvika det gamla systemet som byggdes på religiös aktör. De styrande var inte intresserad av reformer.

De ville ha förnuft och tolerans för att få reformer uppifrån. Blev en revolution nedifrån.

Ville åstadkomma ett helt nytt samhälle. Inte så som det såg i Skandinavien.

Ville ha ett samhälle som enbart baserades på förnuftet. Jmf. Med amerikanska självständighetsförklaringen 1776.

I Frankrike var förnuftet den stora ledstjärnan. De var enormt religionskritiska och kunde stryka över de religiösa rättskällorna. Det som skulle finnas kvar var då naturrätten och förnuftet.

Hur blir lagstiftningen förnuftig?

- Kodifikation: som utgångspunkt, en eller flera lagböcker, som på ett systematiskt vis reglerar

all rätt och alla regler i staten, eller som minst reglerar rättsområde på rättsområde som

baseras på förnuftiga överväganden. Skulle vara så lättläst att vem som helst skulle kunna

bära runt på den och använda sig av den. Den ska även, gärna, ha diskuterats öppet i

allmänhet innan den infördes.

–––> Code Civil - viktigast. All äldre lagstiftning upphävdes.

Den eviga lagen (lex aeterna)

Naturrätten (lex naturalis humanum) Guds uppenbarade lag (lex divina)

Positiv rätt (jus positivum)

Allmänt om revolutionen

Napoléone Bonaparte, 1769-1821

1799 genomförde han en militärkupp och blev Frankrikes oinskränkte härskare.

1804 utropade han sig till fransmännens kejsare.

18 juni 1815 förlorar han slaget vid Waterloo och abdikerar.

Napoléone satte många av sina nära på höga positioner inom Europa. B.la. var hans bror kung av Holland.

Wienkongressen, 1814-1815

Var en kongress med representanter från Europas stater som hölls i Wien efter Napoleonkrigen.

Syftade till att ordna Europas karta efter Franska revolutionen, Napoleonkrigen och upplösningen av Tysk-Romerska riket.

De gamla furstehusen skulle återinsättas genom legalitetsprincipen, även m gränserna flyttades och områden byttes.

Etnicitet togs inte i beaktande. Ledde till b.la. skotten i Sarajevo.

Johann Wolfgang von Goethe, 1749-1832

Såg på romerska rätten som en anka: ibland är den framträdande och simmar på ytan, ibland är den skymd från sikt och dyker på djupet.

1772 års RF

Upplysningens kodifikationer

Upplysningens rättssyn:

1. Rättsordningen ska vara klar och förutserbar.

2. Rätsordningen skall vara nehetlig.

3. Lagstiftningen är ett verkty till samhällets omvandling.

--- och hur den bör manifesteras (Bentham/Dumon)

4. Rätten bör regleras enhetligt inom åtminstone ett område (separatkodifikation). Ska slå ihop alla civilrättsliga bestämmelser till en lagbok: kodifikation.

2. Denna kodfikation ska vara systematisk uppbyggd och lättförståelig.

3. Kodifikationen skulle förebygga godtycklig rättstillämpning.

4. Kodifikationens bestämmelser skulle vara ändamålsenliga.

ALR, 1794

Allgemeines Landrect für die Preussichen Staatn - var en samlingskodifikation i Preussen.

Lagstfningens grund var det naturliga förnuftet.

Det var en samlingskodifikation där hela rättsordningen reglerades.

Det fanns klara regler om allt, var väldigt detaljerat.

Code Civil, Code Napoléon, 1804

Code Civil är en del av les cinq codes.

Genom Code Civil upphäcdes all äldre fransk lagstiftning. Första civilrättsliga lagverket som gällde för hela landet.

Bygger på kodifikation (strukturerar och nedskrivet) av romersk rätt

Code Civil gav lika arvsrätt för kvinnor.

Skapades då Frankrike saknade en enhetlig rättsordning. Den tog över strukturen som institutionerna hade:

1. Personrätt: allas likhet inför lagen. Lika giftorätt! Obligatorisk civiläktenskap

sedan 1972.

2. Sakrätt: Äganderätt till fast egendom m.m.

3. Egendomsöverlåtelse: Arvsrätt och obligationsrätt. Lika arvsrätt!

Code penal, 1810

Gällde fram till 1994.

Hårdhänt, dödsstraff fans kvar och de återinförde slaveriet.

Code penal, 1810

Gustav III blir kung, 1772

Augustirättigheterna/Augustideklarationen, 1789

Vilka rättigheter franska medborgare och mäsnkligheten i stort ska åtnjuta i Frankrike. Rättighetskatalogen blev viktig i fransk historia och dess utveckling, men även inspirationskälla för andra författningar.

Rättigheterna tecknades ned på två tavlor –≥ referens till gud.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

de Lafayette:

Den universella deklarationen 26 augusti 1789:

- Innehöll 17 punkter om rättigheterna för det manliga könet.

Marie Gouze/Olympe de Gouge

- Hon var mot slaveri, för skilsmässa och utomäktenskapligt sex.

- Hon blir förbannad när hon läser deklarationen då den är så starkt kopplad till mannen.

- Skrev Des Droit de la Femme

Hon blev senare avrättad.

US Constitution, 1787

Fick snabbt tillägg, Amendments I-X, 1790

Huvudaktören är Thomas Jefferson, 1743-1826

Declaration of Independence, 4 juli 1776

Se skeptiskt till den. Vilka menar man och vilka gäller det?

Declaration of Independence, 4 juli 1776

1781 års toleransedikt

Vissa främmande kristna (kalvanister och katoliker) fick rätt att utöva sin religion i Sverige, men inte hur som helst -> fick inte utöva offentligt.

Inga svenskar omfattades, utan endast utländska medborgare som befann sig i Sverige tillfälligtvis.

1781 års toleransedikt

1782 års judeplakat

Gällde till 1838

Judar omfattades inte av toleransediktet –> skapade judeplakatet som i princip var samma som toleransediktet.

Judarna fick inte bo var de ville, utan endast i vissa städer (främst handelsstäder).

Judarna fick jobba med handel (inte all handel) och ekonomi.

Judar får samma rättigheter som svenskar, 1870

Konventikalplakatet 1720

Inskränkning för hur man skulle utöva religionen.

Det var okej att samlas för gemensam bön i hushållet, men i övrigt får man inte organisera gudstänster eller religiösa möten utan att en präst från den svenska statskyrkan närvarade.

Konventikalplakatet 1720

Horsbrott enligt 1809 års appendix

Skulle straffas med döden, men förmildrades ofta av HovR:

Dubbelt hor: om båda parterna var gift

Enkelt hor: om en var gift.

Vid utomäktenskapligt sex mellan man och kvinna –> skulle gifta isg.

Fik inte lov att ingå äktenskap med den man begått hor med.

Hårdare straff efter reformationen än före.

I 1734-års lag fick kyrkan ensam vigselrätt

Kyrklig vigsel var ett villkor för ett äktenskap med full rättsverkan.

Devärdsliga domstolarn övertog jurisdiktionen i äktenskapsmålen från kyrkan.

= Gista sig i kyrkan, men fråga om t.ex. äktenskapsskillnad görs i domstol.

Dödsstraff för äktenskapsbrott avskaffas 1770

1800-talet: det långa århundradet.

Romantiken

Här hände det en jävla massa saker. Industrialiseringen och urbaniseringen skedde.

Bakgrunden till dagens avtalsrätt är baserad på sammanträden mellan de nordiska länderna för att öka den gemensamma handeln.

Andra vågen av kolonialisering sker i och med triangelhandeln pch den import av råvaror som skedde från Afrika. Vattel: ett folkslag måste ha en viss nivå för att kunna tas över. Vittoria sa att om de inte är kristna så kan vi slåss.

Psykiatrin träder fram som en stor forskning under den här tiden - blir den nya vetenskapen, jmf. Dr Jekyll and Mr Hyde, 1886.

1800-talet: det långa århundradet.

Romantiken

Lagar som kodifierades

Allgemeines Landrecht für die Preussischen Staaten, ALR 1794

Code Civil, 1804

Lagar som kodifierades

Allgemeines bürgerliches Gesetzbuch

ABG, Österrike, 1811

Kodifikationsstriden i Tyskland

1814.

Bättre för handeln att Tyskland hade en kodifikation.

Franka revolutionen var väldigt radikal. De som ställde sig kritiska till den tankegången som revolutionen innebar ville att den nya lagstiftningen skulle gå långsamt till. Dessa bildade konservativa fraktioner över hela Europa. De som tyckte om revolutionen ville börja om från början och blev liberala.

Diskussionen om den tyska historiska skolan av von Savigny: folksjälen. Folksjälen kunde inte importera den tyska folksjälen för att den var för speciell. Blev ingen tysk kodifikation förrän efter 100 år –> BGB.

Tyskland enas 1871

RF 1809

Blev ingen svensk kodifikat, men vi fick en ny regeringsform.

Karl XIII makt minskades och ledde till konstitutionell monarki. Riksdagen var lagstiftande med kungen. De hade ensam makt över beskattningen och sammanträdde vart femte år. Rådet upplöstes helt och istället upprättades Statsrådet som fungerade som en regering som skulle vara rådgivande.

Traditionskritik gällde; frågade sig om samvetet var medfött eller om det var resultatet av uppväxt och omgivningar. Tappade tron på naturrätten.

Utgångspunkten var Montesquiue och statsapparaten delades upp i fem delar.

1. Lagstiftande (kung + regering)

2. Verkställande (kung i samarbete med statsråden)

3. Dömande (HD)

4. Kontrollerande (JO + KY)

5. Beskattande (riksdagen)

Norge blir svenskt, 1814-1905

Vid freden i Kiel Danmark fick lämna över Norge till Sverige och en personalunion mellan de två länderna skapades under samma kung, men med olika författningar och armé.

Sverige avskaffar ståndriksdagen, 1866

Utgångspunkten blev att att man skulle vara en man och ju mer man betalde i skatt, desto mer makt skulle man få.

Kvinnor kunde via företag som de ägde (och om de var myndiga) ha rätt att rösta kommunalt.

Tvåkammarriksdag införs, 1866

1864 års strafflag

Hustrumisshandel införs.

1864 års strafflag

Den rättsvetenskapliga skolan: psykisk sjukdom

Den klassiska/rättsvetenskapliga straffteorin var grundad på tanken att människan var en rationell varelse och att men och straffet skulle vara rationella/förnuftiga.

Kunde således inte döma ut ett straff till den som inte var rationell och förnufti i sitt handlande.

De som var undantagna från denna övergripande rationalitet var de människor som inte var fria och förnuftiga medborgare (barn, sinnessjuka, utvecklingsstörda).

Försökte fastställa den rättsliga skiljelinjen mellan ansvariga och oansvariga.

–––––––––––––––––––––––––––––

Psykiatrin växer fram

Under 1800-taet diskuterades vilka psykiska tillstånd som skulle få konsekvens för strikt juridiskt ansvar - följden av den klassiska skolan.

Prichard publicerade en bok där han myntade begreppet "moral insanity":

- Begreppet täckte sinnessjukdom som inte drabbade förnuftet utan den känslomässiga sidan av personligheten (avsaknad eller brist på empat).

Kriminalpsykologin

Byggde på tanken att människor endast kan straffas för gärningar de begått av fri vila eller i ett tillstånd av psykisk frihet.

Stadga om psykiskt sjuka, 1826

Karl XV utfärdade en kunglig stadga som reglerade hur domaren skulle göra då han hade skäl att misstänka att en brottslin sinte var vid sina sinnens fulla bruk. En läkare skulle undersöka och utfärda ett intyg och detta skulle granskas och godkännas.

Gällde fram till 1931.

HD blir högsta instans och lagråd, 1809

Juristsammanträden 1872-1972

Herbert Spencer, Rashygien och Socialdarwinism, 1820-1903

Engelsk filosof och sociolog.

Utformr uttrycket survival of the fittest.

Herbert Spencer, Rashygien och Socialdarwini...

Eugeniken

Tanken att vissa mänskliga egenskaper skadade individen, och skulle skada hela samhällskroppen om den förs vidare. Det bästa man kunde göra var att utrota dessa egenskaper. Kunde utrota detta genom genläran - eugenik.

- Positiv eugenik: genom att välja ut

"lämpliga" föräldrar (jmf.

växtodling), valde ut de

bästa

.

- Negativ eugenik: genom att steriliseras.

Hindra de som har de dåliga egenskaperna.

Lombroso och den positivistiska skolan, 1962 - psykiatrin

Lombroso och den positivistiska skolan, 19...

Påverkad av positivismen och utvecklingsläran.

Brottsling rä en primitiv människa osm av någon anledning fallit tillbaka i ett primitivt människovarande. En brottsling kan ha lägre våldstolerans, tar till våld snabbare, har kanske ingen känsla för andras lidande, kan ej behärska sin sexualitet etc.

1829 Mordet på Locus Peccatorum i Lund

Jacob Blomdahl mördar sin rumskamrat. Mycket tyder på att han är deprimerad.

Kamraten släpas ut på gatan och Jacob blir snabbt påkommen.

Akademisk jurisdiktion i Lund (Universitetsstyrelsen är domstolen) som dömer Jacob till döden.

Pga. Universitetsstyrelsen som hade jurisdiktion så skulle studenter stå vakt vid avrättningsplatsen.

Rättsligt misstag! 1826 års stadga skulle ha tillämpats.

1833 Bonde mördar sina tre barn

Läkare och Sundhetskollegiumet intygade att han led av mjältsjuka (Depression), men att han inte var "afvita" eller saknade förnuft. Dömdes till döden av HovR:

HD prövade ärendet –> fri.

Osäker praxis! 1833 var det ett nästan identiskt fall –> avrättad.

1800-talets aktörer: psykiatrin

Bror Gadelius, 162-1938

- Psykiatrisk allmänpraktiker och författare.

- Ifrågasatte dmarnas kompetens att bedöma de

fall p den psykiatrisk undersökning kunde li

aktuell.

- Efterfrågade tydligare medicinsk sakkunskap.

––––––––––––––––––––––––––––––

Olof Kindberg, 1873-1960

- Rättspsykiatriker.

- Lärjunge hos Lombroso.

- Kriminella sinnessjuka: begrepp som han tar upp 1908 Dessa behövde en särskidl psykiatrisk behandling, men var kriminella.

––––––––––––––––––––––––––––––

Michel Foucault, 1926198

- Psykiatrin var ett led i statsmaktens önskan att utveckla och stärka den sociala kontrollen.

1800-talets aktörer: psykiatrin

1800-talet och religionen

Kyrkan fungerade som statens förlängda arm. De kunde b.la. hålla husförhör.

Det var eftersträvansvärt att var och en som var medlem i kyrkan skulle själv kunna läsa bibelm. Av religiösa skäl.

Var och en konrollerades reglebundet av en samlingsbos läs- och skrivkunskaper samt sedlighetsfrågor.

Avspeglar ett trångt samhälle:

- En korrekt trosuppfattning.

- Kyrkoherden kontrollerar alla.

- Husfäderna kontrollerar familjen.

RF 1809 och religionen

16 § - Kunde uppfattas som rätt till religionsfrihet. Gällde dock endast för svenska kyrkans medlemmar.

RF 1809 och religionen

Dissenterlagarna 1860

Det blev möjligt för svenska medborgare, som per automatik föddes in i svenska kyrkan, att kunnda byta kyrkotillhörighet.

Kunde endast gå över till ett annat samfund.

1870 och katoliken

Det belv tillåtet att lämna svensk kyrkan för att istället bli medlem i den romersk-katolska kyrkan.

1870 och katoliken

Hädelse i 1864 års strafflag

Om man hånade svenska kyrkans trsuppfattning samt andra religiösa brott så kunde man dömas till fängelse och böter.

August Strindberg anklagades för hädelse, men blev till sist friad.

Kusinäktenskap blir lagligt

1800-talet

GGäller än idag.

Kusinäktenskap blir lagligt

1800-talet

1800-talets äktenskap

I början av 1800.-talet; upplysningskodifikation, jmf. code civil

- Manen och kvinnn hade lika arvsrätt.

- Mannens roll underströks tydligt (mannen hade en stark roll i förhållande till makan och barnen).

- Code Civil föreskrev ett obligatorisk civiläktenskap.

–––––––––––––––––––––––––––

Ville kringgå lagen:

- Fejkad otrohet: bjöd in kompisar som skulle "dyka upp" när

äktenskapsbrott begicks.

- Köpenhamsnresor: började utnyttja egenvilligt övergivande -

ena maken som stack iväg utomlands. Stack till Köpenhamn och anmälde sig till svenska konsulatet som meddelade svenska myndigheter att skilsmässa skulle ske.

–> Snabbt få skilsmässa.

1810-års förordning om äktenskapsskillnad

Förordningen innebär att kungen personlgen ges möjlighet att ge dispens till skilsmässa i väldigt specifika fall, t.ex. då den ena maken dömts till landsförvisning, livstidsfängelse eller psykisk sjukdom,

1866 BAstard får ärva av sin mamma

1900-talet: det korta århundradet

Karaktäriseras av traditionskritik. Efter WWII sker naturrättens renässans; folkrätt osv.

Lagharmonisering har varit i centrum mellan de nordiska länderna under det här århundradet.

1900-talet: det korta århundradet

Första världskriget, 1914-1918

Allmän och lika rösträtt införs 1919

Demokrati och parlamentarisk införs och kungamakten minskas i sin betydelse.

Kungen förväntades acceptera de förslag somd et största/de strsta partierna förelade kungen.

Ledde till rättspositivism: det som den valda riksdagen kommer fram till är legitim rätt.

Andra världskriget, 1939-1945

FN:s deklaration om MR, 1948

Reaktion på WWII.Medlemsstaterna rättar sig efter deklarationen eftersom att man faller tillbaka i tanken om ett globalt förnuft, ett slags yttre gränser för va man moraliskt kan företa sig.

Empiriskt sett hade det visat att det är en dålig idé att inte respektera de Naturföreställningar omvandlas till positiv rätt (gällande lag). Finns legitim rätt att göra uppro, om man har en överhet som inte respekterar vissa grundläggande rättigheter hos befolkningen.

EKMR, 1950

Sverige får första lagen om religionsfrihet.

EKMR, 1950

Sverige går med i EU, 1995

I samband med att Sverige går med i EU 1995 ska EKMR inkorporeras i svensk lag. Jmf. regeringsförordningen.

Riksdagens makt blir således bunden av naturrätten.

Kaarlo Tuori om rättens olika skikt, 1988

Rättsliga ideologier och deras tre skikt:

1. Ytskikt: nationell, snabb

förändring.

2. Rättskultur: nationell/regional,

långsam förändring.

3. Djupstrukturer: transnationella,

longue durée –> på djupet

(bottenskiktet).

Dödsstraff i fredsstid avskaffas, 1920

Behörighetslagen, 1923

Giftomålsbalken, 1920

BGB och avtalslagen införs 1900

BGB var en kodifikation av romersk oc germans rätt.

Japan tillämpade Tysklands BGB.

Religionsfrihetslagen, 1951

Först nu blev det tillåtet för en svensk medborgare att lämna svenska kyrkan utan att gå med som medlem i ett annat kristet samfund.

Negativ religionsfrihet.

HFD införs, 1909

Nordisk äktenskapsmodell, början på 1900-talet

De nordiska länderna genomförde djupgående reformer av äktenskapslagstiftningen.

Modernisering och demokrati gick hand i hand under reformen.

En nordisk äktenskapsmodell med formell likställighet mellan makarna och ett gemensamt försörjaransvar. Familjerättsformen skulle skapa ordning och stabilitet i samhället. De skulle gynna jämställdhet och bidra till modernisering. Väldigt formellt.

Radbruchs formel, 1946

Konflikten mellan rttvisa och rättssäkerhet borde kunna lösas på så vis att den positiva, genom lagstiftning och makt, säkrade rätten har företräde även om innehållsmässigt orätt och olämpligt - ifall inte motsättningen mellan positiv lag och rättvisa får en så olidlig omfattning att lagen som "oriktig" rätt måste vika för rättvisan.

Fördel med lagar och bestämmels, ger en föruserbaret. Men om lagstiftaren är ointresserad och inte försöker sträva efter någon slags likabehandling, har det gått så långt att det inte utgör rätt längre. En lagstiftare osm inte vill behandla lika fall lika är inte ute efter likhet inför lagen = det är inte rätt.

Nationernas förbund, 1920-1946

Skapades efter WWI för att skapa fredliga lösningar i världen.

MEllanstatlig (världs)organisation för internationell konfliktlösning och samarbete. En fredsorganisation och föregångare till dagens FN.

Upphörde i praktiken i början på WWII 1939.

Weimarrepubliken1919-1933

Weimarförfattningen skapades 1919 i Weimar. Författningen som skrev kom att tillämpas som den första republikens författning.

Det var en socialstat med en rättegångskatalog som tog fasta på sociala rättigheter (rätt till utbildning, arbete, bostad). Socialt skydd i mer grundlagsrättslig form.

Atlantdeklarationen

1941

Det skapades riktlinjer, samarbetsavtal och utkast för hur världsordningen skulle se ut efter krigets slut.

Slöt mellan UK och USA.

Dumbarton Oaks, 1944

Den internationella konferensen där FN skapades.

Dumbarton Oaks, 1944

FN-stadgan 1945

Redan tidigt formar Fn systemet för Human Rights Commission, 1945.

- Var ej rättighetskommission.

- Uppgift: dra upp riktlinjer för rättighetskonventionen.

Eleonor Roosevelt var en ledande figur.

FN-stadgan 1945

ICCPR, 1976

Indigenous and Tribal people Convention, 1989

Stonewall Inn, 1969

Gayklubb som gör motstånd. Pride firas efter det här.

Stonewall Inn, 1969

Institutet för rasbiologi 1921/22

Bedrev forskning om rashygien. Omfattande studier.

1956 gick den upp i institutionen för medicinsk genetik.

Verksamheten:

- Sprida kunskap och forskning.

- Inventera den svenska folkstammen.

- Homogen, enhetlig befolkning.

- Omfattande fotograferingskampanjer.

- Sameundersökning:

- Ganska snabbt kom man på de svenska samerna.

- Särskild studie. Fotograferingar, undersökningar..

Kris i befolningsfrågor, Myrdal, 1934

Var orolig för att den svenska befolkningen skulle minska. Inte tillräcligt många barn föddes. Icke-tillämpliga föräldrar födde barn.

Barnbidrag införs på slutet av 30- talet.

1930-barnbidrag införs

Rennäringslagen, 1971

Handlar om renskötsel osv.

Rennäringslagen, 1971

Sameting inrättas, 1993

Administrativ roll och demokratisk effekt. Representerar samerna i Sverige.

SteriliseringslagarUSA 1934

Steriliseringslagar, Nazi, 1933

Första förlaget till steriliseringslag 1929

Första motionen lades i första kammaren 1922 av Aldref Petrén (S).

Utredningsbetänkande 1929 –> blev ej lag.

Första förlaget till steriliseringslag 1929

Utredningsbetänkande 1933 om sterilisering

Steriliseringslag 1934

Lag om sterilisering av vissa sinnessuka, sinnesslösa eller andra som lider av rubbad självverksamhet.

Gällde endast rättsinkapabla.

Steriliseringsuredning1935

Riksdagen begärde utreedning om frivillig sterilisering samt sterilisering av sedlighetsförbrytare.

Steriliseringslagen 1941

Vidare tillämpningsområde än tidiagre lag:

- Arvsanlag för sinnessjukdom och sinneslöshet

(eugenisk)

- Ur stånd att ha vårdnaden om sina barn (social)

-Asocialt levnadssätt(social)

- Sjukdom, svaghet eller kroppsfel hos kvinna för

att förebygga havandeskap som skulle medföra

allvarlig fara för hennes liv och hälsa (medicisnk)

Steriliseringslagen 1941

Den särskilda kastreringslagen 1944

Samma år som brottsbestämningen avskaffades.

Kastrering av sedlighetsförbrytare, men riktar sig i praxis särskilt till manliga homosexuella.

- Könsdrift allvarlig fara eller skada för annan.

- Könsdriftens abnorma riktning eller styrka

åsamkas svårt själsligt lidande eller annan

allvarlig olägenhet.

Inte tvång: kunde välja mellan kastrering eller mentalsjukhus.

Fri abort 1975

Steriliseringsutredningen 1997

1948 års FN-deklaration

De sekulära staterna

Den franska modellen

Inför strikt sekularisering. Kyrkan och staten ska hållas separat.

- Laïcité-principen.

Turkiet

Moderniserades snabbt och radikalt. Reglerade i början på 1900-talet att den turkiska staten ska vara religiöst neutral.

Stater som def. neutrala och öppna

Österrike, Grekland, Sverige

Stater med kristet samfund som statskyrka

Danmark, Grekland, Storbritannien

Lag om separation mellan kyrka och stat (1905)

Den skandinaviska familjerättskommissionen i arbete 1918

Två kvinnor ingick i lagstiftningsarbetet.

Den skandinaviska familjerättskommissionen i arbete 1918

1908 års lag - borgerlig vigsel

1908-års lag möjliggjorde en borgerlig vigsel för alla. Nu kan man välja mellan kryklig vigsel eller borgerlig.

1915 träder ny lag in om äktenskapets ingående

No fault-skilsmässa= om man vill skiljas, behöver man inte ange rättsligt skäl för det.

1920-års giftermålsbalk

Ökad jämställdhet mellan män och kvinnor.

1920 blir alla kvinnor myndiga oavsett om de är gifta eller inte.

1920-års giftermålsbalk

Folkhemmet 1930-1950

Samhället skulle skydda medborgaren från "vaggan till grven":

- Barnbidrg: alla får lika mycket pengar, emn

inför införandet av socialbidrag sa Myrdal att: är det så att staten ska införa allmänt barnbidrag, krävs det också att vi ytterligare skärper steriliseringspolitiken. Ingen anledning för staten att subventionera socialt svaga.

- Daghem

- Rätt till semester

- Försäkring

- Pensioner

Nürnberglagarna 1937

1. Lag om den tyska falggan

2. Lag om medborgarskap

3. Lag om det tyska blodet och den

tyska äran

Det var en antijudisk lagstiftning (no shit).

Lagen om tyskt blod och tysk ära förbjöd alla äktenskapliga och utomäktenskapliga förbindelser mellan judar och "arier".

Bestämmelserna tillämpades av svenska myndigheter när tyska medborgare ville ingå äktenskap inför svensk myndighet eller i den svenska kyrkan.

1960-1970 äktenskapen var helt sekulariserade

Lag om fri arbort 1974

Lag om fri arbort 1974

1987-års äktenskapsbalk (dagens)

De svenska lagarna på familjerättens område präglades av en modernisering.

Sverige införde liberal skilsmässolagstiftning.

1987-års äktenskapsbalk (dagens)

1932 NSDAP börjar bli mäktiga

1933 Hitler blir rikskansler

1933 NSDAP blir det enda tillåtna partiet

1934 Deloterna upplöstes

1934 Hitler blir Führer

1939 WWII

1906 Bastards får ärva mamma och mammas släkt

Nutid, 2000-talet

Samkönat äktenskap, 2009

UN Declaration on the Rights of Indigenous People, 2007

RF 2011, stadgar att samerna har möjlighet att behålla och utveckla eget kultur osv.

RF 2011, stadgar att samerna har möjlighet a...

Kungen, rådet och riksdagen

Kungen: Skiftar mellan envälde och friare styrelseskick. Under 1700-talet (frihetstiden) hade kungarna mindre att säga till om. Kungen är central och har ofta varit en stor del tilld e olika rättsliga reformerna.

Rådet: Medletid 1789: gav kungen råd och styrde rikter tillsammans med honom. Rådet har ibland haft mer eller mindre att säga till om beroende på regentens ställning.

Riksdagen:Ståndriksdag 1400-talet till 1866.

1866-1971: Tvåkammarriksdag.

1971-gällande: Enkammarriksdag.

Största rättsfamiljer i världen

1. Common law

2. Konfuciansk

rätt

3. Muslimsk rätt

4. Civil law

5. Socialistisk rätt

De fyra pelarna - Stat och straff

De fyra pelarna: en pelare för tidsmässigt avgränsad period.

1. Mäsklig värdighet

a. Den äldsta

b. Status och privilegier

c. Antikens och medeltiden

2. Medborgerliga rättigheter och liberala friheter

a. Tidig modern tid och upplysningen

b. Upplysningens tankar om jämlikhet.

3. Politiska, sociala och ekonomiska rättigheter

a. 1800- ocg tidigt 1900-talet

4. Grupprättigheter

a. Från 1950-talet framåt.

b. Rättigheter knutna til identiteter (t.ex. ursprungsfolk, sexuella

identiteter.

c. Rättigheter har få rötter i de andra (tidigare) perioderna.

De fyra faktorerna för religionsfrihet

1. Bondesamhället

2. Kyrkan

3. Industrialiseringen (sätter igång

samlevnadsmönster +

sekulariseringen)

3. Folkrörelser: frikyrkorna blir starka.

Äktenskapets viktiga punkter

1. Bondesamhället

2. Kyrkan

3. Industrialiseringen +

urbaniseringen

4. Den långa fredsperioden

5. KVinanns relativt stark ställniing

Omgifte

Synen på äktenskap i älre rätt: monogamt och livslångt äktenskap.

Omgifte var mer vanligt bland de lägre ständerna: Vanligast bland bönderna. Ekonomiska aspekter som låg bakom samt att bönderna omfattades inte av förordnigar som styrde vem an fick gifta sig med.

- Hos adeln var det strikt reglerat.

1686-års Kyrkolag

Sorgetid oavsett stånd:

1 år för kvinnor. pga. graviditet,

faderskapsfrågor,

arvskifte, risk för tvegifte osv.

6 mån. för män

Samkönat äktenskap

1600-talet: Homosexualitet kriminaliseras.

1734-års lag:

- Ej kriminaliserat med samkönat äktenskap.

–> Låtsats vi inte om det, finns

det inte - tystnadspolitik.

1864-års strafflag: homosexualitet kriminaliseras.

1944: Homosexualitet avkriminaliserades och ersattes av sjudomsdiagnoser.

1979: Homosexualitet ströks ur Socialstyrelsens sjukdomsklassifikation. Socialstyrelsen ockuperades av homosexuella aktivister (folk sjukanmälde sig pga. de kände sig lite homo den dagen).

1988 - Lagen om samkönade sambor införs

-Särskild lag om samkönade sambos.

1995 - Lagen om registrerat partnerskap

2009 - Könsneutralt äktenskap

I Sverige har vi ett fakultativt civilt äktenskap: frivilligt att välja att ingå äktenskap i trossamfund eller inför företrädare för borgerliga civilsamfund.

Blev politisk debatt.

Learn more about creating dynamic, engaging presentations with Prezi